Arbetsmiljö

Skyddsombudet i hamnen hindrades – fick rätt i domstol

Skyddsombudet i Göteborgs hamn fick inte vara med när bolaget APM Terminals planerade en ny organisering av arbetet. Det stred mot gällande regler, slår Arbetsdomstolen fast. Foto: Adam Ihse/TT
Martine Syrjänen Stålberg.
Maria Morberg.
Magnus Persson.
Krister Colde.
Claes Thim.
Foto: Ola SKogäng

Brister. Parterna är eniga – det saknas kunskap om skyddsombudens roll och rättigheter. När Arbetarskydd ringer runt vittnar flera fackförbund om skyddsombud som hindrats i sitt uppdrag.Men få av dem har, som Hamnarbetarförbundet, tvingats att gå hela vägen till Arbetsdomstolen för att få rätt.

Publicerad

I augusti kom Arbetsdomstolens dom i ett mål där Svenska Hamnarbetarförbundet stämt arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar och bolaget APM Terminals med stuveriverksamhet i Göteborgs hamn.

Domstolen slog fast att huvudskyddsombudet hade hindrats från att fullfölja sitt uppdrag som skyddsombud (se mer om domen på sidan 11).

Unionen, Elektrikerförbundet, Hotell- och restaurangfacket och Handels uppger vid en rundringning att de haft problem med skyddsombud som inte fått delta i arbetsmiljöarbetet emellanåt. IF Metall säger att deras skydds­ombud inte hindras.

Även på arbetsgivarsidan är man medveten om problemet.

– Skyddsombudet ska inte behöva stå med mössan i hand och knacka på dörren för att få bidra till arbetsmiljöarbetet, säger Maria Morberg, arbetsmiljöexpert på arbetsgivar­organisationen Almega som organiserar företag i tjänstesektorn.

Även om få domar i Arbetsdomstolen gäller skyddsombud som hindras är det inte ovanligt med bristande samverkan. Det beror ofta på okunnighet om skyddsombudens roll och rättigheter.

– Vi är överens med de fackliga parterna om att kunskapen är dålig på båda sidor. Därför är det jättebra när företag hör av sig till mig och vill ha gemensamma kurser för chefer och skyddsombud, säger Maria Morberg.

Men hon håller också separata webbinarier om skyddsombudens rätt för enbart chefer.

– Det blir skevt när cheferna inte har den kunskapen.

På Unionen har arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg stött på problemet med bristande samverkan flera gånger. Hon gör samma bedömning som Almega: Okunnigheten är stor om skyddsombudens roll.

– Skyddsombuden, som vi i Unionen kallar arbetsmiljöombud, har ganska omfattande rättig­heter. Det gäller deltagande och information, som bör ske i förväg innan en mbl-förhandling genomförs, säger hon.

Många gånger har arbetsgivarna onödigt bråttom när de till exempel ska genomföra en omorganisation. Samverkan med skyddsombud sinkar processen, det är deras inställning, enligt Martine Syrjänen Stålberg.

– Vid dessa tillfällen är det viktigt att försöka se alla konsekvenser i förväg. Vilka är mest lämpade till detta om inte de som jobbar närmast de berörda arbetstagarna?

På byggarbetsplatser, där Elektriker­för­bundet är ett av facken, är det vanligt att skyddsombud nekas tillträde, påpekar Claes Thim i Stockholmsavdelningen El-ettan. Lösningen är att koppla in de regionala skydds­ombuden, som är anställda av förbundet.

– Det brukar lösa sig när arbets­givaren fått klart för sig vad som gäller. I yttersta nödfall kan vi lägga skyddsstopp om skyddsombuden nekas tillträde, och det har vi gjort i ett fall, säger han.

I sin roll som regionalt skyddsombud möter Claes Thim både kunniga och okunniga arbetsgivare.

– Merparten av arbetsgivarna är positiva till arbetsmiljöarbetet. De ringer till och med och ställer frågor för att göra rätt från början.

Men problem finns. Många bolag har anställda på ett antal olika arbetsställen och ofta motsätter sig arbetsgivaren att skyddsombudet åker runt till dem på arbetstid, enligt Claes Thim. Han vill se bättre utbildade arbetsgivare med större engagemang för arbetsmiljön.

– Jag kan förstå det, säger Magnus Persson, arbetsmiljöexpert på Installationsföretagen.

Han tillägger:

– De arbetsgivare som engagerar sig i arbets­miljö­arbetet och samverkar på ett bra sätt kommer i långa loppet att vara mer konkurrenskraftiga.

Magnus Persson konstaterar dock att det är svårt att nå ut med information om skydds­ombudens roll till alla medlemsföretag, inte minst till småföretagen.

– Vårt budskap är att skyddsombuden är en tillgång. Jag ser dem lite grand som gratis­konsulter.

På Handels konstaterar Krister Colde, arbetsmiljöombudsman, att även deras skyddsombud stoppas från medverkan i arbetsmiljöarbetet.

– Skyddsombuden inom vår organisation är inte alltid så pass bra pålästa att de förstår att de blir hindrade.

Han har många gånger fått ta emot telefonsamtal från skyddsombud som berättat om incidenter, men inte vill att förbundet ska agera.

– De vill att vi ska veta, men är rädda för arbets­givaren eller för att bli av med sin anställning.

Få av tvisterna på Handels område kräver centralt ingripande, men för några år sedan togs ett ärende ända till Arbetsdomstolen. I en butik inom Pressbyråkoncernen var innetemperaturen nollgradig vintertid eftersom entrédörrarna släppte in kyla.

Företaget respekterade inte ett skyddsstopp. Parterna kunde enas i en förlikning först när de möttes i en förberedande förhandling i domstolen.

– Det blev dyrare för arbets­givaren varje gång, vi krävde mer i den centrala förhandlingen än i den lokala, och det blev ännu dyrare i förlikningsförhandlingen, säger Krister Colde.

Då glöms SO bort

Hamnarbetar­förbundet – SO hindrades

Arbetsgivaren i Göteborgs containerhamn beslutade under våren 2019 om en tillfällig förändring av arbets­lagens sammansättning. Bolaget förhandlade inte med Svenska Hamnarbetar­förbundet om förändringen, och dess huvudskyddsombud fick inte delta i planeringen eller informerades om den.

Förändringen genomfördes inte.

Arbetsgivaren bröt mot både arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen när skyddsombudet lämnades utanför. Däremot bröt inte bolaget mot förhandlingsskyldigheten i mbl, eftersom förändringen skulle vara tillfällig och därmed inte var en viktig förändring av verksamheten.

Hamnarbetarförbundet och skyddsombudet fick skadestånd på sammanlagt 50 000 kronor.

Dom nr 47 år 2020.

Elektriker­förbundet – SO bjöds inte in

Ett bolag beslutade om att flytta ett mat- och pausrum från en våning med kontorslokaler till ett lagerutrymme utan dagsljus. Bolaget höll informationsmöten om planerna men lät inte skyddsombudet delta i planeringen av förändringen.

Även i detta fall bröt arbetsgivaren mot både arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen när skyddsombudet lämnades utanför.

Elektrikerförbundet och skydds­ombudet fick skadestånd på sammanlagt 75 000 kronor.

Dom nr 70 år 2007.

Elektriker­förbundet – fel ordning av SO

Ett bolag hade fått i uppdrag att utföra elarbeten i Räddningstjänstens lokaler på en ort i Bergslagen. Eftersom det inte fanns någon elarbetsansvarig för arbetet lade skyddsombudet ett skyddsstopp. Arbetsgivaren satte lite senare i gång arbetet utan att avvakta Arbetsmiljöverkets beslut.

Beslutet att stoppa arbetet fattades utan att skyddsombudet först vände sig till arbetsgivaren och försökte få en rättelse. Det fanns tid för detta. Om ett skyddsombud stoppar arbetet trots att han haft tid att först kontakta arbets­givaren, är skyddsombudets beslut inte rättsligt bindande för arbetsgivaren, konstaterade AD. Bolaget hade inte hindrat skyddsombudet.

Elektrikerförbundet fick betala arbetsgivarens rättegångskostnader på 108 000 kronor.

Dom nr 77 år 2008.

• Bjuds inte in eller bjuds in för sent vid omorganisation eller viktig förändring på arbetsplatsen.

• Riskbedömningen är redan gjord när SO kopplas in.

• Rehabiliteringsplan görs utan samverkan.

• Arbetsskada anmäls utan att SO meddelas.

• Arbetsgivare med flera arbetsställen vill inte att SO åker runt till dem på arbetstid – vanligt i byggsektorn.

• Företagsbilar köps in utan samverkan.

Källa: Elektrikerförbundet, Unionen, Hotell- och restaurangfacket och Handels.