Arbetsmiljö

Så utnyttjas svenska byggjobbare i Norge

– Det är allvarligt. Arbetare fråntas viktiga rättigheter och blir tysta. Kristian Lundberg skildrade det i svenska boken Yarden, att ”härska genom rädsla”. En mycket träffande beskrivning, tycker den norske ombudsmannen Jonas Bals.
– Jag försökte att inte visa oron utåt, för barnen. Men vi har hus, jag och min blivande fru. Vi måste ju få in pengarna. När nästa skift närmade sig brukade jag ringa en kollega och fråga: Har du fått sms:et? berättar Thomas Silvertun, som varje ledig vecka gick i väntan på nytt kontrakt i mobilen. Foto: Jörgen Appelgren

Norska facket slår larm. Svenska byggjobbare utnyttjas med kontrakt via sms, sämre arbetskläder och dåliga verktyg. – De kortkorta kontrakten förstör hela vår modell, säger norska ombudsmannen Jonas Bals.

Publicerad

Norge är ett populärt land för svenska byggnadsarbetare. Skälet är de höga lönerna. Men villkoren tillhör det förgångna, anser norska fackförbund. Thomas Silvertun, 33, arbetade i grannlandet i flera år.

– De satsar inte på en, för kontrakten löses ju upp efter varje vecka, säger Thomas Silvertun.

Han beskriver ett tydligt A-lag med norrmän, anställda av NCC, och ett B-lag med svenskar och polacker, sms-anställda av bemannings­företag.

Kontrakten löstes upp efter varje skift. Kanske kom ett nytt sms, kanske inte. Under sommaren gick kontrakten ner till en dag. De bemanningsanställda byggjobbarna fick ringa och kolla om de hade arbete nästa dag. Antingen tecknade de ett nytt kontrakt i mobilen eller så kastades de ut från anläggningsarbetet. ”Passar det inte kan ni gå! Vi har tusen man som står och bankar på dörren från Polen”, fick Thomas Silvertun höra när han ifrågasatte den utländska arbetskraftens arbetsvillkor. Av de omkring fyrtio svenskar som jobbade på bygget utanför Oslo valde flertalet tystnaden. Men Thomas Silvertun gick med i ett norskt fackförbund och berättade om situationen.

– De satsar inte på oss, för de vet att vi bara har en veckas uppsägningstid. Vi fick hobbyverktyg, inga regnkläder eller ordentlig skyddsutrustning. Medan personalen på NCC hade ett hål i sina arbetsvästar så att de kunde dra ut selen fick vi trassla med selen utanpå kläderna. Det var jättesvårt att komma åt spik och skruv. Detta påpekade vi, men de köpte bara det billigaste, berättar Thomas Silvertun.

Några skyddsombud såg han inte.

– Efter mycket tjat utsågs två polacker till skyddsombud, men jag vet inte om de fanns på riktigt. Ingen såg dem. På byggen har de grön hjälm. Men det fanns inga gröna hjälmar på arbetsplatsen, säger Thomas Silvertun och fortsätter:

– Vart du kommer ifrån ska inte spela någon roll. Vi gör ju samma jobb! Men det var tydligt. Polackerna vågade inte stöta sig.

Jonas Bals, ombudsman vid norska Fellesförbundet, har varit i kontakt med många svenskar och polacker som jobbar på sms-kontrakt. Få vågar prata öppet.

– Är du det minsta ifrågasättande skickas du tillbaka. På tvärs med allt vi har i form av lagar och avtal, säger Jonas Bals.

Han är specialist på social dumpning och orolig över utvecklingen.

– Som att resa i en tidsmaskin, säger han.

Arbetskraft har blivit en vara som alla andra varor, enligt den norske ombudsmannen.

– Det är allvarligt. Arbetare fråntas viktiga rättigheter och blir tysta, säger Jonas Bals.

Seriösa företag kommer ha svårt att överleva konkurrensen, tror han.

– Konsekvensen är en växande rättslös och avtalslös sektor. Anställningsskyddet som finns i norsk lagstiftning avlägsnas helt. Ska du säga upp någon måste du ha saklig grund för det. Här behöver ingenting grundas. De kortkorta kontrakten förstör hela vår modell. Det här är en stor utmaning, ett moment 22 för fackföreningarna, säger Jonas Bals.

I november 2013 fick Thomas Silvertun ett sms där det stod: ”Vi behöver inte dig mer. Tack för din tid här.” Han blev kvar hemma hos familjen i Stockholm. Men när hans skift gick på igen ringde platschefen och frågade var han höll hus. Thomas Silvertun åkte tillbaka och jobbade. Men den 17 december fick Thomas Silvertun nog. Nu jobbar han i Sverige. Han tjänar lite mindre i timmen, men slipper klumpen i magen.

Social dumpning

När Byggnads chefsjurist i Sverige, Mattias Landgren, får höra om sms-kontrakten blir han chockad.

– Det är ju modern slavdrift som jag trodde att vi hade avskaffat för länge sen. Dagav­löning! Uppenbarligen förekommer det i vårt grannland. Norge har ju kommit långt i arbetet med social dumpning. Jag kan inte tänka mig att det här är i överensstämmelse med norsk arbetsrätt eller den norska arbetsmiljölagen, säger Mattias Landgren.

Han är övertygad:

– Finns sms-anställningar i Norge så finns de i Sverige.

Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, menar att pengarna styr svenskarna till Norge och att de då får stå sitt kast.

– Om människor år efter år finner sig i situationen måste villkoren vara så pass goda att de känner att de kan ställa upp på dem. Svenskarna har gjort ett val, att skaffa sig en högre inkomst.

  • I Norge används begreppet social dumpning för arbetstagare som utsätts för kränkningar eller riskerar att skada sig eller fara illa på grund av dåliga villkor. Det kan handla om brister i arbetsmiljön, dumpade löner, korruption och genvägar för högre vinster.
  • Offentliga arbets­givare har ett särskilt ansvar för att förhindra social dumpning.