Arbetsmiljö
Nackskador bedöms olika beroende på var i landet du bor
<h2>Nackbesvären får en ny chans i arbetsskadeförsäkringen. Läkarna Mats Hagberg och Jorma Styf anser att det finns orimliga skillnader i tillämpningen av arbetsskadeförsäkringen. Tillsammans föreslår de en ny norm för prövningar av nackbesvär. </h2>
De försäkringsmedicinska bedömningarna av nacksjukdom kan i en landsända gå stick i stäv med bedömningen i en annan. De arbetsskadade förtjänar en mer enhetlig bedömning och bättre rättssäkerhet, anser Mats Hagberg och Jorma Styf.
Därför föreslår de en ny modell för bedömning av nackbesvär. Övervägande skäl talar för ett samband mellan exponering och besvär om det ”kan beläggas att minst två av fyra generella riskfaktorer har förekommit under minst 12 månader och att nacksymptomen uppkommit under exponeringstiden”.
Under förutsättning att försäkringsläkaren är säker på att ha identifierat rätt exponering så bör den här nya principen kunna leda till fler godkända arbetsskador än nu, anser Mats Hagberg och Jorma Styf. Men kanske ännu viktigare är att bedömningarna blir mer enhetliga.
–?Vi hoppas att vi i Sverige kan få någon form av konsensus där sambandets styrka mellan en exponering och en diagnos blir mer enhetligt bedömd, säger Jorma Styf.
Läkarduon har granskat 25 större studier om nackbesvär från olika länder. Studierna pekar på en mängd riskfaktorer. Ibland är det motstridiga resultat och det finns olika definitioner av begreppet nacksymptom. Men de har kunnat urskilja fyra generella riskfaktorer:
- belastande nackarbetsställning
- hög fysisk armbelastning
- inaktivitet
- bristande psykosocial arbetsmiljö
Det här kan tyckas vara självklarheter och vad många länge anat. Men det nya är vetenskapligheten. Studierna har alla publicerats 2001–2006 och är högkvalitativa kohortstudier.
Hur yttrar sig nacksymptom?
–?Vanliga symptom är ont i vila, alltså värk, ont vid rörelse och belastning, alltså smärta samt stelhet, vilket innebär att patienten inte kan röra halsrygg och huvud. Men det finns även andra symptom, säger Jorma Styf.
Ingen skada
Bakom nacksymptomen ligger så vitt skilda sjukdomar som seninflammation, muskelvärk, nervinklämning och även skelettskada.
–?Det vanligaste är dock att det inte finns någon påvisbar skada, säger Jorma Styf.
Nackbesvär är oftast ofarliga och övergående. Det är viktigt att leva så vanligt som möjligt, anser de två läkarna. Man ska vara aktiv och jobba; det sistnämnda under förutsättning att inte arbetet är uttalat nackbelastande.
Hur sjuka är patienterna: kan de i allmänhet arbeta?
–?De flesta personer med ospecifik nacksmärta kan arbeta i de allra flesta yrken.
Kan man bota dem?
–?En del besvär kan man bota, and-ra besvär går över av sig själv. Hos personer med ospecifik nacksmärta är det viktigt att också kontrollera om de lider av rörelserädsla. Det kan öka risken för utveckling av långvariga besvär, säger Jorma Styf.
Åldrandet är en riskfaktor
I olika studier förekommer nackbesvär hos mellan 25 procent och upp till 85 procent av befolkningen. Det är alltså en del av det normala livet och ofta en del av normalt åldrande. Uttrycket ”degenerativa skador”, alltså åldersförsämringar, har många belastningsskadade fått lära sig när de fått avslag på sina arbetsskadeanmälningar. Mats Hagberg medger att åldrande är en riskfaktor när det gäller nackbesvär.
–?Men det har fått en för framträdande roll i de försäkringsmedicinska bedömningarna. Man får inte glömma att den som omfattas av arbetsskadeförsäkringen är försäkrad i befintligt skick, säger han.
Förvirrande rön
Arbetsgivare kan lätt bli förvirrade av rönen i de 25 studierna. För mycket fysisk armbelastning är inte bra, men inte heller inaktivitet. Hur arbetet ska planeras rätt är en fråga som duon hoppas kan lösas framöver. Olika personer har olika förutsättningar för att tåla belastning. Kanske tar arbetslivet för lite hänsyn till individuella förutsättningar.
–?Vissa arbeten kan ju vara så tunga att det krävs att man är fysiskt vältränad för att över huvud taget klara av dem, säger Jorma Styf.
