Dålig arbetsmiljö kostar miljarder

2017-11-06 00:00 Jonna Söderqvist  
”Jag kan inte säga vad som vore en acceptabel siffra, men 4 procent av BNP är alldeles för mycket”, säger Carin Håkansta, senioranalytiker och forskare på Arbetsmiljöverket. Foto: Jörgen Appelgren

164 miljarder kronor om året eller 4 procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Det är prislappen för dålig arbetsmiljö, visar en unik internationell kartläggning som Arbetarskydd tagit del av.

För första gången har det tagits fram beräkningar på hur mycket dålig arbetsmiljö kostar i olika länder.

I Sverige ligger kostnaderna för olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar årligen på 4 procent av landets bruttonationalprodukt, eller 164 miljarder kronor, enligt färska siffror från internationella arbetsmiljökommissionen ICOH, Europeiska arbetsmiljöbyrån och internationella arbetsorganisationen ILO.

– Det är inte acceptabelt. Jag kan inte säga vad som vore en acceptabel siffra, men 4 procent av BNP är alldeles för mycket, säger Carin Håkansta, senioranalytiker och forskare på Arbetsmiljöverket.

Sverige ligger nära EU:s medelvärde som är 3,3 procent av BNP. Globalt sett är motsvarande siffra 3,94 procent av BNP. Sveriges lite högre procent förklaras troligtvis av bättre rapportering, i synnerhet för arbetsrelaterade sjukdomar, enligt utredarna.

– Dålig arbetsmiljö är inte bara ett problem i andra länder, det är ett problem i alla länder, säger Carin Håkansta.

Kostnaderna för dålig arbetsmiljö har räknats ut på basis av förlorade arbetade år och invaliditetsjusterade levnadsår till följd av arbets­olyckor, arbetsrelaterade skador, sjukdomar och dödsfall (se faktaruta). Den här uteblivna arbetstiden leder till lägre produktion. Eftersom statistiken bara tar hänsyn till kostnaderna för de förlorade arbetade åren, inte till exempel hälso- och sjukvårdskostnader, betyder det att uppskattningen är i underkant.

Arbetsrelaterad cancer står för huvuddelen av kostnaderna i de flesta europeiska länder, medan belastningsskador orsakar näst mest kostnader. Det finns ännu inte tillförlitliga siffror på vad brister i den psykosociala arbetsmiljön kostar.

Även om de beräknade kostnaderna för dålig arbetsmiljö är uppskattningar, så ger de en uppfattning om vilken storleksordning det handlar om.

De som dör på grund av dålig arbetsmiljö gör det nästan alltid i arbetsrelaterade sjukdomar: sjukdomar står för 98 procent av alla dödsfall i arbetet i EU. Bara 2 procent av de arbets­relaterade dödsfallen beror på olyckor. Det visar siffrorna som publicerades i september.

– Det är jätteviktigt med nollvisionen för dödsolyckor och att förebygga olyckor, men det glöms ibland bort i arbetsmiljöpolitiken att de flesta som dör av dålig arbetsmiljö gör det i sjukdomar.

Cancer är den vanligaste arbetsrelaterade dödsorsaken. Men de som nu dör i arbetsrelaterad cancer kan ha blivit utsatta för cancerframkallande ämnen för 20 till 40 år sedan.

– Många av sjukdomarna speglar inte en dålig arbetsmiljö nu, utan tidigare, påpekar Carin Håkansta.

– Ingen borde behöva utsätta sig för farlig exponering. Det finns gränsvärden, det finns skyddsutrustning. Man borde kunna eliminera riskerna, säger hon.

Den näst vanligaste orsaken till arbetsrelaterade dödsfall är hjärt- och kärlsjukdomar.

– Det är viktigt för samhällsdebatten att få en uppskattning av hur mycket dålig arbetsmiljö kostar, säger Carin Håkansta.

Hon tycker att arbetsmiljöpolitiken har hamnat i skymundan i den offentliga debatten. En orsak till det kan vara att arbetsmiljöarbetet är svårt att mäta i pengar.

– Det ligger ett inneboende värde i en bra arbetsmiljö, men en siffra ger ett starkare argument. Det är oslagbart att säga: ”Ni har inte råd att inte investera i arbetsmiljön för att det kostar så här mycket.”

Så här har kostnaderna för dålig arbetsmiljö tagits fram

• Arbetsrelaterade olyckor, skador och sjukdomar som leder till tidig död eller sjukfrånvaro ger förlorade arbetade år.

• Förlusten av arbetade år leder till lägre produktivitet, vilket ses som en kostnad.

• Kostnader för hälso- och sjukvård eller för förtidspension är inte medräknade och därför är uppskattningen i nederkant.

• Kostnaderna är uppskattningar. Länderna för statistik på olika sätt. Underrapportering är vanligt. Mest tillförlitliga är beräkningarna för de rika länderna.

Källor: Internationella arbetsmiljö­kommissionen ICOH, Europeiska arbetsmiljöbyrån, WSH Institute och internationella arbetsorganisationen ILO.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen