Arbetsmiljö

Oviss framtid för den nystartade myndigheten

Nader Ahmadi, generaldirektör för Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, i Gävle. Foto: Sanna Percivall
Generaldirektör Nader Ahmadi, kommunikatör Petronella Wallin, kommunikatör Liv Nilsson och digitala utvecklaren Joakim Silfverberg på väg till ett möte. Foto: Sanna Percivall
När Mynak är igång för fullt kommer Gunilla Alsén och Petronella Wallin ha 40 kolleger på plats i Gävle. Foto: Sanna Percivall
Nader Ahmadi. Foto: Sanna Percivall
Gunilla Alsén, enhetschef för verksamhetsstöd (till vänster) har varit på plats sedan starten första juni. Här tillsammans med kommunikatören Petronella Wallin. Foto: Sanna Percivall
Myndigheten öppnade officiellt i juni men fortfarande är inte alla kartonger uppackade. Foto: Sanna Percivall

Forskning. Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, startade i Gävle första juni. Framtiden är oviss. Tre av fyra allianspartier har lovat nedläggning. Generaldirektören Nader Ahmadi fick ytterligare en uppgift under den långa hösten: att övertyga politiker om att han inte leder ett nytt Arbetslivsinstitut.

Publicerad

Meningen är att Mynak ska vara en förebild för den goda arbetsmiljön, men på den punkten blir det svårt att leverera just i år. Tolv anställda jobbar med att bygga verksamhet och sätta fart på uppdragen. Det är också nu allt ska på plats, från hemsida till internkommunikation, brevmallar med logga och ekonomisystem.

Det finns två enheter, men det dröjde till årets slut innan båda enhetscheferna var på plats. Chefen för avdelningen för kommunikation tillträdde på 20 procent först i december och går in på heltid i januari. Chefen för verksamhetsstöd heter Gunilla Alsén. Hon har varit med från första juni, tillsammans med ekonom, arkivarie, kommunikatörer, administratör, digital utvecklare samt Nader Ahmadi själv. De har fått skapa myndigheten från grunden.

– Vi har börjat med ett tomt papper. När en ny medarbetare kommer till en arbetsplats kan hen fråga ”Hur gör vi vid upphandlingar?”. Vi har fått skapa alla såna strukturer med utgångspunkt från de lagar och regler som gäller för offentlig verksamhet, förklarar Gunilla Alsén.

Det arbetet pågår fortfarande. Myndigheten startade med en bemanning på 30 procent och det har varit svårt att bygga strukturer och verksamhet samtidigt. Men kompetensen är så god den kan bli – alla analytiker är disputerade och alla kommunikatörer har erfarenhet från myndighet och/eller arbetsmiljö.

– Vi har avstått från att anställa en hr-funktion, exempelvis. Jag gör allt hr-arbete själv, all rekrytering och alla intervjuer, säger Nader Ahmadi.

Han har ett traditionellt eget kontorsrum på Nygatan 25. Utanför hans dörr domineras ytorna av ändlösa rader av tomma skrivbord och svarta skärmar. Det är stort och ödsligt. Några få personer har trängt ihop sig i soffan i ett litet lunchrum. Det ser ut att vara ett försök att fånga lite av varandras värme.

Efter nyår går flytten till fina aktivitetsbaserade kontor i gallerian. Men för närvarande är det mesta ad hoc och personalen har det tufft. Ingen klagar, än så länge.

– Alla vet att myndighetens framtid är oviss. Redan under våren kom rykten om alliansens inställning. Trots det sökte 500 personer till de tio tjänster som utlystes då. Vi som är här vet varför vi kommit. Vi är få och vi har blivit väldigt tajta, vi jobbar på med utgångspunkt i att vi får vara kvar och fortsätta växa, berättar kommunikatören Petronella Wallin.

Mynak ska till skillnad från Arbetslivs­institutet (ALI), som lades ned för tio år sedan, inte bedriva forskning. Myndighetens uppdrag är att samla in och sprida kunskap om arbetsmiljö så att den når arbetsplatserna. Den ska också identifiera vilka luckor som finns i forskningen om arbetsmiljö och stimulera till behövd forskning. Ytterligare en uppgift är att sammanställa kunskap om framtidens arbetsliv.

Så här i början innebär arbetet i första hand att forskning ska inventeras och samarbetspartner identifieras.

Speciellt för Mynak är att analys och kommunikation ligger i samma enhet. Det är för att stärka användarperspektivet. Kommunikatörerna finns med i arbetsgruppen redan när ett projekt startar. Meningen är att de ska vara med och påverka från början för att skapa förutsättningar för effektiv spridning av forskningen, och att de ska vara väl insatta i alla projekt de ska kommunicera.

– Utredningen av myndighetens inrättande la mycket fokus på kommunikationen, men Nader har gjort det ännu tydligare. Vi är inte ett stuprör bredvid, som annars är det vanligaste, säger Petronella Wallin.

Nader Ahmadi hänvisar till det arbete som bland annat Afa Försäkringar och Forte gör för att få ut forskningens resultat i samhället. De engagerar sig i att tillgängliggöra den egna forskningen, Mynak ska i stället dammsuga hela fältet nationellt och internationellt, och sammanställa, katalogisera och sprida vad som hittas.

– Det finns bara i Sverige omkring femton institut och lärosäten som forskar om detta område. Men forskningspengarna är till bara för forskning och publikationer. Forskning publiceras och sen får läsarna hitta den själva, det är inte forskarnas problem. Mycket hamnar på så vis på hyllorna, säger Nader Ahmadi.

För honom väger det internationella perspektivet tungt. De nordiska ländernas varianter av arbetsmiljöinstitut är kontaktade, och under våren kommer EU-länderna att inventeras. Kina har visat intresse och har redan haft två delegationer på besök i Gävle.

Myndigheten ska också utvärdera den svenska arbetsmiljöpolitiken. Nader Ahmadi brukar säga att den ska vara en blåslampa på regeringen, vilken den än må vara. Det där sista har blivit allt viktigare.

Han har under hösten gjort många turer till riksdags- och regeringskvarteren i Stockholm. Inte minst behöver skeptiker till Mynak övertygas om att myndigheten har en nytta som kvarstår oavsett regeringens färg.

Det stora problemet är att Mynak så uttalat kommit till för att fylla tomrummet efter ALI. Att fokus nu är arbetsmiljö, samt insamling och spridning av forskningsresultat, tycks inte väga upp detta faktum. Mynak anklagas av politiska motståndare för att vara politiserat, per definition. Därför ska myndigheten läggas ned.

– Jag har i mina kontakter med företrädare för partierna berättat vad vi är och vad vi inte är. ALI är nedlagt. Den boken kommer inte att öppnas igen. Vårt uppdrag är helt annorlunda än det uppdrag ALI hade, säger Nader Ahmadi med emfas.

Han strävar efter att förmedla en tydlig bild och utgår i sina samtal från ett par jämförelser: ALI hade som mest 500 miljoner om året och omkring 500 anställda. Mynak har för när­varande 19 miljoner om året, och kommer som mest att ha 50 miljoner och 40 anställda.

På frågan om han i första hand vill undvika att skrämmas borstar han av sig all blygsamhet.

– Vi är små. Inte obetydliga. Med 50 miljoner och 40 anställda kommer jag att ge valuta för pengarna tre gånger om. Med den kompetens vi har kan vi uträtta stordåd!

Men det hänger på resurserna. Ett halvår efter start förhärskar fortfarande uppstartsläget. Tolv anställda ska bli sexton före 2019. Årets budget är 19 miljoner kronor, det täcker personalstyrkan under sju månader. Budget för nästa år blir 35 miljoner, som alltså ska täcka samma personal under ett år, om inte början av 2019 innebär en regeringsbudget som ger bättre förutsättningar. Då blir det svårt för myndigheten att utvecklas som tänkt.

– Men personalen är fantastisk. Här råder pionjäranda! Vi jobbar hårt och det är ingen som tänker något annat än att vi ska fortsätta med det, säger Nader Ahmadi.

Företagshälsovården är det stora uppdraget under första halvåret, och på Mynak jobbar nu två kommunikatörer och en analytiker med att ro det iland. Det ena uppdraget rör Företagshälsovårdens riktlinjer för evidensbaserad praktik, det andra frågan om hur Företagshälsovårdens kompetensbehov ska tillgodoses i framtiden. Rapporterna ska presenteras i januari respektive mars.

– Jag skulle inte själv valt att ha deadline för den första rapporten i januari, men vi kommer att leverera, konstaterar Nader Ahmadi.

Mynaks organisation

1. Varför krävs bredare kunskap för en god arbetsmiljö?

– Vi har i dag möjlighet att vara ständigt tillgängliga och uppkopplade till arbetet. Det gör att vi kan lägga upp arbetet så att det passar in i livspusslet, samtidigt som det kan göra att en del arbetar när de annars skulle ha haft tid för återhämtning.

– Det finns utmaningar med att det växer fram korta visstidsanställningar och plattformsarbete med tillfälliga uppdrag, där ansvaret för arbetsmiljön blir otydligt.

2. Hur kan Mynak öka kunskapen om friskfaktorer?

– I ett första steg behöver vi ta reda på vilka friskfaktorerna är och förstå att villkoren ser olika ut inom olika branscher. När vi vet vilka friskfaktorerna är går det att arbeta vidare med hur man kan främja dem.

3. Varför behövs sammanställning av kunskap om framtidens arbetsliv?

– Det är ett viktigt uppdrag, samtidigt som det är svårt. Det finns ju inget facit för hur framtiden kommer att bli. Det vi kan göra är att sammanställa befintlig kunskap kring de trender och utmaningar vi ser och med det underlaget försöka spana in i fram­tiden. Vi kommer också att fokusera på att lyfta fram goda exempel på hur man kan hantera utmaningarna, så att vi inte bara stannar vid att ha identifierat utmaningar och risker. Vidare kan man konstatera att mot bakgrund av plattforms- och gigekonomin blir forskning om arbetslivets organisation allt viktigare ur arbets­miljö­syn­punkt.

• Mynak stöttas av ett insynsråd, ett verksamhetsråd samt ett kvalitetsråd.

• Regeringen utser medlemmarna i insynsrådet, där finns Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Karolinska Institutet, Prevent, riksdagen, samt Stockholms universitet representerat.

• I kvalitetsrådet finns fyra representanter för Mynak samt sju externa ledamöter som representerar olika lärosäten i Sverige, utsedda av generaldirektören.

• Verksamhetsrådet har tre företrädare för Mynak samt tio externa ledamöter, utsedda av generaldirektören. De kommer från arbetsgivarorganisationer och fackförbund, forskningsråd och Sveriges företagshälsor.