Personligt ansvar för amputerat ben

2018-11-30 00:00 Elisabet Örnerborg  

DAGSBÖTER. En av de 81 personer som 2017 misstänktes för att ha vållat någons kroppsskada i samband med arbetsolycka dömdes nyligen för arbetsmiljöbrott till böter. På tvärs emot huvudregeln.

En timanställd 23-åring arbetade med att sanda vägar. Han hade arbetat i företaget i två veckor när olyckan inträffade den 17 januari 2017. Traktorns motor var i gång och hydrauliken påslagen när han klev upp på sandvagnen för att sparka sönder en klump av frusen sand. Av någon anledning drogs hans ena ben ner och fastnade i valsarna. Det drogs in ända upp till knäskålen. Han skrek på hjälp men var ensam på platsen. Han lyckades larma SOS med sin medhavda mobiltelefon och fick av operatören rådet att snöra om sitt ben. Han spände åt så hårt han kunde med sitt bälte. En man och en kvinna som bodde i närheten och hade hört honom skrika kom till platsen och stängde av traktorn.

När räddningstjänst och ambulans kom fick han så småningom smärtstillande, efter en stund blev det svart för honom. Hans ben fick sedan amputeras tolv centimeter ovanför knäskålen.

Läs mer: ”Verksamheten ska ha straffansvaret”

Företagets företrädare åtalades personligen för arbetsmiljöbrott. Trots att påföljden bara kunde bli böter. Ingen företagsbot krävdes av företaget, trots att arbetsolyckan skedde i näringsverksamhet. Alltså på tvärs mot huvudregeln som säger att om det kan tänkas bli böter ska åklagaren kräva näringsidkaren på företagsbot.

Åklagare Märta Warg säger att det var speciella omständigheter i målet.

– Företrädaren hade själv plockat bort gallret och det var han som hade arbetsmiljöansvaret.

Hon förtydligar:

– Det var han själv som hade beslutat att ta bort skyddet och det var han som person som hade skyddsansvaret.

Att det inte kunde bli fråga om företagsbot berodde bland annat på att bolagsstyrelsen bestod av företrädarens sambo och ett barn. Den åtalade var vid tiden för olyckan anställd i bolaget och driftsansvarig, och blev därefter styrelseledamot.

Företrädaren nekade till att ha gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott. Han hade visserligen avlägsnat gallret i sandvagnen, men han ansåg att gallrets primära funktion var att skydda valsarna från främmande föremål. Företrädaren hävdade att det var den anställdes eget agerande som lett till olyckan. Det fanns en varningsskylt i sandvagnen som visade att traktorns motor måste vara avstängd när arbete på vagnen pågår. Han hade också gett den timanställde en pärm med information om jourer och sträckor som även innehöll säkerhetsföreskrifter.

Tingsrätten kom i sin dom den 25 oktober fram till att gallrets funktion var att betrakta som en skyddsanordning. Genom att avlägsna det har företrädaren brutit mot arbetsmiljö­lagen. Men rätten lastar honom inte för att med uppsåt ha tagit bort gallret, utan att han gjort det på grund av oaktsamhet. Det var också oaktsamt att inte skriftligen bedöma riskerna med att ta bort skyddsgallret. Det finns ett klart samband mellan olyckan och underlåtenheten att undanröja bristerna i verksamheten, avgör Sundsvalls tingsrätt den 25 oktober 2018 och dömer företrädaren för arbetsmiljöbrott till 60 dagsböter à 100 kronor.

Specialfall

Om förutsättningar finns att ålägga någon företagsbot och det är ett oaktsamhetsbrott och den förväntade påföljden är böter så är huvudregeln företagsbot. I de fallen kan en person ställas till svars bara till exempel om det är av allmänt intresse eller genom att personen medvetet har åsidosatt arbetsmiljölagen, förklarar Lotten Loberg och hänvisar till kapitel 36 paragraf 10a i brottsbalken. Den förväntade påföljden vid kroppsskada är oftast böter.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen

Arbetsmiljö