Processoperatören: Förr hade vi ingen kunskap, vi körde på känsla

2016-11-14 00:00 Torbjörn Svensson  

Delaktighet, ansvar och samarbete är nyckelord för en bättre arbetsmiljö på Boliden Bergsöes blysmältverk i Landskrona. – Nu har vi hittat en väg framåt tillsammans, säger Kenneth Ståhl, huvudskyddsombud och klubbordförande för IF Metall.

En danskregistrerad lastbil kör in genom grindarna för att lossa en last med batterier. Den backar upp för rampen mot avlastningen. Bilen tippar ned lasten i batterihallen med ett dån. En lastmaskin samlar upp dem och kör dem till krossen. De krossade batterierna torkas sedan och blandas med koks för att därefter smältas i schaktugnen. En process som tar cirka åtta timmar.

Boliden Bergsöes blysmältverk i Landskrona tar emot 70 000 ton batterier varje år för återvinning. Det är inte bara blybatterier från bilar och mobilmaster, utan även från sjökabel och strålskyddsutrustning. 99 procent av allt bly som används återvinns. Blyet smälts ned till tackor och svavelsyran samlas upp och neutraliseras med natronlut i ett processvattenverk. Smältverket i Landskrona startade 1942 och har i dag 70 anställda, plus 15 entreprenörer som främst arbetar med underhåll och är ersättare i produktionen.

Att återvinna bly är en verksamhet som kräver stort engagemang och tålmodigt arbete för att undvika arbetsplatsolyckor och långsiktiga skador. Förutom den exponering de anställda utsätts för av blydamm och frätande syror, finns även explosionsrisker.

Balwant Singh är processoperatör. Han tittar på tappningsklockan i kontrollrummet. De röda siffrorna visar att det är 18 minuter kvar tills det är dags att tappa ur slaggen från schaktugnen.

Balwant Singh har arbetat i blysmältverket sedan 1985. Arbetsmiljön har blivit mycket bättre, tycker han.

– Förr hade vi ingen kunskap, vi körde på känsla och hade inte flamsäkra arbetskläder. Nu har vi rätt skyddskläder, aluminiumförkläden och fläktstyrda andningsskydd. Jag vet att det är väldigt viktigt hur jag arbetar och att jag skyddar mig. Jag tänker på min hälsa och motionerar på fritiden. Mina blyvärden ligger lågt, berättar Balwant Singh.

Balwant Singh tömmer ur slaggen 8-9 gånger under ett arbetspass. Det är ett riskabelt arbete. Han sticker in en syrgaslans för att öppna ugnen. Glödheta metallstänk sprutar ut. När grytan är full måste hålet tätas manuellt med en träplugg och lera. Om han tappar pluggen eller tätningen misslyckas kan det bli en överkörning. Då rinner den glödheta slaggen ut på golvet med risk för brännskador.

– Visst har det hänt ibland. Det är en del av mitt arbete som jag måste vara beredd på, berättar Balwant Singh.

Den mest dramatiska händelsen i hans arbetsliv inträffade en vinterdag 2006.

– Jag skulle fylla på schaktugnen med krossade batterier och koks, men då upptäckte jag att jag inte kunde få upp luckorna. Så jag lämnade lastmaskinen och gick ner till kontrollrummet, berättar han.

Då exploderade plötsligt ugnen och tio meter höga eldslågor slog upp mot taket. Tonvis med smält bly och slagg sprutade ut. Hela lokalen fylldes med blyrök.

– Nödutgången var blockerad, så vi blev tvungna att försöka hitta en annan väg så att vi kunde rusa ut. Utomhus var det åtta minusgrader och vi visste inte vart vi skulle ta vägen eller var vi kunde ringa efter Räddningstjänsten. Vi trodde vi skulle frysa ihjäl, berättar Balwant Singh.

Ingen av dem som arbetade den natten kom till skada, men Balwant Singh blev chockad efteråt när han insåg vad som kunde ha hänt. I dag har man bättre kameraövervakning av processen och nu har de anställda kommunikationsutrustning i hjälmarna, så att de kan informera varandra om det skulle hända något allvarligt.

Kenneth Ståhl är huvudskyddsombud på Boliden Bergsöe, och har varit anställd på företaget sedan 1995. Han anser att arbetet på smältverket är riskfyllt. Det återstår saker som behöver förbättras.

– Tömningen av slaggen sker på ett gammalmodigt sätt och borde kunna automatiseras för att minska riskerna, säger han. Det har han framfört till företagsledningen.

Peter Carlsson tillträdde som ny vd på Boliden Bergsöe 2013. Även han tror att det går att automatisera tappningen på sikt. Han berättar om en olycka i fjol, då man inte lyckades få stopp på tappningen och slaggen rann ut på golvet.

– Efter olyckan startade vi en förbättringsgrupp som har arbetat med frågan och vi har sett en positiv utveckling med betydligt färre incidenter efter det, säger Peter Carlsson.

De senaste åren har dialogen mellan fack och företagsledning förbättrats och från båda håll ser man positivt på framtiden.

– Det krävdes en förändring för att vi skulle få i gång ett bra samarbete. Nu tar vi ansvar för oss själva och varandra, framhåller Kenneth Ståhl.

När Peter Carlsson började som vd märkte han att de mjuka bitarna behövde förbättras i organisationen. Han inledde därför en satsning för att öka medvetenheten om allas delaktighet och allas ansvar för att förbättra arbetsmiljön. Det duger inte att endast en del av de anställda på företaget är engagerade.  Alla måste vara med och dra åt samma håll om man ska komma någon vart. Toyota, Scania och det amerikanska företaget Milliken är förebilder.

– Vi gjorde en omstart med ”New Boliden Way” 2013. Det är vårt sätt att arbeta med ”lean” och ”B Safe”. Första åtgärden blev att ordna utbildningsprogram för alla chefer, nyckel­personer och fackliga företrädare, be­rättar Peter Carlsson.

Sedan har samtliga anställda, även korttidsanställda och inhyrda, fått fem dagars utbildning, som hållits av de personer som först blev utbildade.  De som arbetar som underentreprenörer måste ha en särskild SSG-utbildning – Standard Solution Group.

Det handlar mycket om attitydförändringar. Att man uppmuntrar tillbudsrapportering och jobbar målmedvetet för att det ska bli ordning och reda. Att man vågar säga åt varandra om man upptäcker att någon gör fel. Att den som gör fel inte tar illa upp av en tillsägelse. Och att det kommer att få konsekvenser om man inte bryr sig om tillsägelserna.

– Vid ett tillfälle hade vi en inhyrd entreprenör, som höll på med svetsningsarbete. Han bar inte rätt skyddsutrustning och fick en tillsägelse, men eftersom han ignorerade den skickade vi hem honom, säger Peter Carlsson.

En anställd på blysmältverket omplacerades tillfälligt. Han hade slarvat med städningen, vilket ledde till för höga blyhalter i blodet.

De anställda går på hälsoundersökning regelbundet. Blodprov tas fyra gånger om året för att kontrollera att blyhalten i blodet inte överstiger gränsvärdena. För att inte ta några risker är företagets policy att man inte anställer kvinnor i fertil ålder i produktionen, eftersom bly kan ge skador på foster och småbarn som ammas.

På Boliden Bergsöe i Landskrona har man delat upp företaget i ett fyrtiotal olika delom­råden, där de anställda regelbundet får utvärdera hur de själva arbetar med säkerheten. Samtliga anställda gör dessutom studiebesök hos varandra för att få bättre förståelse och respekt för varandras arbete, ”I andras skor” kallas det.

Under 2015 inkom 199 tillbudsrapporter.  De inrapporterade riskerna har dubblerats och är nu högre än antalet inrapporterade avvikelser.

– Det är viktigt att de som rapporterar får feedback och att de brister som upptäcks åtgärdas så snabbt som möjligt, säger Kenneth Ståhl.

Marcus Gustavsson arbetar som HMS-ingenjör på företaget. Det innebär att han ansvarar för hälsa, miljö och säkerhet.

– Vi har infört undertryck i produktions­lokalerna för att minska spridningen av damm och använder oss av vattendimma för att binda damm och kyla ner lokalerna. Dessutom har vi installerat punktutsug för att minska riskerna för blyexponering, framhåller han.

De som arbetar i produktionen har fläkt­matade andningsskydd med gas- och partikelfilter och flamsäkra skyddskläder.

Hygienkraven är strikta. Mat får endast ätas i personalmatsalen. Innan man besöker restaurangen måste man ta av sig överdragskläderna och tvätta händerna. Man ska duscha efter arbetet och lämna arbetskläderna kvar på jobbet innan man åker hem. Åtgärderna har gett resultat: blyhalterna i blodet har sjunkit tre år i rad.

Men Boliden Bergsöe har inte bara ansvar för de anställdas arbetsmiljö. Utsläpp av bly i luft och vatten påverkar även omgivningen. Det kräver en bra dialog med Landskrona kommun och olika myndigheter. Enligt Sevesokraven får man inte ha mer än 200 ton Sevesoklassade ämnen på anläggningen om man inte har tillstånd för detta.

– Vi uppfyller alla krav för ett Sevesotillstånd och inväntar mark- och miljödomstolens formella tillstånd, säger Peter Carlsson.

För att minska utsläppen i luft har man installerat en värmetålig filteranläggning och vattnet renas i ett processvattenverk. Mängden bly som släpps ut i luft har därmed minskat från 165 kilo 2006 till 13 kilo 2015. Vad gäller vattnet ligger utsläppsmängderna på 0,7 kilo bly per år.

– Vi är stolta över denna utveckling och arbetar vidare för att bli ännu bättre, säger Peter Carlsson.

Företaget har nyligen beslutat om en större investering i en anläggning för plastseparation som kommer att minska riskerna vid rensning av gassystemet samtidigt som utsläppen av koldioxid kommer att minska med över 20 procent.

Men trots alla insatser och allt engagemang för en bättre miljö och arbetsmiljö finns det problem. 2013 skedde en gasexplosion i ugnen och förra året inträffade fyra arbetsplats­olyckor: en halkolycka; en olycka när chauffören till en lastmaskin missade ett trappsteg och föll från maskinen när han skulle kliva ur; en arbetare som blev brännskadad i ansiktet av heta gaser vid en gasexplosion; en som fick brännskador på foten när det rann ut slagg på golvet. De skadade har kunnat komma tillbaka till arbetet, men det som har hänt måste naturligtvis analyseras och förebyggas så att det inte inträffar igen.

– Efter allt vi gjort känns det naturligtvis som ett slag i skallen på oss, men vi ger oss inte. Vi arbetar målvetet för att uppnå en nollvision, säger Peter Carlsson.

Olyckorna har föranlett ändrade rutiner. För att minska riskerna med gasexplosioner har man bestämt att sänka temperaturen ytterligare i schaktugnen innan man rensar gassystemet. Stopptiden har därmed ökat och företaget har tappat en del i effektivitet.

– Men vi måste prioritera säkerheten framför produktionsresultaten, säger Peter Carlsson.

Afs:arna om hur man handskas med bly

1992:17 Bestämmelser för hur man arbetar med bly.

2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet. Bly, kadmium, asbest, kvarts och syntetiska oorganiska fibrer och härdplaster är farliga för hälsan. För att arbeta med dessa ämnen krävs medicinska kontroller. Om någon som arbetar med bly inte har genomgått medicinsk kontroll och fått tjänstbarhetsintyg, utdöms en sanktionsavgift på mellan 15 000 och 150 000 kronor.

2011:18 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Gällande gränsvärden för bly.

2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker. Regler om kontroll av luftföroreningar vid arbete med bly.

Torbjörn Svensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen

Arbetsmiljö