Kollegiala samtal lindrar stress

Tio kommuner och ett landsting har deltagit i ett projekt i regi av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Anställda i riskzonen för att drabbas av utmattning har deltagit i gruppsamtal med kolleger under handledning. Projektet har följts av forskare vid Linnéuniversitetet.

– Syftet är att de ska få tid för reflektion utifrån sin egen situation, säger Ulla Peterson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet, som utvecklat metoden och tidigare utvärderat den med goda resultat.

Deltagarna har bland annat i samtalen tagit fram egna mål. Det har handlat om allt från att prata med kollegan som alltid kommer försent till att våga säga nej till fler arbetsuppgifter.

– Det är viktigt att det är deltagarna som tar fram målen. Vi hade inte kunnat välja just det som är viktigt för dem, påpekar Ulla Peterson.

Sammanlagt deltog 97 personer från olika yrkesgrupper i samtalen. 56 personer var med i en kontrollgrupp. Även de erbjöds kollegiala samtal men efter studiens avslut.

Grupperna träffades två timmar per vecka i tio veckor och hade en uppföljande träff efter fyra veckor. En första uppföljning skedde en vecka efter avslutade gruppsamtal. Av dem som deltagit i samtalen var drygt en av fyra kvar i riskzonen för att drabbas av stress och utmattning. För kontrollgruppen var det tre av fyra. Efter sex månader hade effekten klingat av. Då bedömdes närmare hälften, 47 procent, av deltagarna i samtalsgruppen vara i risk­zonen. För kontrollgruppen var motsvarande siffra 80 procent.

– Jag tycker fortfarande att det är ett bra resultat. Det är ju drygt hälften av deltagarna som upplever lägre grad av utmattning.

Enligt Ulla Peterson är det väl känt att åtgärder som samtal i grupp har en stor positiv effekt initialt. Vad som händer därefter beror bland annat på om någon lyssnar på förslag på förbättringar av verksamheten från gruppen.

– Jag hoppas att detta material tas om hand så att det kan ge ytterligare ringar på vattnet, säger Ulla Peterson.

Linda Calson, personalspecialist i Lekebergs kommun i Örebro län, var med och ledde gruppsamtal. Nu hoppas hon övertala kommunledningen att fortsätta med metoden.

– Jag tycker att vi har hittat ett enkelt sätt att arbeta med ett stort problem. Jag är fascinerad över att vi med så små medel kunnat få så stor effekt.

Kommunens egna utvärderingar visar att deltagarna är nöjda och att de hittat bättre sätt att arbeta på. Metoden är också relativt billig jämfört med kostnader för konsultsamtal.

– Vi som har lett samtalsgrupperna har gått in med vår arbetstid. Deltagarna är med på arbetstid, så ibland kan det behövas vikarie.

Samtalen har även lett till att det kommit fram förslag på förändringar av verksamheten som kan förbättra arbetsmiljön. Linda Calson nämner förslag på förändringar av scheman och önskemål om mer närvarande chefer. Att det händer något med förslagen tror hon är viktigt för att den positiva effekten hos medarbetarna ska hålla i sig.

– Jag ska träffa kommunledningsgruppen och berätta om de förslag på organisatoriska förändringar som kommit fram.

Linda Calson vill göra metoden till en naturlig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hon tror att den kan bidra förebyggande men inte att den passar för personer som redan har utmattningssymptom eller är sjukskrivna

– Jag tror att man fortfarande måste ha ork kvar för att kunna se att det går att förändra och även för att orka ändra saker hos sig själv.