Poliser vågar inte kritisera av rädsla för omplacering

- Det är helt oacceptabelt. En tyst organisation är ett hinder för att utveckla verksamheten och bidrar knappast till att göra polisen till en effektiv, modern och attraktiv arbetsplats, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz i ett pressmeddelande.

På DN debatt i dag skriver hon att Polisförbundet under lång tid fått tydliga signaler från poliser att det inte är accepterat att kritisera vare sig arbetsmetoder, mål eller ledarskap. Och om någon ändå gör det riskerar han eller hon att bli utfryst, sin karriär, bli utan lönepåslag eller omplacering.

Undersökningen som Polisförbundet lät genomföra maj i år, bekräftar problemet, menar Lena Nitz. 3000 slumpvis utvalda medlemmar fick möjlighet att svara på frågor som: "Upplever du att du fritt kan framföra kritiska synpunkter om arbetsmetoder och dylikt till arbetskamraterna, närmaste chef, avdelningschefen, högsta chefen?". "Har du under den senaste tvåårsperioden framfört kritiska synpunkter om arbetsmetoder och dylikt?"

1 127 medlemmar, 38 procent, svarade. Av dem var det mer än hälften, 57 procent, som avstått från att kritisera eller komma med synpunkter på grund av rädsla för repressalier. Bland poliser som jobbat en längre tid var andelen ännu högre.

- Våra medlemmar måste kunna uttrycka synpunkter på verksamheten och hur den kan förbättras utan att behöva oroa sig för repressalier. Den här tendensen är djupt oroväckande med tanke på den stora omorganisationen som Polisen står inför.

Den "tysta kulturen finns inom hela organisationen och gäller både personal och chefer, menar Lena Nitz. Hon kräver att Rikspolisstyrelsen tar tag i detta och ser till att återskapa förtroendet hos medarbetarna för ledarskapet inom polisen. "Polisförbundet vill tillsammans med arbetsgivaren hitta lösningar för att öka takhöjden inom polisen."