Kommunal: Riktlinjerna var som en djungel

– Vi fick jättemycket frågor från skyddsombuden. Riktlinjerna kring skyddsutrustning var som en djungel. Skulle det vara munskydd, eller kanske visir? Vi tittade bland annat på WHO:s rekommendationer och Arbetsmiljöverkets tidigare riktlinjer vid smitta och tog fram ett förslag utifrån det. Om det fanns konstaterad eller misstanke om smitta rekommenderade vi en ansiktsmask av en viss modell.

Utifrån den rekommendationen lade Kommunals skyddsombud inom äldreomsorgen en hel del skyddsombudsstopp. På äldreboendet Serafen i Stockholm gav Arbetsmiljöverket skyddsombudet rätt, när arbetet stoppats den 7 april. Men beslutet överklagades. Den 30 april kom förvaltningsrättens beslut och stoppet hävdes, inte på grund av vilket skydd som skulle användas utan på grund av otydlighet kring avståndet. Hur nära de boende med misstänkt covid-19 behövde de anställda vara för att hjälpa den boende? Vid vilket avstånd krävdes det aktuella skyddet?

Själva frågan om vilken typ av andningsskydd som krävdes tog inte förvaltningsrätten ställning till. Ändå såg Arbetsmiljöverket det som ett svar på att den typ av andningsskydd Kommunal dittills hade krävt var onödiga, menar Lenita Granlund.

– Efter förvaltningsrättens beslut hävde Arbetsmiljöverket skyddsombudens stopp via mejl utan att komma ut till arbetsplatserna. Det blev helt verkningslöst att lägga stopp, säger hon.

Sedan dess har Arbetsmiljöverket överklagat domen till kammarrätten, som inte beviljade prövningstillstånd. Verket kan överklaga det beslutet till och med mitten av juni.

I början av maj skriver Lenita Granlund ett öppet brev i tidningen Kommunalarbetaren tillsammans med sin fackliga kollega Johan Ingelskog. De skriver att Kommunal har bytt strategi och slutat förespråka skyddsombudsstopp när det saknas andningsskydd. Men de påpekar att det inte är en reträtt. ”Vi har inte gett upp. Vi kommer att fortsätta markera och kräva adekvat skyddsutrustning i det förebyggande arbetet.” ”Det innebär att vid risk eller misstänksamhet att liv eller hälsa står på spel så ska skyddsombuden reagera – alltså lägga skyddsombudsstopp.”

– Först krävde vi lite kraftigare andningsskydd, sedan sänkte vi kravet något. Stoppen har ju oftast lagts när det saknats skyddsutrustning helt, eller inte funnits rätt skyddsutrustning, förtydligar Lenita Granlund.

Hon har fått sätta sig in i mycket nytt och förklarar att det finns tre huvudsakliga klasser av munskydd. Nivå 1 är de munskydd som folk går med på stan. Nivå 2, IIR är kraftigare, de är vätske- och stänkavvisande mot droppsmitta som saliv och slem. Skydden på nivå 3 är ännu kraftigare andningsskydd med ventil, FFP2 eller FFP3, som används mot aerosolsmitta om personalen exempelvis ska suga bort slem på en person. Att andas genom ventil gör att de här skydden är tyngre att arbeta i.

– Skydden på nivå 2 har Arbetsmiljöverket accepterat vid stoppen. Vi har frågat Arbetsmiljöverket varför man tror att den här skyddsutrustningen på den lite lägre nivån skyddar, men vi har inte fått svar.

Trots att förvaltningsrätten inte tog ställning till vilken typ av andningsskydd som krävdes och trots uteblivet svar från myndigheten har Kommunals rekommendation på andningsskydd vid misstänkt eller konstaterad covid-19 sänkts till nivå 2.

I början av maj JO-anmälde också Kommunal Arbetsmiljöverket. Anmälan gjordes efter att myndigheten ska ha bjudits in till möte av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och efter det gick ut med att basal hygienutrustning räcker.

– SVT:s reportrar grävde i det, och genom dem fick vi reda på att SKR var initiativtagare. Vi måste kunna vara säkra på att Arbetsmiljöverket sköter sitt uppdrag neutralt, utan påverkan av någon. Det var märkligt att Arbetsmiljöverket inte kontaktade oss, att det bara samrådde med SKR, säger Lenita Granlund.

SVT:s reportrar hade också hittat ett diariefört brev där en av verkets experter, Igge Gustafsson, läkare och civilingenjör, talar om ett genusperspektiv. Att det är viktigt att använda skyddsutrustning i manliga yrken. Men att det nu när det finns stor risk för ohälsa, sjukdom och till och med död i ett kvinnligt yrke plötsligt inte är lika viktigt längre att använda skyddsutrustning. Det brevet ska sedan ha plockats bort från diariet, vilket också finns med i JO-anmälan, förklarar Lenita Granlund.

– Vi har medlemmar som avlidit i covid-19 som de troligen fått på sin arbetsplats. Att Arbetsmiljöverket säger att det räcker med basal hygienutrustning är att nedvärdera våra medlemmar. Merparten av våra medlemmar har via sin utbildning fått basal kunskap i hygien.

Lenita Granlund ser nu en liten ljusning tack vare lokala initiativ och att tillgången på skyddsutrustning blivit bättre.