50 skyddsstopp i april

Antalet skyddsombudsstopp har skjutit i höjden efter att coronaviruset tog fart och började spridas i Sverige. Fram till slutet av april hade över 70 skyddsstopp kommit in till Arbets­miljö­verket. Det visar statistik som myndig­heten tagit fram på Arbetarskydds begäran.

– Det är inte så förvånande. Det är ett nytt läge och lagstiftningen behöver prövas, säger sektionschef Ulrika Scholander på Arbets­miljö­verket. Hon ansvarar för att samordna den coronarelaterade tillsynen på myndig­heten.

Bara i april i år kom över 50 skyddsstopp, jämfört med sex stycken i fjol under samma tid. Enligt Ulrika Scholander har myndig­heten inga problem att hantera det stora antalet skyddsombudsstopp, trots att myndigheten har betonat att alla arbetsplatser är unika och ska bedömas var för sig.

– I sakfrågorna ställer vi samma krav på vad som ska vara uppfyllt, och när vi samordnar kan vi jobba effektivare och ha ett ställnings­tagande ganska snabbt.

Skyddsombud kan avbryta arbetet om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbets­tagares liv eller hälsa. De coronarelaterade skyddsombudsstoppen har gjorts främst på grund av smittorisker och bristande skydds­utrustning. Två branscher dominerar: vård och omsorg samt busstrafik.

– Det handlar om att arbetsgivare och skyddsombud inte är överens om vilken nivå man ska lägga sig på och vad som är rimliga åtgärder för att skydda personalen, säger Ulrika Scholander.

Det är arbetsgivaren som ber myndig­heten att pröva stoppet som skyddsombudet lagt. Arbets­miljö­verket kan antingen fortsättningsvis förbjuda arbetet eller häva stoppet. Myndig­heten har prövat cirka 30 av de inkomna skyddsombudsstoppen och hävt 25 av dem. Vanliga orsaker till att de coronarelaterade stoppen hävs är att skyddsombudet ställt krav som myndigheten inte anser ligger inom ramen för arbetsmiljölagen.

– Det kan också ha ställts krav på åtgärder som inte är rimliga utifrån de bedömningar vi gör.

I de övriga 40 skyddsstoppen har skydds­ombudet och arbetsgivaren kommit överens under processens gång utan att verket har behövt fatta beslut. Vanligast har varit att arbets­givaren gått med på kraven på åtgärder.

Men inte alla skyddsombudsstopp kommer till Arbetsmiljöverkets kännedom.

– Det är många stopp vi aldrig får reda på, eftersom arbetsgivaren och skyddsombudet kommer överens i samverkan.

Ulrika Scholander har noterat att samverkan verkar fungera i många branscher.

– Många butiker började nästan direkt sätta upp skyddsglas.

I slutet av mars beslutade Arbetsmiljöverket att bedömningen av skyddsstoppen främst ska göras på distans i samtal med skyddsombudet och arbetsgivaren.

– Det har fungerat väldigt bra i skyddsombudsstopp som beror på coronaviruset. Det är inte så att vi inte kan åka ut och göra fysiska inspektioner om vi gör bedömningen att det skulle behövas, men hittills har det inte behövts.

Ett av Arbetsmiljöverkets beslut om skyddsstopp har dock fått kraftig kritik. Verket höll med skyddsombudet på Serafens omsorgs­boende i Stockholm om att munskydd behövdes och förbjöd vid vite om 100 000 kronor patient­nära arbete bland brukare med misstänkt eller konstaterad covid-19-smitta. Stockholms kommun överklagade beslutet och Förvaltningsrätten i Stockholm hävde det i slutet av april. Rätten ansåg inte att Arbetsmiljöverket tillräckligt tydligt sagt vad som är patientnära arbete. När Arbetarskydd går till tryck har Arbetsmiljöverket precis begärt mer tid från kammarrätten för att komma in med en överklagan. Fackförbundet Kommunal har JO-anmält Arbetsmiljöverket och anser att myndigheten har tonat ned riskerna efter att ha lyssnat på Sveriges Kommuner och Regioner.