Experterna ser ett tuffare klimat på arbetsplatserna

2019-12-06 00:00 Lena Gunnars  

Psykosocial arbetsmiljö, truckfrågor och sanktionsavgifter har dominerat arbetsmiljöhimlen 2019. Här berättar Arbetarskydds tre experter om sina intryck från året som gått.

Rickard Lindberg, arbetsmiljöexpert på Trä & Möbelföretagen och Grafiska Företagen:

– I år har sanktionsavgifterna stuckit ut. Seriösa företag har jättesvårt att hålla reda på vilka regler som gäller. När Arbetsmiljöverket kommer på besök får företagen sanktions­avgifter för saker som de trodde var fullt i sin ordning.

Enligt Rickard Lindberg är det inte lätt att göra rätt. Många av hans medlemmar upplever att det är svårt att hitta den aktuella informationen på Arbetsmiljöverkets hemsida.

– De försöker verkligen att göra rätt, men har ofta ingen aning om att de till exempel måste ha en dokumenterad rutin för trycksatta anordningar. Då åker de dit på det. Samma sak när en anställd har truckkort, men arbetsgivaren inte har skrivit exakt vad trucken ska användas till i trucktillståndet. Då blir det en sanktions­avgift.

– Jag tycker att man har tappat bort syftet med reglerna: att arbetsgivaren ska ha koll på vilka som kör truckarna.

Rickard Lindberg upplever att Arbets­miljö­verkets inspektörer har ändrat arbetssätt. Han menar att de förr gjorde fler inspektioner där de även gav företagen stöd kring hur de skulle förbättra sitt systematiska arbets­miljö­arbete.

– I dag är det mer fokus på att bötlägga med sanktionsavgifter, säger han.

Maria Steinberg är docent i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet. Hon har forskat om arbetsmiljö- och skyddsombudsrätt. Nyligen presenterade hon en studie om hur Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, osa:n, har använts.

– Jag har undersökt de första hundra föreläggandena som lagts med föreskriften som grund, och där Arbetsmiljöverket har ställt krav med föreskriften som grund. Drygt 60 procent av anmälningarna kom från skyddsombud, främst från den offentliga sektorn.

Hon ser att särskilt kvinnor inom Kommunals avtalsområde gynnats av föreskriften.

– Arbetsmiljölagen var tidigare väldigt sexistisk. Men nu är det främst kvinnor i kontaktyrken inom skola, vård och omsorg som har kunnat använda den nya föreskriften. Även om det tog över hundra år så får man vara glad att det sker förbättringar någon gång, säger Maria Steinberg.

Stress uppmärksammas också mycket nu, menar hon.

– När arbetsförhållandena tvingar en att stressa ökar risken för arbetsskador. I rättsfall med arbetsmiljöolyckor ser jag att stress har varit inblandat. Inte minst när det gäller industri- och byggnadsarbetare.

Under nästa år tror Maria Steinberg att det blir mer fokus på hot och våld och hur det påverkar olika yrkesgrupper.

– Att det blir högre straff för hot mot blåljuspersonal kommer att leda till debatt. Blåljuspersonal, personal inom kyrkan och andra grupper som hjälper till vid dramatiska händelser drabbas också av stora psykiska belastningar.

Glenn Bergenstoff var tidigare regionalt skyddsombud för IF Metall, men har nyligen startat eget. Som arbetsmiljötekniker stöttar han företag, skyddsombud och fackförbund i arbetsmiljöfrågor.

Glenn Bergenstoff upplever att det har blivit en annan social norm ute på arbetsplatserna än tidigare.

– Plötsligt är det okej att svära eller idiotförklara någon på sociala medier. Det tar man sedan med sig till kaffebordet på arbetsplatsen. Med tid och engagemang kan man ändra på detta. Alla inser nog att dessa beteenden inte är bra.

Sedan 10–15 år tillbaka får Glenn Bergenstoff många frågor som rör truckar, så även i år.

– De handlar om alltifrån huruvida någon får köra truck, vilka tillstånd som krävs, till om det finns körkort och om trucken ska vara trafikförsäkrad.

Glenn Bergenstoff skickar med en uppmaning inför 2020 till alla som arbetar med arbetsmiljö:

– Samverka mellan fackliga organisationer, skyddsombud och arbetsgivare. Där det är en bra samverkan fungerar det mycket bättre.

Hans bild är att mindre företag inom verkstadsindustrin med 5–15 anställda brukar vara bäst på att samverka.

– Hos hantverks- och tjänsteföretag är det inte riktigt samma studs. Det kan kanske bero på olika företagskulturer och historia. Sedan är det inte alltid bara arbetsgivarens fel om det fungerar dåligt. Det kommer an på alla parter att hitta en fungerande samverkansform.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen