Olyckorna fler än vad statistiken visar

Nästan var tionde dödsolycka i arbetslivet bland män inträffar i samband med trädfällning. Det visar en rapport från Arbetsmiljö­verket från 2016. Rapporten slår fast att arbete för hand med motorsåg i samband med rotvältor är så riskabelt att sådant arbete enbart borde göras med hjälp av skogsmaskiner.

– Manuellt arbete i skog är definitivt ett av de mest riskfyllda arbeten som utförs i yrkeslivet, ofta i kombination med ensamarbete, konstaterar Håkan Olsson, ställföreträdande general­direktör på Arbetsmiljöverket.

Enligt er statistik ser det inte ut som det blivit bättre sedan motorsågskörkorten infördes 2012. Varför har det inte blivit så?

– Ambitionen med all lagstiftning inom arbetsmiljöområdet är att få en säkrare och förbättrad arbetsmiljö. Om nu statistiken inte visar på några större skillnader över åren så kräver det mer analys för att kunna koppla detta till just motorsågskörkortet, säger Håkan Olsson och tillägger:

– Varje dödsolycka eller olyckor generellt har inneburit en brist i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Att inte ha riskbedömt arbetet är ofta en bakomliggande faktor, tidspress en annan.

Tomas Gullberg är verksamhetsledare på Säker Skog, en ekonomisk förening som ägs av Lantbrukarnas Riksförbund, Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra Skogsägarna. Föreningen startade 2001 med syftet att förbättra säkerheten i skogen. Tomas Gullberg välkomnade de skärpta kraven 2012: alla anställda som arbetar med motorsåg ska vara godkända i teoretiska och praktiska prov. Skogsägare som arbetar i egen skog är däremot undantagna.

Säker Skog utfärdar körkort för motorsåg, röjsåg och fyrhjulingar. De har 350 instruktörer knutna till sig. Sedan starten 2005 har de utfärdat cirka 140 000 körkort. Trots att det inte är något krav för skogsägare att utbilda sig, är hälften av dem som tar motorsågskörkort skogsägare.

– Intresset är stort och många är nöjda med utbildningen. Det har skett en stor förbättring sedan vi startade Säker Skog, men fortfarande finns det mycket okunskap, främst inom privatskogsbruket där vi hittills nått cirka 10 procent av brukarna. En majoritet av dem som drabbas av olyckor är äldre skogsägare, säger Tomas Gullberg.

Han menar att mörkertalet i den offentliga statistiken över olyckor och tillbud i skogen är stort. Föreningen gjorde tidigare en kartläggning av den så kallade självverksamheten under åren 1999–2001. Den visade läget i skogen när skogsarbete utförs på egen mark av fastighetens ägare eller familjemedlem. Kartläggningen visade att bland de 330 000 privata skogsbruksenheter som finns i Sverige, inträffade det drygt 3 000 allvarliga olycksfall i skogsarbetet per år. Att använda Arbetsmiljöverkets statistik för att dra slutsatser om effekten av motorsågs­körkortet är han därför skeptisk till.

– Dessutom går olycksfallen väldigt mycket upp och ner beroende på stormar. Därför ger statistiken inte någon rättvis bild av vilken effekt utbildningen gett.

På Arbetsmiljöverket anser Håkan Olsson dock att statistiken är tillförlitlig när det gäller dödsolyckorna.

– Vi anser att vi har nästintill full kontroll över just dödsolyckor i arbete. Men 100-procentigt säkra kan vi inte vara.

En rapport från Skogsstyrelsen slår fast att skogsarbetet står för cirka 0,5 procent av det totala antalet arbetade timmar i Sverige. Men trots att skogsarbetet är en liten del av det svenska arbetslivet svarar det vissa år för cirka 20 procent av dödsolyckorna. Samtidigt visar Arbetsmiljöverkets statistik att i genomsnitt är antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro 7 per 1 000 sysselsatta. Inom skogsbruket är motsvarande siffra 2 till 3.

– Det här tyder på att det finns en viss underrapportering av sjukfrånvaron i skogen, säger Kjell Blom på enheten för statistik och analys vid Arbetsmiljöverket, som sammanställer den officiella arbetsskadestatistiken baserat på siffror från Försäkringskassan.

Ställföreträdande generaldirektören Håkan Olsson avstår från att svara på frågan ifall antalet arbets­olyckor, både dödsolyckor samt olyckor med sjukskrivningar, är ovanligt högt med tanke på antalet personer som arbetar med manuellt skogsarbete. Frågan kräver mer analys, menar han.

Håkan Olssons bedömning är att det inte behövs mer lagstiftning för att förbättra säker­heten i skogen i nuläget, utan mer efterlevnad av den som redan finns. Han vill ge ett råd.

– Riskbedöm situationen och chansa inte. Det går kanske bra i 9 fall av 10, men till slut så är olyckan framme.

Håkan Olsson tillägger.

– Alla som på olika sätt bidrar till att göra arbete i skog säkrare är viktiga aktörer. Där har bland annat både de lokala och de regionala skyddsombuden en viktig roll.