Brist på brandmän fortsatt stort problem

2017-09-11 00:00 Lena Gunnars  

Avtal. Hundratals deltidsbrandmän över hela landet sa upp sig i protest mot det nya avtalet för räddningspersonal i beredskap, Rib-17. De flesta har nu återvänt efter att lokala överenskommelser gjorts. Men personalbristen är ett fortsatt stort arbetsmiljöproblem, enligt Brandmännens riksförbund, BRF.

– Det blir väldigt dålig återhämtning för oss, säger Håkan Olofsson, distriktsombudsman för BRF i Jämtland, Västernorrland och Härjedalen.

Håkan Olofsson delar sin tid mellan ett arbete på ett sågverk och jobbet som deltidsbrandman på Gällö brandstation, fem mil utanför Östersund. Han hörde till dem som sa upp sig i protest mot det nya avtalet för räddningspersonal i beredskap, som bland annat inneburit slopad ob-ersättning och bilersättning, ökad arbetsskyldighet och lönesänkningar för vissa individer. Men Håkan Olofsson gick tillbaka till tjänsten som deltidsbrandman igen efter en lokal överenskommelse mellan parterna.

Han anser dock att situationen är sämre än vad den någonsin varit personalmässigt.

– Största problemet för arbetsmiljön är personalbristen. Vi ska ha beredskap var fjärde vecka. Men i Jämtland och på många andra ställen har man fått gå ner till var tredje vecka för att kunna ha tillräcklig bemanning. När deltidsbrandsmännen sedan går av sin beredskap börjar telefonen ringa för att arbetsgivaren behöver täcka upp luckor som uppstått. På många stationer hänger det på tre-fyra brandmän som tar beredskap hela tiden, säger Håkan Olofsson.

Han menar att arbetsgivarna nu måste sätta in allt krut på att rekrytera nya deltidsbrandmän. Uppmärksamheten kring det nya avtalet, uppsägningarna och den dåliga förankringen som avtalet hade, enligt BRF, har inte under­lättat rekryteringsarbetet. Håkan Olofssons bild är att en stor andel av dem som återvänt efter uppsägningarna fortfarande är missnöjda och att de därför inte brinner för att rekrytera nya personer.

– Det har hela tiden varit vi som ska locka in nya kolleger, det är vi irriterade på. Arbets­givarna måste sätta fokus på detta nu. På många stationer finns det inte utbildade räddningsledare vissa veckor och ibland kan inte de stora bilarna användas för att det saknas utbildade C-kortschaufförer.

Magnus Sjöholm, som är ombudsman på BRF centralt, håller med om bilden att det nya av­talet försvårat rekryteringsarbetet.

– Branschens förväntningar på att det nya Rib-avtalet skulle omhänderta rekryteringsproblematiken var höga. Sedan fick vi ett utslag där man gick åt det andra hållet i stället.

Han beräknar att två tredjedelar av deltidsbrandmännens arbetstid tidigare var ob-berättigad, men att de pengarna gick förlorade när avtalet konstruerades om.

Under sommaren har flera kommuner skrivit till SKL. Räddningstjänsten Jämtland hoppas på en förstärkt och mer förankrad process inför nästa avtalsförhandling för Rib-anställd personal. Mönsterås kommun skriver att det avtal som skapats riskerar att skapa problem för den enskilda kommunen. ”Det är av största vikt att ett avtal ger oss förutsättningar att behålla och rekrytera de deltidsbrandmän vi behöver för att skapa ett tryggt samhälle för våra kommuninvånare”, skriver kommunen till förhandlingsdelegationen på SKL.

– Vi har sett knepigheten i rekryteringen av deltidsbrandmän en längre tid. Det beror väldigt mycket på hur samhället har förändrats. Vi har tagit till oss väldigt mycket av vad våra arbetsgivare framfört och av vad de fackliga genom åren har framfört. Nu har vi gjort en omstrukturering av avtalet för att på sikt underlätta rekrytering, säger Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL.

Han framhåller att det nya Rib-avtalet ger möjlighet att lägga beredskapen timvis i stället för veckovis, så att deltidsbrandmännen antingen kan lägga den där de jobbar eller bor.

– Vi har även möjliggjort kombinationsanställningar så att deltidsbrandmännen kan ha en anställning i kommunen och samtidigt ha beredskap.

BRF tycker dock inte att det nya avtalet är rekryteringsfrämjande.

– Vi varnade för att det skulle kunna bli den omvända effekten, att erfarna brandmän skulle sluta på grund av lönesänkningen som det nya avtalet innebär för många av dem, säger Magnus Sjöholm.

SKL poängterar att Rib-avtalet bakåt i tiden till stora delar varit normerande.

– Men det finns vissa möjligheter till lokala överenskommelser. Många kommuner har förnyat de lokala överenskommelser som tidigare funnits eller så har de tagit ensidiga arbetsgivar­beslut i vissa delar, säger Niclas Lindahl.

 

 

Så funkar Rib-17

Rib-avtalet är en överenskommelse om lön och anställningsvillkor för räddningstjänst­personal i beredskap. Förhandlingarna om det nya avtalet, Rib-17, startade i september i fjol. När det under­tecknades på vintern ledde det till en våg av protester där hundratals deltidsbrandmän sa upp sig i protest. De var bland annat kritiska till att det nya avtalet innebar stora lönesänkningar för dem med arbetstid liggande på tider som räknas som obekväm arbetstid.

De flesta av brandmännen som sa upp sig är nu tillbaka på sina tjänster efter att lokala upp­görelser gjorts på många håll i landet. Ob-tillägget, biltillägget och semesterskadeståndet har i det nya avtalet omfördelats. Inga sänkningar av det totala avtalsvärdet har dock gjorts, framhåller SKL.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen