”Inte tillräcklig effekt med halverat gränsvärde”

– Vi var tveksamma. Därför skickade vi ett förslag på en halvering av gränsvärdet på remiss, för att höra vad parterna tyckte. Vi, liksom EU, kom fram till att en halvering inte gav tillräcklig effekt i hälsovinst och samhällsekonomisk vinst i förhållande till kostnaderna.

Ni konstaterade själva att värdet var för högt ur ett hälsoperspektiv?

– Hygieniska gränsvärden är inte helt hälso­baserade, utan vägs mot kostnaderna för genomförandet. Anledningen till att man har värdena är att få ner exponeringen. Vi har i stället valt att jobba med åtgärder som till exempel inspektioner och branschsamarbeten. Det är vi som myndighet som väljer väg utifrån vårt uppdrag att folk inte ska skadas eller förolyckas i arbetet. I kvartsfrågan bedömer vi att åtgärder är den vettigaste vägen fram just nu. Om alla vidtar åtgärder, behöver vi då gränsvärden överhuvudtaget?

Hygieniska gränsvärden anses vara en grundpelare i arbetet mot kemiska hälso­risker. Hur ser du på det?

– De ses som en grundpelare, men de är inte det enda verktyget. De är viktiga eftersom de sätter standarden för vad vi anser är en acceptabel exponeringsnivå som är tekniskt och ekonomiskt möjlig.

Sänkt gränsvärde utesluter väl inte andra åtgärder?

– Nej, men vi fokuserar på de åtgärder som har störst effekt och är mest resurseffektiva.

Vilka risker ser ni med beslutet att inte halvera gränsvärdet för kvarts?

– Som det är i dag ser vi inga större risker.

Er konsekvensutredning har fått kritik från flera håll för att vara bristfällig?

– Vi har gjort så gott vi kunnat. Vi gjorde en konsekvensutredning som baserar sig på ett EU-underlag. Vårt resultat ligger i linje med EU:s utredning. Självklart har olika intressenter olika syn på ett gränsvärde, men det är Arbetsmiljöverket som är expertmyndigheten och har i uppdrag att väga ihop dem.

Ni fick beräkningar, baserade på amerikanska data, från flera forskare som visade på högre hälsovinster av ett halverat gränsvärde. På vilket sätt beaktade ni dem?

– Vi tittade på dem men kom inte till samma slutsats.

Enligt samma forskare beräknas 150 av 1 000 arbetstagare dö om de utsätts för kvarts under ett arbetsliv vid dagens gränsvärde?

– Jag kan inte värdera eller kommentera det. Men kvartsdamm är en allvarlig hälsorisk och man ska behandla riskerna med respekt.

Ligger gränsvärdet för kvartsdamm rätt?

– Det är en rimligt avvägd nivå som det ser ut i dag. Det skyddar tillräckligt i förhållande till konsekvenserna och risken för att utveckla silikos och lungcancer.

Varför lade ni ner den svenska kriteriegruppen?

– Vi hade en svensk och en nordisk expertgrupp. Nu driver EU-kommissionen och EU-parlamentet på och tar fram nya gränsvärden. Det finns vetenskapliga underlag att få från olika håll. Vi har kvar den nordiska expertgruppen och kan även i fortsättningen vända oss till den.

Vilka risker ser ni med nedläggningen?

– Riskerna är att vi tappar den nationella kontrollen över hur man tar fram egna gränsvärden och att vi tappar den kompetensen i Sverige. Vi hoppas att den nordiska gruppen räcker till.

Det finns en oro för att de kemiska hälsoriskerna tonas ner av Arbetsmiljöverket?

– Kemiska hälsorisker var stort en gång i tiden, men de dominerar inte längre på tidningarnas löpsedlar och i den politiska debatten. De är en underskattad orsak till ohälsa och samhället accepterar större risker i arbetslivet än för befolkningen i allmänhet. Det handlar om politiska beslut.