Han vill minska farliga arbetsmoment med robot

2017-06-19 00:00 Lena Gunnars  

ELDSJÄLEN. Lars-Göran ”Uddas” Uddholm blev Sala-brandens ansikte utåt och har kallats landets mest katastrofkunniga brandchef. Nu för tiden fokuserar han mycket på hur han ska få bort farliga arbetsmoment ur brandmännens arbetsmiljö.

Att en god chef har stor påverkan på arbetsmiljön har forskningen slagit fast. Uddas har genom åren hunnit fundera många gånger över sin omtalade ledarstil. Men han säger flera gånger att det nog mest handlat om tur och slump att det gick så bra som det gjorde under Sala-branden, tsunamin i Thailand och jordbävningskatastrofen i Nepal. Alla tre är insatser som Uddas blivit omtalad för. I nästa andetag citerar han Ingemar Stenmark:

– Han svarade en gång när en reporter frågade, ”Men hade du inte lite tur?”. ”Jo, ju mer jag tränar, desto mer tur har jag.”

Uddas ler lite när han tänker på uttalandet och säger att det nog ligger en del i det också.

– Jag har fått åka på flera stora uppdrag. Det är väl för att ingen haft anledning att betvivla att jag skulle klara av dem. Det har ju gått bra tidigare.

Chefsbanan började på 1970-talet när han blev färdig brandingenjör och ansvarig för insatserna i dåvarande Huddinge brandförsvar. Då gick han en ledarskapsutbildning där han fick både sina starka och svaga ledarsidor genomlysta. Hans svaga sida visade sig vara hur han agerar i det initiala mötet.

– Då är jag inte den som är översvallande. Därför behöver jag någon vid min sida som är det. Annars skulle du inte känna dig välkommen. Däremot är jag stark i nästa steg, när jag ska fördela vilka roller personerna i en grupp ska ha.

Det var också det första han gjorde när han kom till Västmanland för att hjälpa till med arbetet kring Sala-branden sommaren 2014. Han kom in i ett läge där räddningsledarna på plats hade slut på både idéer och energi. Samtidigt fortsatte branden rasa i skogarna.

Uddas hade just gått på semester när telefonsamtalet kom.

– Dagen innan jag kom dit måste det ha varit otroligt svårt att veta vad som egentligen pågick, vad som gjordes, vad som behövde göras och vad som hade fallit mellan stolarna. Det var en extremt snabb utveckling på branden. Man hann inte med.

Indirekt ledde han där flera hundra personer från olika organisationer.

– Direkt ledarskap hade jag bara över ett fåtal personer. Men jag har väl gett insatsen något slags ansikte, även om jag inte var den som slet hårdast. Jo, mentalt kanske.

Uddas klarade uppdraget så bra att han blev utsedd till Årets västmanlänning trots att han inte är västmanlänning. Motiveringen löd: ”För att han kämpade dygnet runt för att hejda den största branden i modern svensk historia.”

– Men faktiskt så visade det sig att min morfar var västmanlänning, inflikar Uddas.

Diplomet hänger nu prydligt inramat på väggen på Södertörns brandförsvarsförbund, där Uddas har sitt arbetsrum.

På vintern 2005, efter tsunamin i Thailand, var han under en period Räddningsverkets insatschef vid Sveriges generalkonsulat i Phuket. Han minns hur stämningen var på planet ner. Många var väldigt oroliga över vad som väntade. Ut­maningen för den som ska leda insatsen ligger i att kunna vila i osäkerheten och kunna förmedla det lugnet till hela gruppen, menar Uddas.

På hemmaplan har Uddas länge velat förändra arbetssätten som svensk räddningstjänst arbetat på sedan 1970-talet. Han anser att räddningstjänsterna måste ta mer ansvar för att utveckla sina arbetsmetoder. Han har ifrågasatt varför det alltid ska vara fem man i beredskapsgruppen. Enligt honom kan man under vissa typer av uppdrag vara färre. Och Uddas hävdar med bestämdhet att vissa saker kan utföras bättre med hjälp av teknik. De senaste tio åren har han varit med och försökt utveckla en robot som kan avlasta brandmännen i deras farligaste arbetsuppgifter.

– Nu är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med på tåget. Jag har också fått med de sex största räddningsorganisationerna i landet. De har gått in med pengar för att få fram den första tillverkningsbara prototypen. Vi testade faktiskt en sådan i april i år. Den har sensorer och kameror för att brandmännen ska kunna styra den trots att de inte ser den.

Uddas tror att roboten hade kunnat göra en viktig insats efter terrorhandlingen den 7 april i år på Drottninggatan i Stockholm.

– Om vi hade haft en liten kamrat kanske vi hade skickat fram den först i hotsituationer för att få ett bättre beslutsunderlag.

Han ser fler stora, framtida användnings­områden för roboten. Han pekar på att mycket av dagens infrastruktur grävs ner under marken. För brandmännen innebär det att de får svårare att göra sitt jobb.

– Att då kunna skicka in en robot som kan reka läget utan att vi behöver skicka in en person vore bättre. Roboten skulle även kunna bära utrustning åt oss. Vi håller på att utveckla en follow-me-funktion så att den kan gå fot bakom oss. Jag tror att det är fullt möjligt att åka på den också.

Roboten blir förmodligen inte var brandmans kollega. Uddas tänker sig att den ska vara en del i räddningsinsatser över hela landet, men att någon av de mindre belastade stationerna får bli robotspecialister som kallas in vid behov. Roboten, som visades upp under en teknikdag på Lindvretens brandstation, är redan kändis. Den var med i ett tv-inslag på nyheterna. Under en lunch träffade Uddas några brandmän som såg inslaget. De frågade om han verkligen trodde att det där skulle kunna fungera.

– Det är lite belysande för hur nya idéer kan tas emot inom räddningstjänsten. Men på Facebook är jag vän med en 90-åring som skrev ”äntligen”. Han tycker att roboten har en framtid, säger Uddas.

Lars-Göran ”Uddas” Uddholm

Gör: Brandchef vid Södertörns brand­försvarsförbund.

Familj: Tre barn.

Bor: I Vårberg, söder om Stockholm.

Känd för: Räddningsledare under Salabranden 2014, Räddningsverkets insatschef i Phuket efter tsunamin, samt ledde räddningsinsats efter jordbävningskatastrofen i Nepal.

Bästa måbratips: Att sträva efter att vara trygg i sig själv.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen