”Belastningsskador dominerar bland städpersonalen”

532 städbolag granskades av Arbetsmiljöverket i fjol. Runt 84 procent av dem fick kritik för bristande arbetsmiljö. Fokus under inspektionerna låg på det systematiska arbets­miljö­arbetet och på hur arbetsgivarna hanterar ergonomiska arbetsmiljörisker, som tunga lyft och problematiska arbetsställningar.

– Belastningsskador är vanligt. Det dominerar hos städpersonalen i de privata företagen, liksom fallolyckor. Ibland är det en kombination av båda, säger Heli Aarnipuro, projekt­ledare på Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket konstaterar att många av arbetsgivarna inte hade undersökt eller bedömt riskerna för att de anställda ska drabbas av belastningsskador på arbetsplatserna. De större bolagen hade oftast mer kunskap om arbetsmiljölagen än de mindre. I hemstädningsbranschen används ofta kundernas städutrustning, något som verket menar innebär en ökad risk för skador.

En av verkets slutsatser är att arbetsmiljö inte brukar finnas med som en faktor när städuppdragen upphandlas i offentliga verksamheter. Det pressar städföretagen och kan innebära att lokalvårdarna tvingas utföra arbetet på färre timmar och med färre pauser än annars.

– Den som kan göra jobbet för billigast peng får uppdraget. När arbetsmiljöriskerna inte beaktas från början kan det leda till ökade risker för till exempel belastningsskador, säger Heli Aarnipuro.

Under inspektionerna har bolagen påpekat att om de själva under uppdragstiden väljer att investera och satsa på arbetsmiljön för personalen i form av exempelvis bättre städrum, så kan ett annat bolag ändå vinna nästa upphandling.

– Det gör det svårt för bolagen att satsa pengar på sådana saker om inte kunden gör det, säger Heli Aarnipuro.

Fjolårets inspektioner bland de privata städ­bolagen utfördes till stor del på bolagens huvudkontor eftersom inspektörerna hade begränsade möjligheter att besöka lokalvårdarna på plats ute hos kunderna.

– Privata hem får vi till exempel inte vara med och inspektera utan kundens tillåtelse. Därför har det varit många skrivbordsinspektioner där vi frågat arbetsgivarna hur de gör. Vi brukar framföra att vi vill ha skyddsombud eller annan personalrepresentant närvarande. Men problemet är att lokalvårdarna ofta är ute på uppdrag och inte kan låta jobbet vara ogjort, säger Heli Aarnipuro. Hon tillägger att det sällan finns lokala skyddsombud.

Nu riktar Arbetsmiljöverket in sig på kommunernas och regionernas städenheter. Den tillsynsinsatsen beräknas vara klar i slutet av året. Före dess är det svårt för verket att dra några generella slutsatser om huruvida det finns skillnader i arbetsmiljön mellan de privata och offentliga arbetsgivarna för lokalvårdare.

– Möjligheten finns att det skulle kunna vara bättre hos de offentliganställda. Men samtidigt har de besvärliga arbetsställen. I skolan, till exempel, kan städpersonalen bli utsatt för ren mobbning av elever och få glåpord efter sig, säger Heli Aarnipuro.

Inspektörerna har under våren hunnit ha några reflekterande samtal. De försöker också undersöka om det finns skillnader i hur riskerna undersöks och utreds i kvinnligt respektive manligt dominerande branscher. Resultatet i städbranschen visar hittills att männen ofta är de som använder maskinerna och putsar fönster medan kvinnorna i större utsträckning utför arbetsuppgifter som golvmoppning.