Arbetsmiljö
Skyddsombudet i hamnen hindrades – fick rätt i domstol
Brister. Parterna är eniga – det saknas kunskap om skyddsombudens roll och rättigheter. När Arbetarskydd ringer runt vittnar flera fackförbund om skyddsombud som hindrats i sitt uppdrag.Men få av dem har, som Hamnarbetarförbundet, tvingats att gå hela vägen till Arbetsdomstolen för att få rätt.
I augusti kom Arbetsdomstolens dom i ett mål där Svenska Hamnarbetarförbundet stämt arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar och bolaget APM Terminals med stuveriverksamhet i Göteborgs hamn.
Domstolen slog fast att huvudskyddsombudet hade hindrats från att fullfölja sitt uppdrag som skyddsombud (se mer om domen på sidan 11).
Unionen, Elektrikerförbundet, Hotell- och restaurangfacket och Handels uppger vid en rundringning att de haft problem med skyddsombud som inte fått delta i arbetsmiljöarbetet emellanåt. IF Metall säger att deras skyddsombud inte hindras.
Även på arbetsgivarsidan är man medveten om problemet.
– Skyddsombudet ska inte behöva stå med mössan i hand och knacka på dörren för att få bidra till arbetsmiljöarbetet, säger Maria Morberg, arbetsmiljöexpert på arbetsgivarorganisationen Almega som organiserar företag i tjänstesektorn.
Även om få domar i Arbetsdomstolen gäller skyddsombud som hindras är det inte ovanligt med bristande samverkan. Det beror ofta på okunnighet om skyddsombudens roll och rättigheter.
– Vi är överens med de fackliga parterna om att kunskapen är dålig på båda sidor. Därför är det jättebra när företag hör av sig till mig och vill ha gemensamma kurser för chefer och skyddsombud, säger Maria Morberg.
Men hon håller också separata webbinarier om skyddsombudens rätt för enbart chefer.
– Det blir skevt när cheferna inte har den kunskapen.
På Unionen har arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg stött på problemet med bristande samverkan flera gånger. Hon gör samma bedömning som Almega: Okunnigheten är stor om skyddsombudens roll.
– Skyddsombuden, som vi i Unionen kallar arbetsmiljöombud, har ganska omfattande rättigheter. Det gäller deltagande och information, som bör ske i förväg innan en mbl-förhandling genomförs, säger hon.
Många gånger har arbetsgivarna onödigt bråttom när de till exempel ska genomföra en omorganisation. Samverkan med skyddsombud sinkar processen, det är deras inställning, enligt Martine Syrjänen Stålberg.
– Vid dessa tillfällen är det viktigt att försöka se alla konsekvenser i förväg. Vilka är mest lämpade till detta om inte de som jobbar närmast de berörda arbetstagarna?
På byggarbetsplatser, där Elektrikerförbundet är ett av facken, är det vanligt att skyddsombud nekas tillträde, påpekar Claes Thim i Stockholmsavdelningen El-ettan. Lösningen är att koppla in de regionala skyddsombuden, som är anställda av förbundet.
– Det brukar lösa sig när arbetsgivaren fått klart för sig vad som gäller. I yttersta nödfall kan vi lägga skyddsstopp om skyddsombuden nekas tillträde, och det har vi gjort i ett fall, säger han.
I sin roll som regionalt skyddsombud möter Claes Thim både kunniga och okunniga arbetsgivare.
– Merparten av arbetsgivarna är positiva till arbetsmiljöarbetet. De ringer till och med och ställer frågor för att göra rätt från början.
Men problem finns. Många bolag har anställda på ett antal olika arbetsställen och ofta motsätter sig arbetsgivaren att skyddsombudet åker runt till dem på arbetstid, enligt Claes Thim. Han vill se bättre utbildade arbetsgivare med större engagemang för arbetsmiljön.
– Jag kan förstå det, säger Magnus Persson, arbetsmiljöexpert på Installationsföretagen.
Han tillägger:
– De arbetsgivare som engagerar sig i arbetsmiljöarbetet och samverkar på ett bra sätt kommer i långa loppet att vara mer konkurrenskraftiga.
Magnus Persson konstaterar dock att det är svårt att nå ut med information om skyddsombudens roll till alla medlemsföretag, inte minst till småföretagen.
– Vårt budskap är att skyddsombuden är en tillgång. Jag ser dem lite grand som gratiskonsulter.
På Handels konstaterar Krister Colde, arbetsmiljöombudsman, att även deras skyddsombud stoppas från medverkan i arbetsmiljöarbetet.
– Skyddsombuden inom vår organisation är inte alltid så pass bra pålästa att de förstår att de blir hindrade.
Han har många gånger fått ta emot telefonsamtal från skyddsombud som berättat om incidenter, men inte vill att förbundet ska agera.
– De vill att vi ska veta, men är rädda för arbetsgivaren eller för att bli av med sin anställning.
Få av tvisterna på Handels område kräver centralt ingripande, men för några år sedan togs ett ärende ända till Arbetsdomstolen. I en butik inom Pressbyråkoncernen var innetemperaturen nollgradig vintertid eftersom entrédörrarna släppte in kyla.
Företaget respekterade inte ett skyddsstopp. Parterna kunde enas i en förlikning först när de möttes i en förberedande förhandling i domstolen.
– Det blev dyrare för arbetsgivaren varje gång, vi krävde mer i den centrala förhandlingen än i den lokala, och det blev ännu dyrare i förlikningsförhandlingen, säger Krister Colde.