RÄTTSLIGT

Fick inte skyddsombuden insyn i storaffären?

I Arbetsdomstolens sessionssal A. behandlades målet om Dagabs skyddsombud.

ARBETSDOMSTOLEN. Dagab sålde en del av sin verksamhet. Några månader senare stod det klart att det behövdes neddragningar. Handels anser att tre skyddsombud hindrades från att vara med i planeringen, men det avvisar arbetsgivaren.

Publicerad Senast uppdaterad

I slutet av april höll Arbetsdomstolen huvudförhandling i ett mål där Handelsanställdas förbund ansåg att tre skyddsombud hindrats av arbetsgivaren Dagab. Händelserna som står i fokus i målet utspelade sig från december 2021 till juni 2022. Då sålde Dagab varumärket Mat.se med tillhörande tjänstemannaorganisation till konkurrenten Mathem. Pandemin ebbade ut vid den här tiden och efterfrågan på hemlevererad mat minskade. Därför behövde Dagab senare minska sin bemanning på sina plocklager, vilket direkt påverkade Handelsanställdas medlemmar.

Dessa händelser avhandlades i en tvist mellan parterna förra året (AD 2024 nr 101). Då gällde det primärförhandling i enlighet med medbestämmandelagen. Nu var frågan i stället om arbetsgivaren hindrat skyddsombuden från att vara med i förändringsarbetet.

Maria Fridolin, förbundsjurist på Handels, backade tillbaka till december 2021. Då offentliggjordes att Dagab skulle sälja varumärket Mat.se till Mathem för 688 miljoner kronor.

– Affären innebar att man skulle fasa ut lagerarbetarnas plockning av varor för Mat.se i Västra Frölunda. Mathem skulle successivt ta över och driva plocket själv.

Men Dagabs verksamhet i Västra Frölunda, som sysselsatte ett hundratal arbetare, skulle inte krympa, trots försäljningen av Mat.se, var arbetsgivarens prognos. Ändå hade förändringen en inverkan, menade Maria Fridolin.

– Det gällde till exempel arbetsinnehåll, arbetstempo, arbetstider, bemanning och därigenom lagerarbetarnas psykosociala arbetsmiljö.

Handelsanställdas inställning till affären är att den innebar en sådan förändring av arbetsorganisationen att skyddsombuden borde ha fått tillfälle att delta i planeringen och framföra synpunkter i arbetsmiljöfrågor samt delta i riskbedömningen. Mera specifikt borde arbetsgivaren aktivt ha involverat det regionala skyddsombudet Ulf Henriksson samt två lokala, nyvalda skyddsombud.

– Detta borde ha gjorts innan affären beslöts, ingicks och kommunicerades till marknaden, det vill säga innan den 14 december 2021, sa Maria Fridolin.

Visserligen informerade arbetsgivaren den så kallade centralfackliga gruppen den 7 december om det hemliga och börskritiska ”projekt Skagen”. Men gruppen, bestående av företrädare för alla fackförbund på Dagab, saknade förhandlingsmandat och var ju inte heller detsamma som skyddsombuden.

Handelsanställdas begär 100 000 kronor vardera i allmänt skadestånd till tre skyddsombud samt 200 000 kronor för egen del.

Arbetsgivaren: Yrkanden avvisas. Processjurist Per Dalekant på Svensk Handel säger att försäljningen av Mat.se inte var en sådan förändring av arbetsorganisationen som avses i sjätte kapitlet, fjärde paragrafen, andra stycket i arbetsmiljölagen.

Planen var att försäljningen inte skulle få några konsekvenser alls för arbetarna i Västra Frölunda som plockade varor för hemleverans. På sin höjd skulle de med tiden märka att det inte längre stod ”Mat.se” på kassarna. Volymerna skulle vara oförändrade, säger han.

– Det har alltså inte skett någon planering för förändring av plockverksamheten. Därför har det inte heller funnits anledning att involvera det regionala skyddsombudet i någonting, sa Per Dalekant.

En bit in på 2022 beslutade sig Mathem för att låta sin egen organisation ta över plockarbetet, snabbare än vad Dagab hade räknat med. Dessutom upphörde pandemirestriktionerna och efterfrågan på hemleveranser minskade. Därmed stod Dagab i Västra Frölunda inför en driftsinskränkning. Den kunde sannolikt i hög grad lösas med frivillig omplacering till bolagets lager och logistikcenter i Hisings Backa samt genom den sedvanliga personalomsättningen som sker inför högskolans terminsstarter.

Parterna var ense om att detta senare skede av nedskärningar och omplaceringar är en sådan förändring som träffas av arbetsmiljölagens sjätte kapitel, fjärde paragraf och dess andra stycke.

Men målet väcker tankar om huruvida arbetsgivaren bör ha en maximalistisk tillämpning av arbetsmiljölagen eller kan unna sig en minimalistisk. Praktikern skulle förorda det förra då lagen fordrar att arbetsgivaren ska vidta ”alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall” och det i samverkan med arbetstagarna.

Arbetsdomstolen, den 30 april 2025, A 48/24