Bisfenol A - hur farligt är det?

2010-08-24 13:38 Johan Fock  

Då och då återkommer larmet: Vi lever omgivna av gifter och diverse skumma tillsatser. Det fanns det fog för det när PCB och tungmetaller var på tapeten. Men hur farligt är egentligen ämnet bisfenol A – ”nappflaskplasten”.

Kemikaliemyndigheterna i en rad länder tonar ned risken medan ett antal universitetsstudier varnar för ämnets påverkan på människor. Ingen är dock tvärsäker. Alla önskar mer forskning.

Bisfenol A används för att göra plast hård, glasaktig och värmetålig. Då en nappflaska eller kärl i hård plast utsätts för kokande vatten eller värms på motsvarande sätt i en mikro kan bisfenol A frigöras och hamna i barnets kropp via födan. Enligt Livsmedelsverket kan ett barn på detta sätt få i sig en tredjedel av det dagliga intag som är tolerabelt.  

När larmet går i Sverige talar tidningsartiklarna om faran med just de små doserna. De kan leda till ämnesomsättningsfel och i förlängningen diabetes eller hjärt- kärlsjukdomar. Ibland refereras även till forskning som befarar att ämnet kan ge hjärnskador och skador på reproduktionen vid exponering med låga doser i fosterlivet. Dessa resultat gäller djurförsök. Det finns ingen vetenskaplig konsensus för vad som gäller människor.

Det finns inget känt fall där bisfenol A givit upphov till skador på människor. Därmed kan risken inte uteslutas – det kan ju alltid finnas okända fall eller komma nya. Studier som visar ett samband mellan bisfenol A och folksjukdomar som diabetes hos människor har gjorts i USA. Det finns även amerikanska studier som gjort kopplingar mellan bisfenol A och risk för missfall.

Dessa resultat har inte kommit att omfattas av hälsomyndigheterna, åtminstone inte ännu.

– Man fann ett samband mellan bisfenol A-halten i urinen och folksjukdomar som diabetes i USA. Men man vet inte vad som är orsak och verkan. Det kan finnas andra livsstilsfaktorer.

Det säger Bert-Ove Lund på Kemikalieinspektionen. Han ansvarar för frågor om effekter och toxikologiska studier.

Kemikalieinspektionen, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och Livsmedelsverket ställer sig bakom rekommendationen från EU:s livsmedelsmyndighet EFSA från år 2007: Toleransnivån för dagligt intag, TDI= Tolerable Daily Intake, är 0,05 milligram per kilo kroppsvikt. Myndigheten uppskattar att det dagliga intaget för genomsnittseuropén varierar mellan 0,0002 och 0,013 milligram per kilo kroppsvikt.

Det är värt att notera att exponeringen för bisfenol A måste rulla på för att ha någon påverkan.  Ämnet bryts snabbt ner i naturen och i kroppen. Den molekyl som kommer in i kroppen är borta efter cirka sex timmar. Bisfenol A är inte som till exempel PCB eller tungmetaller – miljögifter vilka inte bryts ned utan ackumuleras. EU-myndigheten anser att risken med termiskt papper, till exempel en del kvittopapper i affärerna, är negligerbar. En schweizisk studie varnade tidigare i år för att bisfenol A tas upp genom huden då man tar i pappret. Svensk press tog upp larmet nyligen. Ämnet ska vara ”idealiskt” när det gäller att penetrera hud.

Kanada har varit tidigt ute med varningar för bisfenol A och ämnet är förbjudet i nappflaskor från och med mars i år. Förbud har också införts i Danmark och planeras i Sverige. Hälsomyndigheten i Kanada, Health Canada, anser inte att den kan styrka de studier som anser att resultaten från djurförsöken i olika utsträckning är tillämpliga för människor. De förespråkar, liksom EU och USA, försiktighet och mer forskning.

Ett sådant forskningsområde gäller faran med små doser.

– Ett ämne kan ge hormonstörningar vid små doser, säger Bert-Ove Lund. För att sedan slå ut störningen då dosen ökar.

Experten på Kemikalieinspektionen avböjer i detta fall att gå djupare in i frågan.

– Det där är mycket komplicerat.

Health Canada gör bedömningen att de fall där små doser haft påverkan vid djurförsök inte går att tillämpa på människor med de forskningsresultat som hittills lagts fram. De störningar det handlar om är gäller nervsystem och hjärnfunktioner. Myndigheten tror inte heller på ett samband mellan bisfenol A och diabetes, fetma eller bröst- och prostatacancer.

Den amerikanska riskskalan

Det amerikanska forskningsprogrammet NTP, National Toxicology Program, har graderat riskerna för påverkan på människor efter en femgradig skala.

NTP sätter en trea, some concern, när det gäller påverkan på hjärna och prostata hos foster, spädbarn och små barn. Här ligger risken högst.

NTP sätter en tvåa, minimal concern, för förekomsten i bröstmjölk och tidigare pubertet hos påverkade foster, spädbarn och små barn.

NTP sätter en etta, negligible concern, för risken att en havande kvinna att förlora foster, få barn med fosterskador eller barn med försenad tillväxt.

NTP sätter en etta, negligible concern, för reproduktionsstörningar hos personer som inte yrkesmässigt handhar bisfenol A. En tvåa, some concern, gäller för dem som gör det. (I Sverige finns inga produktionsanläggningar för bisfenol A)

När det gäller de studier som hänvisar till djurförsök gör NTP bedömningen att dessa inte har givit några säkra resultat när doserna har legat på den nivå som människor kan tänkas bli utsätta för.

Riskbedömningsnivåerna fyra och fem, concern respektive serious concern, används inte.

Johan Fock

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen