hallå där
"Folk skämdes - såg rakt igenom mig"
Hallå där Qaisar Mahmood ... du är aktuell med boken ”En av dem” om din tid som matbud i Stockholm.
Publicerad
Uppdaterad
Annons
Hur fick du idén till boken?
– Det började med att jag undrade varför det var så många pakistanier och indier som arbetade som matbud. Min pappa, som var arbetskraftsinvandrare från Pakistan, hade liknande ströjobb när han kom till Sverige. Idag hade han med all sannolikhet kört en av de där mopederna. Så det fanns en personlig ingång för mig att försöka förstå det här fenomenet utifrån min familjs historia.
Är det ett slags wallraffande du ägnar dig åt?
– På ett sätt. Men jag var inte intresserad av att belysa orättvisor eller oegentligheter ifall det fanns sådana. Mitt syfte var mer att få till naturliga samtal.
Lyckades du?
– Nej, jag gjorde ju inte det. Jag trodde att min punjabi-urdu var bättre än den är men jag har inget vuxenspråk. Det var väldigt svårt att komma in i den här gemenskapen för det finns en inbyggd misstänksamhet mot auktoriteter och myndigheter.
Var arbetet som du hade tänkt dig det?
– Det är ett slitigt arbete, men det som överraskade mig var att beställare och andra inte var otrevliga. Man utmanar nog inte någon. Men matbudet är osynligt också, det var som om folk såg rakt igenom mig, som om jag inte fanns där fastän jag hade en färgglad jacka och en stor matlåda på ryggen. Ett matbud frammanar känslor av skuld och skam hos medelklassen, ungefär som tiggare. Då väljer man att titta bort.
Matbudens arbetsmiljö framstår som tuff. Vad är svårast?
– Jag skulle säga frånvaron av återkoppling. Har jag gjort ett bra jobb eller inte? Vi vill bli sedda och bekräftade, men det blir man ju inte här.
Backar samhället med den här typen av arbeten?
– Nej, tvärtom. De här jobben gör det möjligt att komma hit och skaffa sig ett bättre liv. Jag har noterat att det förekommer mycket skönmålande, man kallar det här för instegsjobb vilket det inte är. Eller så är man svartmålande vilket inte heller stämmer. Jag har landat i en mittenposition. Oavsett vad vi tycker möjliggör de här jobben för folk att skapa ett bättre liv för sig och sina barn, precis som mina föräldrar, säger Qaisar Mahmood.
