Arbetsskadeförsäkringar

De gick inte till AF
Vart tog de vägen?

Försäkringskassan har låtit Tns-sifo undersöka vart de utförsäkrade tagit vägen. Denna gång gäller statistiken dem som lämnat försäkringen men inte tagit kontakt med Arbetsförmedlingen. Gåtans svar: De är till stor del tillbaka på jobbet.

Publicerad

De siffror Försäkringskassan lämnar är ögonblicksbilder. Utgångspunkten är situationen under perioden från årsskiftet fram till 11 februari då 17 850 personer utförsäkrades enligt de nya reglerna. Den aktuella enkäten, genomförd i mars, ger en uppskattning av situationen för de 2 000 personer som aldrig tog kontakt med Arbetsförmedlingen.

Av de övriga gick 12 700 personer till Arbetsförmedlingen, 600 fick förlängd sjukpenning och omkring 2 600 fick sjuk- eller aktivitetsersättning på hel- eller deltid. Deras öde berörs inte här.

Vart gick de då, de 2000 som inte gick till Arbetsförmedlingen?

Av dem som tidigare hade haft förlängd sjukpenning var 57 procent i anställning vid intervjutillfället, för den grupp som haft tidsbegränsad sjukersättning var andelen anställda 46 procent. Omkring 70 procent i bägge grupperna var tillbaka hos sin gamla arbetsgivare. Runt 65 procent har gått ner i tid, och mellan 36 och 40 procent har bytt arbetsuppgifter av hälsoskäl.

Kvar i utanför arbetsmarknaden var i sjukpenningsgruppen 14 procent och i gruppen tidsbegränsad sjukersättning 24 procent. De uppgav att de av hälsoskäl inte kunde arbeta och att de därför inte anmält sig.

Försäkringskassan måste informera de som står i begrepp att bli utförsäkrade när fyra månader återstår. Undersökningen visar att budskapet gått fram i 88 procent av fallen i sjukpenninggruppen. I sjukersättningsgruppen var siffran 79 procent. Få personer, fem respektive två procent, uppger att de inte förstått de att, eller varför, de borde anmäla sig till Arbetsförmedlingen.

– Det har funnits en oro för hur det gått för gruppen som inte skrev in sig hos Arbetsförmedlingen. Vi kan konstatera att huvuddelen i den gruppen har både en sysselsättning och en inkomst. Det är också få som gått till försörjningsstöd.

Det uppger Magdalena Brasch, verksamhetsområdeschef, i en kommentar till undersökningen.

I gruppen sjukersättning hade vid intervjutillfället sju procent försörjningsstöd, siffran för sjukpenninggruppen var två procent.

Överlag visar siffrorna att personer som tidigare haft sjukersättning, vilka kommer från längre sjukskrivningar, har större svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden.

Nya försäkringar – nya namn

Försäkringskassan laborerar med två grupper i undersökningen av de utförsäkrade utifrån vilken typ av ersättningsvillkor som tidigare gällt för dem. Det är:

* Tidsbegränsad sjukersättning som upphörde från och med 1 juli 2008. Den som fått en sådan försäkring före detta datum behåller den tills tiden går ut. När den upphör kan en sjuk person söka sjukersättning tills vidare (se nedan) eller anmäla sig till Arbetsförmedlingen. Den tidsbegränsade sjukersättningen har också betalats ut under en övergångsperiod vilket trasslar till statistiken.

* Sjukpenning som betalas av Försäkringskassan i högst ett år under en 15 månadersperiod. En anställd får sjukpenning efter att arbetsgivarens sjuklön upphör efter fjorton dagar. Det går att ansöka om förlängd sjukpenning efter att den första tidsperioden är till ända.

I övrig gäller för personer som är permanent oförmögna att arbeta att de kan få aktivitetsersättning eller sjukersättning. Aktivitetsersättningen riktar sig till personer mellan 19 och 30 år, sjukersättningen till dem mellan 30 och 64 år. Begreppet förtidspension är utmönstrat. Försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, betalas av kommunerna, inte Försäkringskassan.