"Förslitningsskador kan bli ny folksjukdom"

2021-06-17 10:44  
Petter Bäckgren, vd, på robotteknikbolaget Bioservo anser att förslitningsskador är svensk industris nya folksjukdom. Foto: Press

DEBATT. Förslitningsskador kostade det svenska samhället över hundra miljarder kronor 2014. Men siffran är i underkant och industrin lider i tystnad, det menar vd:n Petter Bäckgren. Han vill se mer debatt och fler som agerar förebyggande för att förbättra både livskvaliteten för arbetstagarna och öka effektiviteten i produktionen.

Förslitningsskador inom industrin är ett växande problem. I synnerhet har förslitningsskador på händer och armar ökat så pass mycket i Sverige att Arbetsmiljöverket från och med den 1 november 2019 utökat kraven på medicinska kontroller, så att de nu även omfattar handintensiva arbeten som återfinns inom bland annat bilindustrin, bygg och anläggning samt hos företag som använder sig av maskinoperatörer. Lagskärpningen innebär att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda medicinska kontroller om det förekommer handintensivt arbete som kan leda till en hälsorisk.

Men hur förberedda är egentligen svenska företag på ett kontrollbesök från Arbetsmiljöverket – och hur mycket görs för att minska problemen på arbetsplatserna? Debatten kring lösningar på hand- och armrelaterade förslitningsskador lyser med sin frånvaro och trots att många arbetsgivare både känner till riskerna och är medvetna om det växande problemet görs få ansträngningar för att komma till bukt med det.

Statistik från Europeiska Arbetsmiljöbyrån visar att riskfaktorerna för förslitningsskador som beror på repetitiva arm- och handrörelser hos arbetare i Europa, ökade med hela nio procentenheter mellan åren 2014 och 2019. Samma studie visar också att cirka 60 procent av alla arbetstagare med arbetsrelaterade hälsoproblem identifierar förslitningsskador som den största riskfaktorn på arbetsplatsen. En annan rapport från Europeiska Arbetsmiljöbyrån, från 2014, visar att förslitningsskador kostade det svenska samhället över hundra miljarder kronor det året, vilket förmodligen är en siffra i underkant med tanke på att det finns många faktorer som gör det svårt att räkna på korrelationen mellan förslitningsskador och kostnader.

En av de största utmaningarna är att många företag ser förslitningsskador som ett misslyckande och de åtgärder som sätts in handlar ofta om att företag väljer bort applikationer eller arbetssätt där riskerna för förslitningsskador är som allra störst. När skadorna väl skett är införandet av ergonomiska verktyg en lågt prioriterad åtgärd. Vanligare är att ändra arbetsuppgifter eller att öka personalstyrkan, visar en rapport från Linköpings Universitet. Arbetsgivarna borde istället leta efter mer innovativa lösningar som inte handlar om att välja bort vissa applikationer eller arbetssätt som det finns få, eller inga, ersättningar för. Med hjälp av aktiva och mjuka exoskelett kan företag som har hand- och greppintensiva arbetsuppgifter med enkla medel minska risken för förslitning på armar och händer som följd. Med tanke på att Arbetsmiljöverkets krav på medicinska kontroller började gälla för över ett år sedan är det nu bråttom för företagen att ställa om.

Att använda verktyg som reducerar risken för förslitningsskador är inte bara viktigt ur en fysisk aspekt för individen. En rapport från den Europeiska Arbetsmiljöbyrån visar att det finns tydliga korrelationer mellan förslitningsskador och det psykiska välmåendet hos arbetare. Det är hög tid för företag att inse att förslitningsskador på händer och armar inte kommer att minska av sig själv – och med minskad risk för förslitningsskador ökar livskvaliteten. Nöjda arbetare och lägre sjuktal ger högre produktivitet och effektivitet i produktionskedjan.

Kanske är det dags för svenska och europeiska företag att ställa om och leta efter de lösningar som ligger nära till hands – innan förslitningsskador på armar och händer börjar benämnas som industris nya “folksjukdom”

 

Petter Bäckgren

vd på techbolaget Bioservo som bland annat utvecklar så kallade exoskelett.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen

Arbetsmiljö