Övriga Nyheter

Almega vill se över lagen efter handskakningsdom

– Jag kan inte vara tvärsäker men jag tror inte att en ändring av diskrimineringslagen skulle strida mot Europakonventionen. Det säger Lars Bäckström, arbetsrättsjurist på Almega, som nu vill se över lagstiftningen efter den så kallade handskakningsdomen.

Publicerad

Arbetsgivarorganisationen Almega har kommenterat ett utspel från Moderaternas partiledare Ulf Kristersson som vill se en lagändring efter handskakningsdomen.

Almega är positivt till förslaget och tror att man kan göra ett tillägg till diskrimineringslagen som begränsar anställdas eller arbetssökandes rätt att åberopa religionsfriheten när de vägrar skaka hand om denna vägran innebär att en annan person blir kränkt på grund av till exempel kön. Och enligt Lars Bäckström kränktes chefen i den aktuella domen på detta sätt.

I handskakningsmålet hälsade en kvinna i samband med att sökte ett jobb med en hand på hjärtat vilket fick företaget att avbryta rekryteringsförfarandet med henne. För detta tilldömdes hon 40 000 kronor i skadestånd av företaget.

Arbetsdomstolen stödde sig på flera domar från Europadomstolen, bland annat fallet där en kvinna på ett flygbolag tilläts bära ett kristet kors i tjänsten. Också EU-domstolen åberopades, bland annat ett fall där de tjänster som arbetsgivaren tillhandahåller inte längre skulle få utföras av en arbetstagare som bar muslimsk huvudduk och där domstolen konstaterade att detta inte inte kunde anses utgöra ett verkligt och avgörande yrkeskrav.

I ett annat avgörande från EU-domstolen som AD noterar ansågs det rätt att neka en anställd vid övervakningsföretaget G4S i Belgien att bära huvudduk eftersom företaget hade som mål att uppnå religiös och filosofisk neutralitet och inte tillät några religiösa, politiska eller filosofiska symboler över huvud taget.

Trots praxis från Europadomstolen och EU-domstolen tror Lars Bäckström, som var ombud för Almega i handskakningsmålet, att det är möjligt att ändra diskrimineringslagen så att det inte kan krävas från någon att slippa skaka hand på jobbet.

– Som jag ser det skulle det inte utgöra några hinder. Men det måste naturligtvis tillsättas en utredning med experter som får ta tid på sig.

Hur skulle tillägget i diskrimineringslagen se ut?

– Jag vågar inte säga exakt hur det skulle utformas men en utgångspunkt bör vara att en arbetsgivare inte ska behöva betala ersättning till någon som känner sig diskriminerad om denne samtidigt diskriminerar en annan person.

Lars Bäckström anser att Arbetsdomstolen kommit till ett felaktigt domslut.

– Domstolen har rundat problemet med att kvinnan utsatte en annan person för diskriminering.

I ett annat avgörande från EU-domstolen som AD noterar ansågs det rätt att neka en anställd vid övervakningsföretaget G4S i Belgien att bära huvudduk eftersom företaget hade som mål att uppnå religiös och filosofisk neutralitet och inte tillät några religiösa, politiska eller filosofiska symboler över huvud taget.