Polis – yrkesgrupp i farozonen för suicid

2020-03-13 00:00  

Riskgrupp. Poliser vet aldrig vad de möts av på jobbet. Självmordslarm och hotfulla situationer ökar. Det påverkar den psykiska hälsan. Enligt Hans Olsson, ombudsman på Polisförbundet, har femton poliser valt att ta sitt liv under en tioårsperiod.– Det finns en klar koppling till arbetet.

Hans Olsson har arbetsmiljö som sitt special­område. Det faller på hans lott att utreda kollegers självmord. Men bara om de anhöriga vill att han driver ärendena.

– Jag har jobbat med fem fall av suicid tillsammans med LO-TCO Rättsskydd (juridisk byrå som ägs av LO och TCO reds anm). Samtliga har blivit klassade som arbetsskador. Det som kommit fram i utredningarna har handlat om att poliserna upplevt stress och tung arbetsbelastning.

Hans Olsson känner till ytterligare närmare tio fall av självmord. Men eftersom de anhöriga inte velat driva ärendena vidare med hjälp av Polisförbundet, vet han inte hur kopplingen till situationen på jobbet ser ut. Han är övertygad om att fler poliser valt att avsluta sina liv. Han vet bara inte hur många.

– Inom Polisförbundet har vi länge krävt att arbetsgivaren ska göra en kartläggning av vad det här beror på och skaffa oss tillförlitlig statistik. Vad kan vi dra för slutsatser? Vi behöver göra en uppryckning i hanteringen för att kunna motverka suicid, säger Hans Olsson och tillägger:

– Många kolleger är hårt förknippade med sin yrkesidentitet. De lever i sitt yrke dygnet runt. Vi måste lära oss tyda signalerna när en kollega börjar må dåligt.

Läs mer: Psykisk ohälsa: ”Arbetsplatsen måste vara uppmärksam”

Det finns inte mycket forskning om arbetsplatsens betydelse för självmord och självmordsförsök. Men en kunskapssammanställning av de två australiensiska forskarna Alison Milner och Anthony D La Montagne visar att vissa yrkesgrupper löper högre risk för suicid. Poliser, liksom militärer, byggnadsarbetare och lantbrukare, tillhör dem. Yrken med kontakt med avlidna eller med personer som gjort självmordsförsök har ökad risk. Tillgång till vapen, höga krav, stress, osäkra anställningsformer, utsatthet i form av mobbning på jobbet, övervikt av manliga normer och brist på socialt stöd är andra riskfaktorer.

Olov Augrell är tillförordnad chef för sektionen för arbetsgivarutveckling på Polisen. Han känner inte till att fem självmord inom poliskåren klassats som arbetsskada.

– Det är oerhört tragiskt när medarbetare väljer att ta sitt liv. Det är sällan det sker och vi för ingen statistik, eftersom vi varken får information från de anhöriga eller sjukvården. Suicid kan bero på många orsaker.

Han tar upp polisens tuffa arbetsmiljö och nämner våldsbrott, trafikolyckor med dödlig utgång och möten med människor i djup kris. Olov Augrell betonar att chefen har ett stort ansvar och att poliser som varit med om svåra händelser erbjuds handledning. Möjligheter till stöd från företagshälsovård finns också.

– Tidigare kallade vi det debriefing. I dag heter det krisstöd, när man samlas efter en traumatisk händelse. Det finns en positiv kåranda och man tar hand om varandra, tillägger han.

Björn Johnsson är regionalt samordnande huvudskyddsombud i Polisregion Väst. Han anser att utbildning av arbetsledningen är avgörande. Cheferna måste vara medvetna om både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljöns betydelse. Han tycker att det blivit bättre.

– Omorganisationen inom Polisen 2015 innebar att vi skulle ta lärdom av varandras erfarenheter. I dag pratar vi om arbetsmiljö på ett helt annat sätt än tidigare.

I Region Väst ser Polisen till att de som varit med om traumatiska situationer avlastas. De får tillfälligt andra arbetsuppgifter och krisstöd genom arbetskamrater eller via företagshälsovården.

– Innan vi börjar arbetsdagen i den ingripande verksamheten har vi ett startsamtal i personalgruppen. Vi tar reda på hur var och en mår. Om någon inte känner sig i form kan gruppchefen undvika att sätta in personen i en utryckning som kan innebära risk för hot och våld. De behöver heller inte åka ut när det skett ett självmord, förklarar Björn Johnsson.

Efter arbetsdagens slut görs en summering. Då går man igenom vad som hänt och försöker fånga upp signaler bland personalen hur arbetet påverkat dem. I dag är arbetsgivaren mycket mer lyhörd för om någon behöver stöd, menar Björn Johnsson.

– Hotbilden för oss har också ökat, men samtidigt ligger sjukskrivningarna på låg nivå. Det görs sällan anmälningar. Därför syns det inte i vår statistik.

Egna enkätundersökningar visar dock att många upplever ökad stress och fler hot, enligt Björn Johnsson.

Den 22 oktober 2015 ställdes Polisen i ­Region Väst inför en svår situation. En ung man gick till attack på en skola i Trollhättan. Han skadade två och avrättade tre personer med ett svärd. Polisen var snabbt på plats. De blev tvungna att dra sina tjänstevapen och skjuta. Gärningsmannen föll ihop och dog senare. Det har satt sina spår.

– När vi kom tillbaka till platsen efteråt, insåg vi hur nära han varit oss. Bara ett par meter. Han kunde ha skadat oss allvarligt eller dödat oss, berättar en av de båda poliser som konfronterades med gärningsmannen.

De var mentalt förberedda och agerade lugnt och korrekt i situationen tack vare den utbildning de fått. Men att ha ihjäl en annan människa lämnar ingen oberörd. Lika lite som att själv bli utsatt för dödligt hot. Det påverkar den psykosociala hälsan.

– Jag har inga betänkligheter mot vårt ingripande. Men det här är det värsta jag varit med om under mina 20 år i yrket. Det drabbade oskyldiga människor i en skolmiljö, säger polisen som vill vara anonym.

Poliserna blev väl omhändertagna av arbetsledningen, arbetskamrater och skyddsombud direkt efteråt. De fick även gå till psykolog. Men en sådan här allvarlig händelse dröjer sig kvar.

– Det borde ha gjorts en bättre uppföljning av arbetsgivaren efter ett halvår, ett år och två år. Det finns känslor jag inte riktigt kan sätta ord på och jag upplever att mina minnen i samband med det som hänt har suddats ut. Då är det svårt att bearbeta traumat, säger polisen, som är tacksam för det kollegiala stödet.

– Eftersom vi kände ett stöd av våra arbetskamrater valde vi att fortsätta jobba efteråt. Att sjukskriva sig och gå hemma ensam med sina tankar, hade varit ett sämre alternativ.

Rätt program kan minska sucidrisken

Förebyggande program har god effekt, det visar forskning. Inom räddningstjänsten i Australien halverades antalet självmord genom ökad kunskap och medvetande, minskat stigma och stöd till de anställda. Polisen i Montreal i Kanada utbildade både personal, fackföreningsledare och förmän. De startade bland annat en volontär hjälptelefon. Under en 12-årsperiod sjönk självmorden med 79 procent. Slutsatsen var att omfattande självmordsförebyggande program anpassade till arbetsmiljön kan påverka självmordsnivån betydligt.

Källa: K. Witt, A. Milner 2017 och B. Mishara, N. Martin 2012.

Torbjörn Svensson

Siv Öberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen

Arbetsmiljö