Isocyanater ger hudallergi

Isocyanaternas skadliga effekter på luftvägarna har forskarna länge haft full koll på. Att de bland annat kan orsaka astma och livslång överkänslighet är det numera ingen som tvivlar på. Men det har inte varit lika självklart att de också kan ge hudallergi. Och det beror på att testmetoderna inte fungerat, avslöjar Malin Frick-Engfeldtvid Yrkes- och miljödermatologi i Malmö, i en avhandling.

Hudkliniker runtom i världen har regelbundet gjort kontaktallergitester med isocyanater – men nästan alltid utan resultat. Slutsatsen har därför varit att isocyanater ytterst sällan framkallar hudallergi. Eller att de stränga skyddsreglerna i arbetsmiljön fungerar så bra att det inte sker någon större hudexponering.

- Hudklinikerna har använt en typ av lapptestning som inte gett några reaktioner, medan vi har använt en annan metod och kommit fram till att man faktiskt kan ha kontaktallergi och att det är testmetoden det är fel på, säger Malin Frick-Engfeldt.

I sin avhandling ger hon två förklaringar till varför den etablerade metoden inte fungerat. Den ena är att testerna inte innehållit de isocyanathalter som angetts, i alla fall när det gäller isocyanaten MDI. Den andra är att testerna inte pågått tillräckligt länge.

När Malin Frick-Engfeldt studerade MDI-tester från tolv hudkliniker i Europa och USA visade det sig att ingen av dem uppfyllde gällande kvalitetskrav. Vissa tester innehöll uppåt 1 000 gånger lägre koncentrationer av MDI än vad som uppgavs. Koncentrationen var bara något bättre för andra isocyanater.

Den metod som klinikerna använt går ut på att det allergiframkallande ämnet, i detta fall MDI, sätts på patientens rygg. Sedan undersöks reaktionen vid två tillfällen inom en vecka. Är patienten allergisk får han eller hon en eksemfläck där ämnet suttit. Problemet är att det tar längre tid för kroppens immunförsvar att reagera på isocyanater och en del andra ämnen. Väntar man inte ytterligare en eller ett par dagar kan man helt missa reaktionen.

I stället för att använda de sedvanliga testerna, med kommersiellt tillgängliga isocyanater, testade Malin Frick-Engfeldt ett flertal svenska arbetare med samma isocyanater som de själva använde i sitt jobb.

Resultatet: Minst ett tiotal visade hudallergi. Dessa arbetade bland annat med lack, lim och färger baserade på isocyanater.

- Nu vet vi att vi får ett annat resultat när vi testar med ”eget” material. Kommer en målare till oss testar vi honom med hans egen färg. Men på andra håll i världen har man inte den kunskapen. Och kanske bör de inte heller ha det, eftersom sjukvårdspersonalen inte alltid vet hur de ska handskas med isocyanater.

Avhandlingen har redan fått stor praktisk betydelse i arbetslivet. Arbetarna på ett företag i Skåne vet numera vad som låg bakom utbrottet av arbetsrelaterade hudbesvär. Och de två företag, ett svenskt och ett tyskt, som försett hudkliniker världen över med testerna, har tvingats att rätta sig efter de nya rönen. Tyskarna har redan dragit in sina tester och det svenska företaget håller på att se över sina, berättar Malin Frick-Engfeldt.

Vanliga konsumenter och andra som kommer i kontakt med härdade isocyanater, exempelvis madrasser och kuddar av skumplast, behöver dock inte vara oroliga, säger hon. Men arbetare som hanterar ohärdade isocyanater, exempelvis genom lackering och målning, måste alltid använda handskar och undvika spill.

- Hittills har fokus legat på luftvägar och andningsmasker, nu är det dags att vi också tänker på riskerna vid hudkontakt.