Falun prövar norsk metod mot mobbning

2017-03-20 00:00 Lena Gunnars  

Falu kommun har inspirerats av hur Norge jobbar med mobbning.– Det påminner om en polisutredning. Tanken är att det ska kännas tryggt för alla inblandade, säger Richard Mårtensson, kommunens hr-chef.

Sedan den norska modellen infördes i kommunen 2014 har fem utredningar genomförts. Alla anmälare jobbar fortfarande kvar på sina arbetsplatser.

– Det är ett bra betyg, tycker jag. Oavsett om det har varit kränkande särbehandling eller inte finns alla människorna, som upplevt sig varit utsatta, kvar i organisationen. I princip har alla anmälarna tyckt att detta varit en schysst modell, säger Richard Mårtensson.

Han tycker att det inte finns någon riktigt bra utredningsmetodik i Sverige mot mobbning. Hans bild är att de flesta arbetsgivare använder sig av anonyma enkäter och sedan vidtar åtgärder utifrån dold information.

När Richard Mårtensson kom i kontakt med Stefan Blomberg, som är en av landets forskare på området, började de tillsammans titta på hur man löser mobbning på arbetsplatserna i Norge. Richard Mårtensson blev inspirerad och kopierade den norska modellen. I kommunen finns nu en intern utredare, som är anställd för att utföra dessa utredningar. Det finns även möjlighet att ta in en extern, som upphandlats inom företagshälsan.

– Modellen påminner om en polisutredning. Tanken är att det ska vara tryggt för alla inblandade, både för den som upplever sig ha blivit utsatt för kränkande särbehandling och den som blir anmäld för att gjort någonting. Det är en evidensbaserad och rättssäker utredningsmodell, säger Richard Mårtensson.

Utredaren börjar jobba när kommunen fattar beslut om att en utredning ska göras. Inga uppgifter får lämnas in anonymt och anmälan måste vara skriftlig.

– Vi bedömer inte människors karaktär eller personlighet utan bara de faktiska händelserna. När hände det? Vilka var närvarande i rummet? Vem sa vad?

Utredningens första steg är att anmälaren hörs. Sedan går man vidare till den anklagade.

– Om den anklagade erkänner är utredningen över, säger Richard Mårtensson.

Då fattar arbetsgivaren ett beslut om hur situationen ska hanteras. Om personen inte erkänner, går utredaren vidare med att börja samla in dokumentation, bland annat från vittnen.

– Utredaren jobbar helt självständigt. Vi som arbetsgivare kan inte påverka någonting.

När all dokumentation är insamlad bedömer utredaren om det är kränkande särbehandling enligt den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö eller inte. Sedan görs en samlad bedömning om det är mobbning.

Man får räkna med att utredningen tar minst en månad från att beslutet har fattats.

Richard Mårtenssons främsta mål med modellen är att personen som bedömts ha gjort något fel ska kunna be den som drabbats om ursäkt.

– Forskning visar att det är det mest läkande, säger han.

Faluns modell mot mobbning

1. Klar policy för lika rättig­heter och handlingsplan mot kränkande särbehandling.

2. Skriftlig anmälan om kränkande särbehandling.

3. Beslut om utredning – val av intern eller extern utredare. Utbildning krävs.

4. Tydliggöra vem som är beställare. Direkt chef kan aldrig vara beställare.

5. Skriftligt avtal för utredningen.

6. Hör anmälaren.

7. Hör den anmälde.

8. Samla in doku­mentation.

9. Hör anmälarens vittnen.

10. Hör den anmäldes vittnen.

11. Analys och bedömning.

12. Skriftlig rapport med bedömning om händelserna utgör kränkande sär­behandling eller ej utifrån AFS 2015:4.

13. Återkoppling till beställare.

14. Redovisning tillsammans med beställare för alla inblandade.

15. Arbetsgivaren beslutar om eventuella åtgärder.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen