Nyhetsarkiv

Så fördelades ansvaret för kvävningsoyckan

Erik Danhard är advokat och delägare vid Kanter Advokatbyrå.

FÄLLD. När tingsrätten friade var två nämndemän skiljaktiga. Hovrätten dömde vd för rasolyckan som kostade en anställd livet. Erik Danhard kommenterar domen.

Publicerad

Händelsen. I samband med ett schaktningsarbete rasade ena sidan av det fyra meter djupa schaktet. En arbetstagare begravdes under schaktmassorna och avled.

Beställaren hade upprättat en arbetsmiljöplan, som pekade ut särskilda risker för arbetet. Företaget Grytnäs Gräv hade övertagit ansvaret för arbetsmiljöplanen.

Åklagaren menade bl.a. att Grytnäs Gräv underlåtit att kontrollera att de riskreducerande åtgärder som angivits i arbetsmiljöplanen vidtagits och att se till så att de arbetstagare som skulle utföra arbetena fått de kunskaper och instruktioner som behövdes för att säkert kunna utföra arbetet. Åklagaren menade att Grytnäs Grävs vd varit ansvarig för arbetena och att denne, med hänsyn till de brister som förelegat, av oaktsamhet orsakat arbetstagarens död. Åklagaren yrkade att vd:n skulle dömas för arbetsmiljöbrott och Grytnäs Gräv dömas till företagsbot.

Målet kom slutligt att avgöras av hovrätten.

Hovrätten. Med hänsyn till hur arbetet har utförts, framgår att de anställda saknade tillräckliga kunskaper om vilka risker som var förenade med arbetena. Grytnäs Gräv har inte följt de säkerhetsanvisningar som angavs i arbetsmiljöplanen. Grytnäs Gräv har därmed inte iakttagit de skyldigheter som följer av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Företagets VD har inte genom delegering på ett tillräckligt tydligt sätt givit en arbetsledare uppdrag att vara ansvarig för det aktuella arbetet. Detta ansvar har inte heller lagts på arbetsledaren genom sin roll i projektet eller på annat sätt. Vd har därför haft kvar arbetsmiljöansvaret för projektet. Med hänsyn till de brister som har förelegat vid arbetets utförande har vd varit oaktsam. Det är sannolikt att händelsen inte inträffat om skyddsutrustning hade använts och om arbetstagarna fått tillräckliga instruktioner gällande hur arbetet skulle utföras. vd har därigenom av oaktsamhet orsakat arbetstagarens död. – vd dömdes för arbetsmiljöbrott till villkorlig dom och dagsböter och Grytnäs Gräv dömdes att betala företagsbot.

Kommentar. Brottet arbetsmiljöbrott är knutet till vissa särskilda brott i brottsbalken. Dessa brott – bland annat vållande till annans död som var aktuellt i målet – förutsätter dels att en effekt inträffat och dels att denna effekt orsakats genom oaktsamhet. Om brottet begåtts genom att någon inte har gjort vad som krävs enligt arbetsmiljölagen, kallas det just arbetsmiljöbrott.

Det speciella med arbetsmiljöbrott är att det oftast inte handlar om vad någon har gjort – utan vad någon inte har gjort. Med juridiskt språkbruk talar man om att brottet har begåtts genom underlåtenhet att vidta korrekta åtgärder. Många gånger är det oklart vilka åtgärder som skulle ha varit tillräckliga att vidta. I det aktuella fallet framstår det tydligt att arbetena inte utförts på ett tillräckligt säkert sätt; utifrån de risker som noterats i arbetsmiljöplanen. Den fråga som var i fokus i målet var istället vem inom företaget som var skyldig att vidta de korrekta, riskreducerande åtgärderna – företagets vd eller en arbetsledare.

Av domen framgår att hovrätten bedömt att arbetsledaren i och för sig kände till hur arbetena skulle utföras. Hovrätten ansåg dock inte att arbetsledaren – vare sig i kraft av sin arbetsledande roll eller till följd av delegation – hade på sig fått lagt ansvaret för det aktuella projektet. Och när arbetsledaren inte hade fått detta ansvar för projektet lades ansvaret på företagets vd.

Man kan diskutera hovrättens slutsatser; som bygger på ett formalistiskt synsätt. En annan argumentationslinje hade kunnat vara följande. Att en person haft vissa uppgifter och brustit i utförandet av dessa, utesluter inte att (även) en annan person kan har brustit i sina skyldigheter. Även om arbetsledaren haft ett visst ansvar på arbetsplatsen, har vd känt till att arbetet var av mycket riskfyllt slag och att konkreta riskreducerande åtgärder angivits i en arbetsmiljöplan. Mot denna bakgrund har vd haft en särskild skyldighet att försäkra sig om att arbetet utfördes på ett korrekt sätt. Det har vd inte gjort och (även) vd har därigenom varit oaktsam. Men som sagts: hovrätten valde att ange att vd ensam var ansvarig för projektet. 

Domen: 14 april 2022, Svea hovrätt, mål B 822-20 (Laga kraft)