Arbetsmiljö

Över 770 svenskar dör av stress varje år

Studier visar att fler har fått mer besvär på grund av stress på sin arbetsplats. Arbets­miljö­verkets studie kan inte säga hur många som kommer att dö av stressen på jobbet, men de räknar med att det blir fler än i dag.
Erna Zelmin-Ekenhem. Foto: Hans Alm
Bengt Järvholm. Foto: Samuel Bengtson

Arbetssjukdom. Flera tusen svenskar dör på jobbet i sjukdomar som orsakats av till exempel stress, skiftarbete och damm. I framtiden beräknas jobbstress döda ännu fler.Det visar en ny kunskapsöversikt från Arbetsmiljöverket.

Publicerad

Arbetsmiljöverket presenterade i slutet av maj en ny kunskapssammanställning om den arbetsrelaterade dödligheten i Sverige. Översikten tar fram beräkningar för hur många människor som årligen dör på grund av arbetsolyckor eller arbetssjukdomar. Den visar att dödsolyckorna endast är en marginell del av alla dödsfall som arbetet orsakar. De allra flesta – sammanlagt flera tusen människor – dör i arbetsrelaterade sjukdomar i Sverige varje år.

Stress, skiftarbete och damm är de vanligaste orsakerna till att människor dör på grund av arbetet, enligt översikten. Stress beräknas döda 772 personer på ett år, skiftarbete dödar 727, och damm 421 personer. Stress och skiftarbete orsakar till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och stroke, medan damm orsakar cancer och kronisk obstruk­tiv lungsjukdom, KOL.

– Trots att det inte sitter en klisterlapp på de här människorna att de har dött på grund av jobbet, så måste samhället ta tag i det, säger Bengt Järvholm, senior professor i folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, som är en av författarna till kunskapssammanställningen som gjordes på uppdrag av Arbets­miljö­verket.

Ihållande fysiskt tungt arbete beräknas orsaka 1 548 människors död, och buller dödar 777 människor, men sambandet mellan orsak och sjukdom är osäkrare för dessa två faktorer, enligt studien.

Med utgångspunkt i dagens arbetsmiljö har forskarna också gjort beräkningar för framtiden. Asbest, kvarts och svetsrök förväntas leda till betydligt färre dödsfall än i dag. Till exem­pel motoravgaser och natt- och skiftarbete antas leda till lika många dödsfall som i dag.

Däremot kommer stress förmodligen att skörda ännu flera liv framöver, enligt översikten, även om forskningen inte kommit så långt att det går att beräkna antalet.

Den upplevda negativa stressen hos anställda, alltså höga mentala krav och lite beslutsutrymme, ökade från 13 till 22 procent från 1981 till 2000. Det skedde främst inom handel, hotell och restaurang samt inom vård, omsorg och utbildning. Även andra studier visar att fler har fått mer besvär på grund av stress på jobbet. Därför drar forskarna slutsatsen att dödsfallen på grund av stress på arbetsplatsen ökar.

Den förra kunskapsöversikten om arbetsrelaterad dödlighet i Sverige gjordes för tio år sedan. Då presenterades dödsantalet utifrån olika sjukdomar på grund av arbete. I den här översikten presenteras dödsantalet utifrån olika risker i arbetsmiljön som orsakar dödliga sjukdomar. Då blir det tydligare vilka åtgärder som behövs för att färre ska dö.

– Det finns en betydande potential att göra något åt dödssiffrorna, konstaterar Bengt Järvholm.

Enligt Bengt Järvholm beräknas flera tusen personer dö i arbetssjukdomar varje år. Han nämner till exempel exponering för farliga ämnen i luften på jobbet.

– Man vet vad man kan göra för att minska luftföroreningar och det finns teknik för det. Det går att göra mycket. Det handlar mer om kunskap och vilja att tillämpa tekniken, säger Bengt Järvholm och tillägger:

– Jag hoppas framför allt att politiken börjar intressera sig för de många fler arbetsmiljö­risker som finns i dag än dödsolyckor.

Erna Zelmin Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, är inte förvånad över resultaten.

– Vi ser det här i vår verksamhet när vi är ute och inspekterar. Tyvärr finns det väldigt mycket kvar att göra för att värna hälsan, säger hon.

Eftersom dagens arbetsrelaterade dödsfall också beror på hur arbetsmiljön har sett ut tidigare, ville Arbetsmiljöverket ta fram siffror för den arbetsrelaterade dödligheten i framtiden. Erna Zelmin Ekenhem betonar att Arbets­miljö­verkets nollvision också innefattar de som dör i arbetsrelaterade sjukdomar, inte bara dödsolyckor i arbetet.

– Vi kommer att använda sammanställningen till att prioritera våra insatser, säger hon.