Arbetsmiljön drunknar bland andra frågor

2018-06-08 00:00 Petra Weiss  

Ohälsa. Det finns inte plats att diskutera varför allt fler blir sjuka av jobbet. Det menar experterna som Arbetarskydd talat med.Frågan om den stigande sjukfrånvaron drunknar i opinionsbildningen när partierna ska lyfta väljarnas hetaste frågor.

Årets valrörelse är i gång, och precis som tidigare val har frågorna kring arbetsmiljön hamnat i bakvattnet till förmån för jobb, vård och invandring.

– Årets valrörelse har i mycket kommit att domineras av att flera av de etablerade partierna har valt att fokusera på migration och brott/straff i en utsträckning vi aldrig tidigare har sett i en valrörelse. Partierna har varit på väg dit en längre tid. Dels har partierna kommit med flera konkreta utspel, dels har de lagt en stor del av sin opinionsbildning på de här områdena. Visst finns även förslag på traditionella vänster-högerområden, men tyngdpunktsförskjutningen jämfört med tidigare val är tydlig, säger statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors.

Men vad är då orsaken till strategivalet?

– Det får i första hand sökas i oro över hur väljarflykt till SD ska hanteras samt en oförmåga eller ovilja att hantera flyktingsituationen på ett sätt som går att föra tillbaka till partiernas traditionella vänster-högerståndpunkter. Givet det övergripande strategivalet är det svårt att få plats med andra specifika områden, som arbetsmiljö, även om partierna i sig skulle vilja det. Dessutom är det också så att arbetsmiljö även historiskt har tenderat att hamna lite i skymundan av de områden som oftast dominerat svenska valrörelser, som sysselsättning, vård och skola. Visserligen kan arbetsmiljö i bred bemärkelse räknas både till sysselsättning och vård, men det är också ett relativt snävt område vilket kan komma att drunkna i den övriga opinionsbildningen, säger Jonas Hinnfors.

Vad skulle krävas för att få upp arbets­miljö­frågorna på agendan?

– I varje valrörelse är det svårt för partierna att lämna de områden de redan har slagit in på efter att ha förberett teman och så vidare redan året före valet. Arbetsmiljö berör visserligen väldigt många människor men för att verkligen slå sig in som en viktig fråga i valrörelsen krävs nog dels att flera partier börjar inta motsatta ståndpunkter kring arbetsmiljö i något specifikt avseende så att det blir politisk strid kring området, dels att något parti väljer att lägga stora resurser på någon form av reform. Utsikterna är små att det ska ske i år, säger Jonas Hinnfors.

Björn Samuelsson, Sveriges Byggindustriers arbetsmiljöexpert och adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet, menar att arbetsmiljö annars inte främst är en politisk fråga, utan en hygienfråga i arbetslivet.

– Men om den normalt relativt goda arbetsmiljön i Sverige ställs mot den mycket bristfälliga i vissa andra länder kan det bli en het handelspolitisk fråga, menar Björn Samuelsson som tror att det är bristen på rubriker i media som styr den politiska agendan i valtider.

– Arbetsmiljöfrågorna är alltid aktuella och berör alla i yrkeslivet. Det är alla överens om och alla är överens om att den ska vara så bra som möjligt. Det är inte särskiljande för de politiska partierna, men åsikterna om vägen dit kan skilja en hel del. Men det man inte är överens om är ofta på en detaljnivå som inte skapar rubriker i media. Tydliga konfrontationer ger uppmärksamhet, vilket därmed styr den politiska agendan, särskilt i valtider, säger Björn Samuelsson.

Peter Westerholm, professor emeritus vid medicinska fakulteten (Arbets- och Miljömedicin) vid Uppsala universitet, var knuten till Arbetslivsinstitutet under åren 2000 till institutets nedläggning i mitten av 2007. Han tror att orsaken till frånvaron är bristande intresse.

– Naturligtvis finns alltid förklaringen att det inte finns något intresse, på politisk eller politiskt aktiv nivå. Det är givetvis inte en acceptabel förklaring. Politiskt aktiva personer såväl på regerings- som oppositionssidan har politiskt ansvariga poster och förväntas då och då tala till medborgarna för att hålla reda på hur politisk opinionsbildning går till i verkligheten, säger Peter Westerholm.

Han anser dock att situationen i arbetsmarknadens hantering av arbetsmiljöfrågor ändrats till det bättre i och med tillkomsten av AFS:en om organisatorisk och social arbetsmiljö.

– Tidigare rådde en oklarhet om vad som egentligen ligger i begreppen organisatorisk respektive social arbetsmiljö. Nu har man en bättre idé om det. Arbetsgivaren har också getts ett tydligare ansvar för både organisatorisk och social arbetsmiljö, säger Peter Westerholm.

Gunnar Aronsson, tidigare professor på Arbetslivsinstitutet, nu på Stockholms universitet, anser att den psykiska ohälsan borde vara på dagordningen i valdebatten.

– Psykisk ohälsa har tagit över som ledande frånvaroorsak och orsak till tidig pensionering. Men det är en knepig fråga för partipolitik. Det här har pågått i åratal och inget parti verkar vilja utmana kring detta. En stor satsning på utredningar kring makten och ojämlikheten i arbetslivet och på uppbyggande av praktiknära forskning kring arbetets organisering, stress och hälsa skulle kunna vara så kontroversiell att den kommer på agendan. Men inget sådant är i sikte, säger Gunnar Aronsson.

Varför tror du att arbetsmiljöfrågorna hamnat i bakvattnet i valdebatterna i år?

– Många ämnen, inte bara arbetsmiljöfrågorna, har kommit bort i år. Men två av de största frågorna i valdebatten har klar bäring på arbetslivet. Integrationen av nyanlända är till stor del en fråga om reglering och villkor i arbetslivet. Sjukfrånvarofrågan handlar i mycket om arbetsvillkor, ersättningsnivå och krav riktade mot dem som av hälsoskäl inte har full arbetsförmåga. Båda frågorna handlar mer om dem som inte kommit in i arbetslivet och inte om dem som har ett jobb. Men dessa frågor är så komplexa att de kanske inte riktigt lämpar sig för partistrider och inget parti kan nog lägga fram någon reform som fungerar i kampen om väljarna.

Vad anser du om nya myndigheten för arbetsmiljökunskap?

– Man kan vara undrande över vad en så liten myndighet kan åstadkomma när organisationstänkande är så dominerat av stora internationella managementkonsultfirmor med mångdubbla resurser. Det är David mot Goliat. Men det är klart att fiaskot, också arbetsmiljömässigt, med Nya Karolinska undergräver väl något tilltron till managementfilosofier och vänder i bästa fall blickarna mot myndigheten. Det är väldigt viktigt att den nya myndigheten får starka band till universitetens forskning, säger Gunnar Aronsson.

Petra Weiss

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen