Här krävs bättring, förmanar jag mig själv

2020-03-20 13:19 Tiina Demargne  
Tiina Moilanen Demargne är webbredaktör på Arbetarskydd. Louis är en glad och lagom ouppfostrad dvärgpudel. Foto: Elsa Frizell och Jörgen Appelgren

KRÖNIKA. Efter ännu en dag som hemförlovad från jobbet i coronatid känns tanken på promenaden till hunddagis för att hämta dvärgpudeln Louis uppfriskande. Ryggen värker lite. Kortare stunder i sittande ställning och fler avbrott behövs om kroppen och knoppen ska palla det här i längden, tänker jag.

Och det sista jag gjorde som skyddsombud, på vårt ”kontorstängningsmöte” i måndags, var just att predika för kollegorna om vikten av god ergonomi och dagliga promenader under de kommande veckorna.

Här krävs bättring, förmanar jag mig själv när jag ger mig iväg längs Karlbergsvägen. Och så måste jag sortera alla intryck och nyheter om coronavisurets spridning och effekter. En tv-psykolog hos Malou i TV4 rekommmenderade på förmiddagen medial coronahygien. Själv tar hon bara del av nyhetsflödet mellan klockan 18 till 20. Klart vi journalister kommer att bli påverkade av all denna coronakonsumtion.

Undrar hur det går för alla runt omkring oss, familj, vänner och bekanta. För timanställda bonusdottern och bonussvärsonen, för den nyanställde vännen och servitören på lokala restaurangen, för teaterregissören vars hus jag just passerar och kulturarbetaren som nyligen öppnat en bar runt hörnet…

Vid St. Eriksplan vinkar jag glatt till en vän. Stämningen förbytts snabbt till sordi. Hen har samma dag fått korttidsvarsla alla anställda på restaurangen. Tvärnit! Hårt och ambitiöst arbete under flera år grusas. Planerna går upp i rök. Nu återstår hyreskostnaderna, halva personalkostnaden och frågetecken i massor. Om framtiden vet vi inget just nu, resonerar vi.

Läs mer: När corona blir ett psykosocialt arbetsmiljöproblem

Väl på hunddagiset diskuterar vi eventuella coronaeffekter: vad händer om hundägare förlorar jobbet?

Det behövs en lite längre promenad, kommer jag fram till och siktar mot Vasaparken. Passerar småbutikerna och kaféerna på Gästrikegatan som nästan helt saknar kunder.

Louis skuttar obekymrad fram längs gatan och skäller emellanåt ut andra jyckar. Inga coronabekymmer tynger honom. Och inte heller ungdomarna som till högtalarens musik joxar med trasan och hänger vid fotbollsplanen i parken. Filmar Louis och fotbollsspelandet och skickar till familjen i Frankrike som undrar hur vi har det i Stockholm. Själva har de husarrest. Det behövs skriftligt intyg om vad man har för ärende utomhus, annars väntar dryga böter. Både chattarna och mobilerna går varma dagarna långa. Råd, förmaningar och historier varvas med coronaskämt, musiktips och god mat för att skingra tankarna. De undrar över svenska myndigheters och politikers strategi.

”Vi är med er i denna svåra tid - vi ses till sommaren i Bretagne”, skriver jag i optimistisk anda i familjechatten. Även corona ska passera, fastän det inte känns så idag.

Tiina Demargne

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen