”Orättvist på alla nivåer inom omsorgen”

2021-04-01 15:24 Kamilla Kvarntorp  
– Det finns orättvisor när det gäller arbetsskador och kompensation. Trots att vi har ett rikt, generöst, omfattande försäkringssystem och en lång tradition av att utveckla arbetsmiljön är skillnaderna i Sverige stora, säger Lotta Dellve professor i arbetsvetenskap. Foto: Thomas Johansson

ELDSJÄLEN. Vi jobbar för mycket och skador oss av dumhet. Det menar Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap. Med över 15 år som vårdanställd brinner hon särskilt för vård- och omsorgspersonalen.

Dåliga arbetsförhållanden och lite ersättning vid arbetsskador. Det är verkligheten för många anställda inom vård och omsorg. Lotta Dellve är professor i arbetsvetenskap och vill genom sin forskning bidra till en bättre arbetsmiljö för omsorgspersonalen.

Lotta Dellve har forskat om arbetsmiljö i 25 år och är sedan 2016 professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Innan hon började forska jobbade hon många år inom vården, som vårdbiträde och undersköterska i tre år och som sjuksköterska på intensiven och inom öppenvården i totalt tretton år.

– Det är ett väldigt värdefullt arbete, och det finns oändliga möjligheter att lära sig mer. Jag fick ut mycket av mötet med människor. Men det väcktes också en frustration över att mycket var så oorganiserat. Jag kunde springa runt i en halvtimme och leta efter underlag, för att kunna göra en bedömning, och hann bara vara inne hos patienten i tre minuter. Det kändes så onödigt.

År 1992 började hon forska om vård och omsorg och 1999 även om arbetsmiljö.

– Det var av nyfikenhet, jag ville förstå var orättvisor uppkommer och hur det går att stödja omsorgspersonalen. Det handlade om att vilja hjälpa till så att de får det bra.

Hon skrev också en doktorsavhandling om omsorgspersonalens arbetsvillkor och arbetsmiljö.

– De är en del av kittet i vårt välfärdssystem, och viktiga för att det ska bli bra i slutänden för både familjen och patienten. Men de blir inte behandlade på ett rättvist sätt. Det handlar om dåliga arbetsförhållanden och ojämlik kompensation vid allvarliga arbetsskador. Det finns en orättvisa på alla nivåer inom omsorgen jämfört med andra branscher.

Normer och värderingar tror hon är förklaringen.

– Vi behandlar inte alla grupper lika. Sämst behandlas kvinnor med låg utbildningsnivå, låg lön och som inte är födda i Sverige. Det skapar ett driv i mig att fortsätta att forska, att lyfta det här i så många sammanhang som möjligt för att det ska bli en förändring.

Ett av de forskningsprojekt som hon arbetar mest aktivt med i dag handlar om hur de som drabbas av arbetsskador kompenseras. Det har visat sig att kvinnor, anställda i kvinnodominerade branscher och utlandsfödda med låg utbildning har svårare att få ersättning när de skadas på jobbet.

– Det finns orättvisor när det gäller arbetsskador och kompensation. Trots att vi har ett rikt, generöst, omfattande försäkringssystem och en lång tradition av att utveckla arbetsmiljön är skillnaderna i Sverige stora.

Ett annat stort forskningsprojekt handlar om hur ledarskapet i äldreomsorgen kan fördelas så att både vården och arbetsförhållandena för personalen blir bättre. Det har länge varit känt att arbetsmiljön inom äldreomsorgen har haft stora brister, att arbetsbelastningen har varit mycket hög och tempot högt. Under pandemin har många anställda dessutom saknat skyddsutrustning.

Lotta Dellve tror att smittan hade kunnat minskas under pandemin om äldreomsorgen hade haft bättre förutsättningar att organisera verksamheten, och om det fanns personal med rätt kompetens.

– Det går inte att bara satsa på att fast anställd personal ska ha undersköterskeutbildning. Det är viktigt att alla som är i tjänst, oavsett om de är timanställda och förstår svenska fullt ut, ständigt internutbildas så att alla på arbetsplatsen kan växa i sin yrkesroll och arbeta efter samma mål och riktlinjer.

Hon utgår från att de problem som lyfts under pandemin leder till konkreta förbättringar i arbetsmiljön. Det finns redan tecken på att förändringar till det bättre sker. Enhetscheferna, som i åtminstone 15 år, har haft en mycket stor arbetsbörda verkar nu allt oftare få mer avlastning av HR-, ekonomi-, it- och kommunikationsavdelningarna, berättar Lotta Dellve.

– I och med pandemin blev det konkret att alla måste hjälpa till. Nu vet fler enhetschefer att de kan få hjälp med administration, kommunikation, ekonomi och planering vid belastningstoppar, säger Lotta Dellve och tillägger:

– När enhetscheferna får stöd i arbetet blir de bättre chefer och kan skapa bättre arbetsförhållanden och arbetsmiljö – de hinner se vilka arbetsförhållanden som kan innebär en risk. Det har de inte haft tid med på många år.

Men den viktigaste arbetsmiljöfrågan i dag är, enligt Lotta Dellve, - dumheten.

– Vi kompromissar och gör ofta saker på ett dumt sätt därför att vi har bråttom, eller av rädsla för att bli av med jobbet om en uppgift inte görs snabbt nog. Det är oerhört dumt, säger hon och berättar om hur människor har skadat händer, ben och ryggar för livet genom att till exempel inte använda rätt skyddsutrustning.

– Och det är inte säkert att de får någon ersättning. De kanske kommer från ett annat land och inte förstår vårt system, inte kommer in med intyg i rätt tid till Försäkringskassan, som därmed bedömer att det inte går att vara säker på att skadan har med jobbet att göra. Det är riktigt otäckt.

Inom vården kan dumheten ta sig uttryck i att en anställd, utan att be om hjälp, lyfter en äldre tung patient som inte har kontroll över sin kropp.

– Då riskerar man att falla och skada sin kropp väldigt allvarligt. Genom att vara två, eller använda lyfthjälpmedel kan det undvikas.  Men många hinner eller vågar inte be om hjälp.

Ett annat problem på den svenska arbetsmarknaden är, enligt Lotta Dellve, att vi jobbar för mycket.

– Om vi inte jobbade mer än 85 procent av en heltidstjänst skulle fler få återhämtning under sin fritid, orka med sitt arbete och inte behöva vara sjukskrivna. Jag gissar också att fler skulle kunna jobba fler år. Men arbetstider är en väldigt politisk fråga i Sverige.

Vad det beror på vet hon inte riktigt.

– Det är en norm, en vana,  men jag tror att vi behöver ha en mer avslappnad inställning till arbete.

Lotta Dellve är engagerad i flera forskningsprojekt, medverkar ofta vid seminarier, undervisar och handleder doktorander.

Hur skulle du beskriva din egen arbetsmiljö?

– Pandemin har varit bra för min arbetssituation. Den är otroligt mycket bättre nu när jag slipper åka tåg så ofta. Att träffa folk på zoom och inte behöva boka in möten flera veckor framåt har förenklat mitt liv mycket. Annars vet jag inte om jag hade orkat, säger hon.

Blickar hon tio år framåt i tiden tror hon att ny teknik och digitaliseringen gör att många av de tunga arbetsuppgifterna försvinner.

– För att arbetsgivarna ska kunna attrahera den bästa personalen kommer de ta ett mycket större ansvar för arbetsförhållandena. Arbetsgivarna vill ha dem som har utbildning. De kräver bra arbetsförhållanden, och bra möjligheter att lära och utvecklas hela arbetslivet, säger Lotta Dellve.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev

Lotta Dellve

Ålder: 55 år

Bor: I Billdal utanför Göteborg. 

Intressen: Familjen, keramik, trädgårdsskötsel vid torpet, friluftsliv, paddlar kajak, åker långfärdsskridskor och springer varje morgon.

Gör: Professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet sedan 2016, docent i arbetsmedicin vid samma universitet och adjungerad professor i ergonomi vid KTH.

Undervisar på arbetsvetarprogrammet och personalvetarprogrammet.

Handleder doktorander.

Bakgrund: Sjuksköterskeexamen 1986, disputerade i arbetsmedicin vid Göteborgs universitet 2003, docent i arbetsmedicin 2009, professor i vårdens ledarskap och organisering vid Högskolan i Borås och professor i ergonomi på KTH under åren 2011–2016.

Forskar om arbetsskador och ersättning

Främsta forskningsområdena: arbetsförhållandena inom sjukhusvården, äldreomsorgen, ledarskap och organiseringens betydelse för arbetsmiljön. Ett av de projekt som hon arbetar mycket med nu handlar om hur de som drabbas av arbetsskador kompenseras.

Kamilla Kvarntorp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö