Jakten på fuskare leder till hotfulla situationer

2016-10-17 00:00 Karin Nilsson  

BILDSPEL. Hot och stölder är en del av vardagen på landets återvinningscentraler. – Det är så vanligt så allt anmäls inte. Det är normaliserat, säger Henrik Stridh, huvudskyddsombud. Nu ska branschen ta reda på hur mycket som händer.

På det kommunala återvinningsbolaget Sysavs återvinningscentraler runt om i Skåne har all personal överfallslarm. Hur stora problemen är varierar över tid, men en till två gånger i veckan blir situationen obehaglig för personalen. Det kan handla om stöldförsök, ett företag som inte vill betala eller en kund som blir arg när de sorterat fel och får reda på hur det ska göras.

– Vår personal konfronterade ett gäng på fyra personer och det slutade i handgemäng. Som tur var kom ingen till fysisk skada, men vår medarbetare går fortfarande i terapi, berättar Henrik Stridh, huvudskyddsombud på Sysav.

Mest stöldbegärligt på återvinningscentralerna är bilbatterier, tv-apparater och småelektronik som datorer. I Skåne uppger flera företrädare i branschen att stölder oftare sker på dagen nu och de är välplanerade.

– De är fem till tio personer som kommer samtidigt. Man lastar av ett bilbatteri och tar två. Vi känner igen nummerplåtarna på de bilar som används och varnar varandra mellan de olika återvinningscentralerna.

Personalen på Sysavs anläggningar ska anmäla stölder och hot, men det sker inte alltid. Ett av skälen är att det inte händer något med polisanmälningarna eftersom värdet på det stulna beräknas så lågt. I samband med stölder förekommer också att personalen hotas, vilket påverkar viljan att anmäla.

– Det här är något vi diskuterar på återvinningscentralerna, säger Henrik Stridh.

Patrik Lövgren är områdeschef på Sysav. Han upplever att stöldförsöken blir fler. En uppskattning från i början av året visade att under trettio dagar i januari hade Sysavs 16 återvinningscentraler nära 500 registrerade stöldförsök.

– Vi stoppar de flesta, men det är ett ständigt jagande, säger Patrik Lövgren.

Stängsel med eltrådar, kameraövervakning, inhyrda väktare, trygghetslarm, samarbete med polis och kurser där personalen får öva på bemötande är exempel på åtgärder som används för att förbättra arbetsmiljön. Ett annat är att löpande låsa in elektroniken. Nu utreder Sysav om de ska införa bommar med någon form av registrering för de inpasserande.

– Vi tror att det är enda chansen att minska problemet och vill försöka förhindra att det händer något allvarligt, säger Patrik Lövgren.

Han konstaterar att polisen prioriterar annan brottslighet.

Bilden av hur stora problemen är varierar. I Södertälje finns sedan några år bommar vid infarterna och det har lett till färre stölder och hot, säger Johanna Göransson på Telge Återvinning. Men hon påpekar att det kan finnas ett mörkertal.

– Personalen har en extremt hög toleransnivå.

Nu ska branschorganisationen Avfall Sverige ta reda på hur det ser ut. Nu i oktober skickar de ut en enkät till landets 290 kommuner med frågor om förekomsten av stölder, hot mot personalen och inbrott på återvinningscentralerna. Det är första gången som organisationen ställer den här typen av frågor till alla sina medlemmar.

– Vårt intryck är att många inte anmäler till polisen eftersom ärendena ofta läggs ned, säger Britta Moutakis, som leder projektet på Avfall Sverige.

Företagare vill inte betala: Bommar hjälper arbetsmiljön

Företag som inte vill betala för sitt besök är ett stort arbetsmiljöproblem. Bommar vid inpasseringen är en lösning.

– Man tänker sig för när man har dragit ett kort, säger Anna-Karin Falkenström.

Företag betalar ofta på plats för att lämna sitt avfall. Det gör inte privatpersoner. De betalar ofta via den kommunala så kallade sopkärlstaxan. Det gör att företag utger sig för att vara privatpersoner för att slippa betala, säger Anna-Karin Falkenström, arbetsledare för återvinningscentralerna på NSR, ett kommunägt bolag i nordvästra Skåne.

– Att jaga företagare som låtsas vara privatpersoner är en av personalens jobbigaste uppgifter. Det leder ofta till hotfulla situationer.

Sedan i maj har NSR satt upp bommar vid inpasseringen vid sina sex återvinningscentraler. Vid bommen drar den som vill slänga sitt skräp ett företagskort. Privatpersoner drar sitt körkort. En faktura skickas till företagaren, berättar Anna-Karin Falkenström.

– Nu uppstår inte längre frågan: är du företagare eller inte? Det är redan löst i bommen.

Signalerna från återvinningscentralerna är att resultatet är gott. Tempot är lugnare, dispyterna färre och de som rekognoserar för att stjäla har försvunnit.

Mycket av det som slängs fungerar

Det finns cirka 590 återvinningscentraler.

De får cirka 26 miljoner besök varje år.

Mängden grovavfall och farligt avfall, som lämnas har ökat kraftigt de senaste åren.

Det är viktigt med rätt skyddsutrustning och säkra lokaler.

– Mycket av det som kastas är fullt fungerande, säger Peter Lövgren på Sysav.

Källa: Avfall Sverige, Sysav.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen