Obligatorisk utbildning för färre skador

Varje år tar bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen fram en rapport för att följa utvecklingen av antalet arbetsskador. Den senaste presenterades i september 2019 och bygger på statistik från Försäkringskassan. Rapporten visar antalet anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar inom branschen till och med maj 2019 och som lett till frånvaro. Den långsiktiga trenden för olycksfrekvensen har planat ut de senaste åren, från att ha varit i stort sett stadigt sjunkande ­under lång tid. Men i den senaste rapporten ökar an­talet registrerade olyckor från 2 158 till 2 290.

– Ökningen av olyckor från 11,3 till 11,5 per 1 000 anställda går åt fel håll. Här finns ett förbättringsarbete att göra för att komma vidare. Sett i ett långt perspektiv har olycks­talen däremot halverats sedan 1994 och antalet sjukdomar har de senaste femton åren minskat med 70 procent, säger Berndt Jonsson, arbetsmiljösamordnare på Byggföretagen.

Bland olyckorna är det förlorad kontroll över handverktyg eller redskap som har minskat mest, samtidigt som fall på samma nivå, snubbling, har ökat mest jämfört med föregående år.

Antalet registrerade arbetssjukdomar fortsatte att falla under 2018, från 371 till 300. Mest minskade belastningssjukdomarna, men de är fortfarande vanligast.

– Svårast att rehabilitera är de inom bygg­industrin som drabbas av arbetssjukdomar. Det kan vara bullerskador, belastningsskador eller vibrationsskador. Där gäller det bara att sluta exponera sig, eftersom det knappt finns någon fungerande läkeprocess, påpekar Berndt Jonsson.

Fallolyckor som orsakat rygg- eller nack­skador är ett annat exempel på skador som kan vara mycket svåra att bli återställd ifrån, enligt Berndt Jonsson.

– Ju högre ålder på den som skadas, desto svårare är det ofta att komma tillbaka i arbetslivet.

Nu satsar arbetsgivarorganisationen på en webbutbildning för att minska skadorna. ­Utbildningen vänder sig till alla som är verksamma på organisationens medlemsföretag eller där något medlemsföretag samordnar arbetsmiljöfrågor. Den som inte gått utbildningen släpps inte in på byggarbetsplatserna efter den 1 juli 2021.

– Den 15 april beslöt vår styrelse att det ska vara obligatoriskt att ha genomgått ”Safe construction training” och fått godkänt resultat, säger Berndt Jonsson.

Han tillägger:

– Vägen till färre olyckor och arbetssjuk­domar går via ökad kunskap, både vad det gäller fakta, attityder och ett förändrat beteende till arbetsmiljön.

Den webbaserade säkerhetsintroduktionen finns på tio språk, eftersom många anställda på­ ­byggarbetsplatserna har ett annat hemspråk. Men den vänder sig även till elever på väg in i yrkesutbildningar och universitet, knutna till branschen. Utbildningen har tagits fram av Byggföretagen i samverkan med både små och stora bygg- och anläggningsföretag.

– Den som arbetar vid medlemsföretagens byggen måste ha grundläggande kunskaper inom arbetsmiljö. När man fått ett godkänt testresultat som verifieras och som kopplas till ID06 släpps man in genom grindarna. (ID06 är ett slags id-kort för anställda i byggbranschen, reds anm.) Vi gör det för att få en säkrare och sundare arbetsmiljö, säger Berndt Jonsson.

Även partsägda Afa Försäkring följer utvecklingen av arbetsskador inom industrin och byggbranschen. En rapport från 2018 med fokus på ungdomar mellan 16 och 25 år visar att de vanligaste skadorna uppstår vid hantering av maskiner och handhållna verktyg oavsett ålder. Yngre skadas dock oftare än äldre. Unga har dubbelt så hög andel händelser där de skurit sig med kniv jämfört med övriga åldersgrupper. De unga står för en tredjedel av alla knivskador. Att slinta är den vanligaste beskrivningen. Av dessa skador leder 85 procent till medicinsk invaliditet. Äldre står för en större andel av olyckorna inom kategorin ramla eller falla.

Generellt visar Afas statistik att det är de yngsta och de äldsta som löper störst risk att råka ut för en olycka. Per 1 000 anställda har de unga mellan 16 och 25 år dock en något högre skaderisk än äldre. De unga får i högre utsträckning skador på fingrar och hand eller handleder medan de äldre främst får skador i skuldra, axel och ben, eftersom deras god­kända arbets­skador ofta beror på fallolyckor.

Störst risk för att skada sig på jobbet av yrkesgrupperna inom industri och bygg har byggnadsträarbetare och betong – bygg- och anläggningsarbetare. Per 1 000 anställda i åldersgruppen 16–25 år har byggnadsarbetare högst risk för skador i arbetet, 13,3 procent, medan elektriker har en betydligt lägre risk 4,6 procent, att skadas i arbetet.

Enligt Byggföretagens rapport har de anmälda arbetsskadorna ökat mer än an­talet godkända, det vill säga att en allt färre andel av de anmälda skadorna blir godkända. Rapport­författaren, professor Björn Samuels­son vid Luleå tekniska universitet, har inte undersökt varför. Han resonerar om or­saken kan vara att det blivit lättare att anmäla arbets­skada samt att karensdagen avskaffats för arbetsolyckor.

Anna Weigelt, chef på analysavdelningen på Afa Försäkring, kan inte styrka påståendet att glappet mellan anmälda arbetsskador och godkända arbetsskador ökar.

– Jag kan inte se att avslagsfrekvensen har ökat hos oss. När vi gör en bedömning av arbetssjukdomar går vi efter ILO-listan som arbetsmarknadens parter kommit överens om. (ILO har en lista över sjukdomar som bör ingå i en arbetsskadeförsäkring, reds anm.) Det kan handla om vibrations- eller bullerskador eller cancerdiagnoser som exempelvis beror på asbest. Dessa ärenden beslutar vi själva om.

Anna Weigelt förklarar att om arbetssjuk­domarna inte finns med på ILO:s lista inväntar Afa Försäkring beslutet från Försäkringskassan. Om Försäkringskassan godkänner en arbetsskada blir utfallet detsamma hos Afa Försäkring.

– Statistiken över arbetssjukdomar är svårtolkad, eftersom det finns en eftersläpning. Men jag kan inte se något i statistiken om att avslagsfrekvensen i arbetsskadeförsäkringen, den som Afa Försäkring administrerar, skulle ha ökat under de senaste åren.