Arbetsmiljö

Hjälmen som ska ge bättre skydd mot sneda islag

Vid ett fall eller islag mot en sned yta rör sig glidskiktet i den nya hjälmen självständigt under den korta stund som olyckan sker, förklarar Peter Halldin, forskare på KTH som varit med och tagit fram tekniken. Här visas hjälmen av Mohammad Al-Dahhan. Foto: Haydar Haba
Peter Halldin.
Nawar Toma.

Bygghjälm. Hjärnan är känslig för de rotationsrörelser som kan uppstå när någon ramlar snett mot ett underlag. Mips-teknik som använts i hjälmar för ryttare, skidåkare och motorcyklister har nu hittat till byggarbetsplatsen.

Publicerad

Om olyckan är framme kan ett fall eller islag mot marken ge upphov till en kraft på mer än 750 kilo riktat mot huvud och hjärna. Traditionella hjälmar i byggbranschen är främst konstruerade för att skydda huvudet mot den linjära kraften i raka islag, det vill säga om ett föremål faller mot hjälmen i 90 graders vinkel. Men nu har en hjälm tagits fram som även skyddar mot sneda islag som leder till en rotation av huvudet.

Hjälmen utgår från den så kallade Mips-tekniken, som bygger på över 20 års forskning vid Kungliga Tekniska högskolan. Mips står för Multi-Directional Impact Protection System. Tekniken används bland annat i hjälmar avsedda för cykling, ridsport, mc och skidåkning.

– I vårt arbete har vi sett en lucka. Det finns inte en enda hjälm i världen för byggbranschen med Mips-teknik. Givet de olyckor som inträffar på arbetsplatser såg vi en möjlighet att använda oss av teknik som kan höja säkerheten i arbetsmiljön, säger Nawar Toma, vd för företaget Guardio som utvecklar skyddsutrustning.

Arbetsmiljöverket har statistik över antalet huvudskador vid arbetsplatsolyckor i Sverige, men kunskapen om hur olyckor inträffar inom byggbranschen är begränsad.

– För att bättre förstå detta har vi fått göra ett pionjärarbete och försökt tänka oss mer exakt hur olyckor går till, och vad det är för krafter mot huvudet om man exempelvis trillar från en nivå till en annan eller om något faller uppifrån mot hjälmen, säger Peter Halldin, forskare inom neuronik vid KTH och medgrundare av Mips AB.

Hjälmar som är designade för att skydda mot fallande föremål förhindrar ofta skallfrakturer, menar Peter Halldin. Men dagens hjälmar testas bara för raka islag medan det är vanligare att man slår i snett mot ett underlag.

– Hjärnan är mycket känsligare för rotationsrörelse än så kallat linjärt våld. Alla hjälmar kan göras bättre om de inte bara testas för raka islag utan även för islag som ger rotation på huvudet och hjälmen.

Standardhjälmar för byggbranschen kan ha ett nät som distanserar huvudet från hjälmen. De kan också ha ett slags stötdämpande frigolit­material mellan skalet och huvudet för att absorbera mer kraft från raka islag. Mips-hjälmen har däremot ett glidskikt som efterliknar ryggmärgsvätskan och som fungerar som ett skydd för hjärnan. Vid ett fall eller islag mot en sned yta rör sig glidskiktet självständigt 10–15 millimeter under den korta stund som olyckan sker.

– Det är den här rörelsen som reducerar rotationskrafterna, förklarar Peter Halldin.

Företaget Guardio som tagit fram hjälmen i samarbete med Mips AB har testat den i datormodeller och sett att skadorna på hjärnan minskar vid sneda islag.

– För att få en Mips-certifiering måste skyddet höjas med minst tio procent utöver den standardcertifiering som finns för byggbranschen, säger Nawar Toma.

Under utvecklingsarbetet har företaget haft kontakt med företrädare från byggbranschen.

– Vi jobbar tätt mot skyddsombud och arbets­miljöingenjörer, och har fått mycket stöttning. De vill ju ha innovationer och produkter som höjer säkerheten, och vi märker ett stort intresse för hjälmen, säger Nawar Toma.

Stora riskervid sneda islag

Alla hjälmar skyddar mot skallfrakturer. Däremot är hjärnskakningar vanliga även vid användning av hjälm. Vid fall med högre hastigheter kan allvarliga skador som hjärnblödning uppstå.

Hjärnans vävnad kan liknas vid en gel och kan klara raka slag bra. Vid rotationsrörelse finns däremot en risk för en deformation av hjärnan som kan ge upphov till sträckning av nervtrådarna, vilket kan ge allvarliga bestående skador.

Källa: Peter Halldin och före­tagen Mips och Guardio.