Hårdare tag mot sjukfrånvaron

– Sverige har världens längsta sjukskrivningar och de är dessutom passiva. De sjuka vill inget hellre än att få hjälp,
slår socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrssonfast.

Att lämna en patient med en sjukskrivningslapp i handen är detsamma som att säga: stanna hemma, gör ingenting, du får ingen hjälp av oss, anser ministern med 30 års erfarenhet som sjuksköterska.

Och hon nöjer sig inte med förra regeringens mål att halvera sjukfrånvaron fram till år 2008.

– Det skulle innebära att man accepterar att den andra hälften får vara sjuka.

Nu ska det alltså ställas nya krav på de sjuka. Men de lovas också aktiv hjälp och snabbare återgång i arbetet.

Ansvaret för rehabiliteringsutredningar ska lyftas bort från arbetsgivaren och läggas på Försäkringskassan, eftersom bara ett fåtal utredningar har kommit in i tid och de har ingen vidare kvalitet. Effekten har blivit att också insatserna för sjukskrivna har kommit in för sent, berättar ministern.

– Arbetsgivaren har helt enkelt inte den kompetensen, konstaterar hon.

Men arbetsgivaren ska fortfarande ha ansvaret för själva rehabiliteringen och anpassning av arbetsplatsen.
– Vi arbetar intensivt på många olika fronter för att hjälpa sjuka. Men vi kan också konstatera att det finns för lite av förebyggande arbete idag. Där vill vi att företagshälsovården ska fungera som ett nav, en kontaktyta mellan arbetsgivaren, Försäkringskassan, individen och sjukvården.
Dessutom vill regeringen ge alla arbetsgivare möjlighet att kräva sjukintyg från sjukdag ett.
– Det handlar inte om alla sjuka, utan bara vid särskilda skäl och vid upprepad korttidsfrånvaro.
Regeringen har också gett klartecken till en nationell modell med ”rimliga” sjukskrivningstider vid våra vanligaste åkommor. Målet är att riktlinjerna ska börja gälla den 1 oktober i år.
– Nu tittar Socialstyrelsen och Försäkringskassan på vad som är rimlig sjukskrivningstid. Men det är bara en rekommendation. Förtroendet mellan läkare och patient är fortfarande avgörande, säger socialförsäkringsministern.

Men en rekommendation från Socialstyrelsen brukar man följa som läkare?
– Nej, så kommer det inte att stå. Det kommer att ske i samtal mellan patient och läkare. Jag bedömer att läkarna har detta i sin etik, i sitt yrkesutövande. De gör sina bedömningar utifrån patientens sjukdomstillstånd. Och inte efter vad Socialstyrelsen säger.
Vad händer om det uppstår en motsättning mellan riktlinjerna och läkarens bedömning?
– Det handlar om ett riktmärke för vad som kan vara rimligt. Läkarna har själva sagt att det kan vara en hjälp när patienter tror att de behöver längre sjukskrivning än vad de egentligen gör.
Det finns läkare som är oroliga för att den nya modellen ska leda till konflikter med patienter och med Försäkringskassans handläggare?
– Jag litar fullständigt på läkarnas professionalitet att göra en individuell bedömning vid varje sjukskrivning. Men vad jag kräver är att man inte lämnar patienten åt sitt öde med en långtidssjukskrivning.
Hur ska det bli med den stora gruppen psykiskt sjuka, går det verkligen att sätta en gräns för exempelvis utbrändhet?
– Nej, det går inte, så länge vi inte vet vad som är orsaken. Det handlar många gånger om patientens hela livssituation. Jag har förstått av utredningen att det är en diagnos som är svår att precisera.
Hur vill du att den nya företagshälsovården ska se ut?
– Jag anser att den ska vara mer aktiv i sjukskrivningsprocessen än vad den varit. Det är det som Anna Hedborg ska ser över nu.
Varför ska den inte vara obligatorisk?
– Den linjen har vi inte valt. En aktiv företagshälsovård är också ett uttryckligt önskemål från arbetsmarknadens parter.