Beteendebaserad säkerhet ska minska olyckorna

2019-02-08 00:00 Jonna Söderqvist  

Beteendefokus. Det bubblar kring beteende­baserad säkerhet i Sverige – storföretag inom industrin är först ut. Forskning visar att det är ett sätt att minska olyckor och öka säkerheten. Men det måste finnas ett fungerande arbetsmiljöarbete i grunden och det är fortfarande arbetsgivaren som har ansvaret.

”Det går inte att lyfta ut bara beteende­delen och jobba med den, utan det är en del av det systematiska arbetsmiljö­arbetet.”

I den bästa av världar följer företaget arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren jobbar systematiskt med arbetsmiljö­frågor, gör riskbedömningar, åtgärdar riskerna, har säkerhetsföreskrifter och tillhandahåller skyddsutrustning. Men ändå sker det tillbud och olyckor. Varför? Det är här beteendebaserad säkerhet kommer in i bilden. En del av tillbuden och olyckorna händer på grund av att en anställd inte jobbar på ett säkert sätt.

– Att arbeta fram metoder som stöder säkra arbetssätt är ett sätt att komma vidare i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, säger arbetsmiljöforskaren och beteendevetaren Maria Vigren vid IVL Svenska Miljöinstitutet, som bland annat bedriver arbetsmiljöforskning.

Beteendebaserad säkerhet, som är en metod inom beteendeanalytisk organisationsutveckling, går i korthet ut på att identifiera säkra arbetssätt och förstärka dem. På så sätt förändrar man anställdas beteenden så att de blir säkrare. Metoden har vunnit mark inom stora företag i olycksdrabbade branscher. Kemibolaget Nouryon, tidigare Akzo Nobel, var ett av de första företag i Sverige som började tillämpa metoden för att få ner antalet tillbud och olyckor. Ett av de bolag som de senaste åren börjat syna säkerhetskulturen i sömmarna är godstransportföretaget Green Cargo. Också skogsbolaget SCA och ståltillverkaren Outokumpu har börjat använda sig av metoden på sina anläggningar.

Det är inte så konstigt att företagen sneglar på beteendebaserad säkerhet. Forskning visar att metoden fungerar både för att minska olycksfrekvensen och förbättra säkerheten på en arbetsplats, men att det kräver en utvecklad säkerhetskultur i ett företag för att fungera optimalt. Det kom fram i en kunskapssammanställning som beställdes av Arbetsmiljöverket 2015.

– Det handlar om att lyfta förståelsen för varför en arbetstagare tar en risk. Parallellt med att förstärka säkra beteenden behöver man jobba med att identifiera och åtgärda risker i arbetsmiljön, säger Maria Vigren vid IVL.

Varför väljer en anställd det osäkra arbetssättet framom det säkra?

– Beteenden har en funktion. Ofta syns den kortsiktiga vinsten med det osäkra arbetssättet, till exempel att man vinner tid eller att arbetet löper smidigare utan skyddsutrustning. Medan den långsiktiga vinsten inte syns, till exempel att man håller sig frisk och orkar jobba till pensionen, säger Maria Vigren.

Hur väl metoden fungerar på arbetsplatserna beror på flera saker. Tre viktiga faktorer enligt kunskapssammanställningen är att:

• de anställda är engagerade i metoden,

• ledarskapet är säkerhetsorienterat,

• de anställda utbildas och tränas i metoden.

Metoden har väckt farhågor om att ansvaret för arbetsmiljön faller på de anställda. Det är en oro som arbetsmiljöforskaren Maria Vigren inte delar, eftersom arbetsmiljölagen är tydlig.

– Det är arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret. Det går inte att lyfta ut bara beteendedelen och jobba med den, utan det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger hon.

Om en anställd skuldbeläggs för ett riskfyllt beteende, medan säkra beteenden sällan eller aldrig uppmärksammas, får det motsatt effekt.

– Då får man en kultur där säkerhetsproblem göms undan och med beteendemönster som motverkar en säker arbetsmiljö, konstaterar Maria Vigren.

I stället för pekpinnar och bestraffningar ska fokus ligga på att ge återkoppling och uppmuntra de säkra arbetssätten och beteendena.

Enligt Maria Vigren visar forskning att påminnelser om ett säkert beteende, till exempel säkerhetsföreskrifter och instruktioner, endast till en liten del påverkar hur en anställd beter sig. Medan konsekvenserna av ett beteende påverkar merparten av beteendet.

– Vill man förbättra, förändra och stärka säkra arbetssätt och beteenden, så är det återkoppling som ger resultat.

Beteendebaserad säkerhet gör inte arbetssätten säkrare i en handvändning, utan det kräver tid och resurser av hela företaget för att metoden och de säkra arbetssätten ska sjunka in hos de anställda. Samtidigt är det också styrkan: när ett säkert tänk och arbetssätt väl nötts in, så sitter det.

– Metoden kan skapa hållbar förändring, säger Maria Vigren.

Framöver kommer Maria Vigren att djupdyka i beteenden inom handeln och hur arbetsmiljöarbetet kan förbättras i butikskedjor. Hon och hennes kolleger har fått 3,6 miljoner kronor från Afa Försäkring för att forska om hur man inför ett fungerande systematiskt arbetsmiljö­arbete.

Hon ska bland annat titta på hur butikschefer kan jobba med att identifiera och förstärka säkra beteenden.

– Det känns jättespännande. Det är många som jobbar inom handeln. Hur får man en policy och strategi att funka i alla led ända ner till butiksgolvet?

Faktorer i arbetsmiljön kan påverka hur anställda uppfattar risk

Transportbranschen

• Att vänja sig vid risk: Arbetstagare som regelbundet utsätts för faror som hänger ihop med specifika arbetsuppgifter är mer benägna att underskatta riskerna. Det märktes till exempel bland truckförare.

• Obekväm säkerhetsutrustning: Yrkesförare som kliver in i och ut ur bilen flera gånger under ett arbetspass är mindre benägna att använda säkerhetsbälte, trots att man vet att bältet är viktigt om det händer en trafikolycka.

• Fordonets storlek: En del förare av stora fordon anser att större är bättre. Man tror på fördelar hos det stora fordonet, trots att de kan vara illusoriska. Större fordon skymmer till exempel andra fordon, och välter lättare eftersom de har högre tyngdpunkt.

• Överdriven självoptimism: Förare kan uppfatta sig som skickligare och mindre riskbenägna än andra vägtrafikanter.

Bygg- och anläggnings­branschen

• Övertro på sin egen osårbarhet: Byggarbetaren kan tro att de har mindre risk än genomsnittsarbetaren att drabbas av arbets­olyckor, till exempel att träffas av material, falla från höjder eller råka ut för en elolycka.

• Ledningen och arbetarna uppfattar risk olika: Ledningens riskuppfattning är en viktig faktor för god säkerhetskultur inom byggbolag. Ledningen behöver förstå arbetarnas riskuppfattning.

• Skadestatistik: Det bästa sättet att främja arbetssäkerhet inom byggsektorn är att utvärdera risk genom objektiva mätmetoder, till exempel statistik över skador och direkt observation.

Skogsbruket

• Förmäns och chefers säkerhetsmedvetenhet: Låg säkerhetsmedvetenhet har pekats ut som den viktigaste faktorn bakom arbetsplats­olyckor.

• Ackordsystem: De osäkra metoderna upplevs ibland som mer ekonomiska avseende till exempel tid, utrustning och arbetssätt. Chefer kan ha en eftergiven inställning till osäkra arbetsbeteenden. Ackordsystemet ses i en del forskning som ett antisäkerhetssystem.

Källa: Riskperception och interventionsmetoder, Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning från 2015

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen