Arbetsmiljöbrott

Åklagarens tre vapen i åtalet mot Kolmården

Åklagare Jan Olof Andersson.

Tre föreskrifter väger tungt i åtalet mot Kolmården: Systematiskt arbetsmiljöarbete, Ensamarbete och Arbete med djur. Här bedömer åklagaren att Kolmården brustit.

Publicerad

Arbetarskydd har tagit del av vad åklagaren siktar in sig på i målet. Arbetsmiljöverket hade före olyckan anmärkt på fara för belastningsskador på Kolmården.

Vad har det med vargolyckan att göra, åklagare Jan Olof Andersson?

– Den bakomliggande orsaken är densamma. Orsaken till belastningsproblemen är att Kolmården inte gjort riskbedömningar och inte gjort något åt dessa problem trots besök från inspektörer och trots 6.6a-anmälning från skyddsombudet. Man har inte riskbedömt arbetsplatsen.

Jan Olof Andersson tar också upp Arbetsmiljö­verkets anmärkning på att den dödade kvinnan arbetade ensam och att det varit tillbud i arbetet med vargarna.

– En besökare hade fått sy elva stygn 2009 och en flicka 17 stygn bara någon månad före döds­olyckan. Ett tillbud gällde också en i personalen, säger åklagare Andersson.

Via sina försvarsadvokater nekar Kolmården och den tidigare zoologiska chefen till att ha brustit i arbetsmiljöarbetet på det sätt som åklagaren hävdar.

En rad brister i arbetsmiljön

1. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Enligt föreskriften ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt.

Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall och om något allvarligt tillbud inträffar ska arbetsgivaren utreda orsakerna och göra vad som behövs för att förebygga att det händer igen. Det som av praktiska skäl inte kan åtgärdas omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan.

Arbetsgivaren ska följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet varje år och då också göra en skriftlig sammanställning av de olycksfall och tillbud som inträffat under det gångna året, AFS 2001:1.

Kolmårdens brister enligt Arbetsmiljöverket:

Arbetsmiljöverket hade besökt Kolmården före olyckan i juni 2012. Vid sitt besök den 24 mars 2010 fann verket en rad brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det var brister i rapporteringen av olycksfall och tillbud och när det gällde introduktion av praktikanter, nyanställda och arbetstagare som varit borta från arbetet under en längre tid. Det fanns också brister i riskbedömningen av de belastningsergonomiska arbetsförhållandena som arbete med djur innebär.

Vargarna prioriteras framför arbetstagarna

2. Ensamarbete

Enligt föreskriften ska arbetsgivaren se till att den som utför arbete ensam inte löper större risk för skada än om flera gemensamt utför arbetet. Innebär ensamarbete påtaglig risk för skada ska det ordnas så att arbetstagaren kan få snabb hjälp i en nödsituation. Om inte en godtagbar säkerhet kan fås på annat sätt får arbetet inte utföras av en person ensam, AFS 1982:3.

Kolmårdens brister enligt Arbetsmiljöverket:

Arbetsmiljöverket betonar i sin begäran om åtalsprövning i november 2012 att den dödade djurskötaren arbetade ensam inne hos vargarna. Ensamarbete ska riskbedömas särskilt och arbetstagaren ska då ha möjlighet att få snabb hjälp vid en oönskad händelse, skriver Arbetsmiljöverkets jurist Gunnel Gyllensvaan. Det ska finnas klara rutiner och planer för vad som ska göras vid en eventuell nödsituation. Det ska också stå klart vem som ska ingripa. Telefon, komradio och olika typer av larm kan användas. Det ska vara säkerställt att larmet eller telefonsamtalet går till någon som omedelbart kan komma till undsättning.

Arbetsmiljöverket ifrågasätter om djurparken fortlöpande gjort tillräckliga undersökningar och riskbedömningar då dessa resulterat i ensamarbete utan möjlighet att få snabb hjälp i en nödsituation. Arbetsmiljöverket ifrågasätter också att Kolmården ser vargarnas frihet som viktigare än djurskötarnas säkerhet.

”Utgångspunkten för arbetet, så som verket har uppfattat det, var att låta vargarnas naturliga beteenden helt styra verksamheten. Denna tanke prioriterades före arbetstagarnas säkerhet”, skriver juristen.

Arbete med vilda djur måste riskbedömas

3. Arbete med djur

Enligt föreskriften ska den som arbetar på platser för lösgående djur snabbt kunna sätta sig i säkerhet om ett djur skulle gå till anfall. Dörrar och grindar ska inte gå att lyftas av men ha lås som lätt kan öppnas inifrån med en hand, och om de inte skjuts åt sidan ska de öppnas utåt.

Arbetsgivaren ska se till att den som arbetar med ett djur ska ha tillräckliga kunskaper om djurets egenskaper, beteendemönster och reaktioner i olika situationer. Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur arbetet kan utföras säkert med sådana beteenden som kan innebära risk för olycksfall. På grund av de särskilda förutsättningarna vid arbete med vilda djur i djurparker eller hägn är det viktigt att inventera och dokumentera riskerna. Riskfaktorer är till exempel ensamarbete med vissa djur och bristfälliga låsfunktioner för inlåsning av stora rovdjur. Vid brunstperioder kan en del djur bli särskilt farliga. Därför är det viktigt att personalen informeras om att ingen bör gå in i ett hägn utan möjlighet att ta skydd eller till reträtt, AFS 2008:17.

Kolmårdens brister enligt Arbetsmiljöverket:

Vid Arbetsmiljöverkets inspektion efter döds­olyckan ställs krav på att Kolmården ska riskbedöma det fortsatta arbetet med vargar utifrån tillgänglig kunskap och kompetens. Riskbedömningen ska redovisas skriftligen för Arbetsmiljöverket innan arbetet med personal inne i hägnet får fortsätta. Kolmården ska bedöma vilka risker som finns och om de var allvarliga eller inte.

Djurparken valde att sluta med Närkontakt Varg. Sedan sommaren 2012 går varken personal eller besökare in till vargarna.