Arbetsmiljö

Facklig EU-kritik: Sätt covid-19 i högsta riskklass

Hur mycket och på vilket sätt arbets­tagare ska skyddas mot coronaviruset avgörs av hur det klassas i ett EU-direk­tiv. Italienska och ryska specia­lister har här desinficerat ett äldreboende i Lombardiet i norra Italien i mars. Foto: TASS
Johan Danielsson. Foto: Henrik Montgomery/TT
Jenny Persson Blom. Foto: Hans Alm
Per Hilmersson. Foto: TBLM/Tim Buelens

VIRUS. EU vill inte klassa covid-19 på den högsta risknivån i direktivet för skydd av arbetstagare mot smitta. Tillkännagivandet fick omedelbart hård facklig kritik och reaktioner i EU-parlamentet.

Publicerad

I mitten av maj röstade en expertkommitté med representanter från varje EU-land om klassificeringen av coronaviruset. I EU:s direktiv för skydd av arbetstagare mot allvarlig smitta placerades coronaviruset på näst högsta nivån, där till exempel hiv och sars finns.

Europafacket ETUC, som verkat för en listning i den högsta klassen där livsfarliga sjukdomar som ebola finns, är mycket kritiskt till utgången av omröstningen. I EU-parlamentet har kritiska ledamöter från de socialistiska och gröna blocken satt press på EU-kommissionen, som ska bekräfta klassificeringen. I ett brev efterfrågar man motivet för valet av den näst högst klassen.

– Det vore mest logiskt om covid-19 sätts i den högsta riskklassen, eftersom det varken finns effektiv behandling eller vaccin, och smittspridningsrisken är hög, säger Johan Daniels­son, Europaparlamentariker för Socialdemokraterna, till Arbetarskydd.

EU-parlamentet kan vidta åtgärder mot beslutet när kommissionen behandlat ärendet.

På Europafacket beklagar dess vice generalsekreterare, svensken Per Hilmersson, beslutet om den lägre placeringen.

– En klassificering av covid-19-viruset i den högsta riskgruppen skulle ge ett starkare skydd för anställda på sjukhus och äldreboenden, och för alla arbetstagare som kommer i kontakt med allmänheten.

Han tillägger:

– Det skulle förbättra hälsan och säkerheten på arbetsplatsen, men också stärka möjligheten att minska spridningen av viruset, och därmed dödligheten, bland befolkningen i stort.

Indelningen i de olika klasserna beror på olika faktorer. I den näst högsta klassen finns visserligen risk för samhällsspridning av smittan, men vanligtvis effektiva förebyggande åtgärder och botemedel. I den högsta klassen finns stor risk för smittspridning och vanligtvis inga effektiva förebyggande åtgärder eller behandlingar att tillgå.

När vaccin och behandling finns kan viruset sättas i en lägre riskgrupp än den högsta, resonerar både Johan Danielsson och Per Hilmersson.

Europafacket tog råd av två olika epidemiologer innan det gjorde sitt ställningstagande. I sin kritik mot den lägre klassificeringen av coronaviruset har facket skjutit in sig på hur stor risken för smitta i samhället är, och om det finns möjlighet att förebygga och bota sjuk­domen.

– Expertkommitténs beslut hindrar inte EU-länderna att själva vidta mer strikta skyddsåtgärder. Europafacket uppmanar medlemsländerna att klassificera covid-19-viruset i den högsta riskgruppen, säger Per Hilmersson.

Men i Sverige klassificerade Folkhälsomyndigheten coronaviruset i den näst högsta klassen. Beslutet togs redan i februari och Arbetsmiljöverket följer det i sin verksamhet.

– Vi har arbetat utifrån den klassificeringen sedan dess, säger Jenny Persson Blom, sak­kunnig i smittspridning på Arbetsmiljöverket.

Klassificeringen som EU gör i direktivet påverkar främst hälsovård och laboratorier.

– När man vårdar patienter har personalen samma skyddsnivå och ungefär samma skyddsåtgärder i båda de högsta klasserna, under­stryker Jenny Persson Blom.

För andra arbetstagare spelar riskklassen ingen avgörande roll, enligt Jenny Persson Blom. Arbetsgivaren ska i det systematiska arbetsmiljöarbetet göra en riskbedömning och utgå ifrån hur coronaviruset beter sig och vilka konsekvenserna är om arbetstagaren blir smittad.

– Kraven på personlig skyddsutrustning är inte kopplade till vilken riskklass ett virus har, utan dess egenskaper, betonar Jenny Persson Blom.

Professor Jean-Pierre Unger vid universitetet i Newcastle, Storbritannien, och tidigare på folkhälsomyndigheten i Belgien, har i en rapport till Europafacket jämfört covid-19 med andra virus i de båda högsta riskklasserna.

Hans rekommendation är att coronaviruset bör placeras i den högsta klassen – skälen är flera. I den näst högsta klassen är sjukdomarna sällsynta i Europa eller kan behandlas och förebyggas, vilket inte gäller covid-19.

Ett annat skäl är den stora hälsorisk som coronaviruset är för arbetstagare och allmänhet. Under årets första tre månader har viruset dödat 65 gånger fler människor i Europa än vad aids gör på ett helt år och mellan två till tre gånger fler än hur många som dör av hepatit B och C på ett år. Av de virus som finns i den näst högsta klassen har alla en lägre dödlighet än covid-19, påpekar professor Jean-Pierre Unger.

I rapporten framgår också att det i den högsta riskklassen finns fyra sjukdomar. För tre av dem finns effektiva botemedel eller vaccin, vilket inte gäller covid-19. Enbart på detta kriterium bör coronaviruset klassificeras på den högsta riksnivån, skriver Jean-Pierre Unger.

En klassificering i högsta risknivån skulle inte bara skydda nyckelgrupper inom till exempel sjukvården och hemtjänsten, och bidra till en tryggare arbetsmiljö för alla, utan också vara ett viktigt verktyg för att minska smittspridningen hos allmänheten, konstaterar Jean-Pierre Unger.

På Europafackets utredningsinstitut, Etui, har Laurent Vogel förberett det fackliga ställningstagandet. Han konstaterar att flera epidemiologer ser större risker med coronaviruset än expertkommittén bakom klassificeringen.

I flera EU-länder vidtas inte heller tillräckligt med åtgärder för att skydda arbetstagarna, anser han.

– Vi har medlemmar som berättar för oss att första vågen var mycket svår för deras länder, men de har lyckats klara den. En andra våg kan bli katastrofal för hälsovården.

Han tillägger:

– Ett EU-direktiv gäller inte bara ett land där situationen är hanterbar, utan ska ta hänsyn till alla länder, även situationen i länder som Spanien, Italien och Belgien, där virusets påverkan varit våldsamt stort.

Strid om virus

Striden gäller klassificeringen i EU-direktivet 2000/54/EG om skydd för arbets­tagare mot ­risker vid exponering för så kallad biologiska agens i arbetet, som olika virus, bakterier och andra mikro­organismer.