KRönika
En känd livsfara som ännu dödar
KRÖNIKA. "I dag kan det inte finnas någon byggkunnig människa som inte känner till riskerna. Det finns ingen ursäkt för fusket."
Annons
Du som prenumerar på Arbetarskydds nyhetsbrev Arbetsmiljö i rätten känner igen notiserna:
”Lars-Olov & Kiirikki Byggtjänst AB lät arbetstagare borra hål i ett eternittak utan att ha tillstånd att hantera asbest. Arbetsmiljöverket krävde i samband med en inspektion en sanktionsavgift på 17 700 kronor.”
”På en arbetsplats i Porjus utförde Demoleringsgruppen Norrland AB rivningsarbeten där asbest förekom utan att ha tillstånd för hanteringen. Arbetsmiljöverket inspekterade och krävde en sanktionsavgift på 42 800 kronor, vilken nu döms ut av förvaltningsrätten.”
Det är ett par nyheter av den typen i varje nyhetsbrev - om asbestrivning utan tillstånd och utan nödvändigt skydd mot de livsfarliga fibrerna för de arbetare som utfört rivningen.
Asbest är liksom inget man chansar med.
I början av 1900-talet förstod man hur skadligt asbest är. 1999 antog EU ett direktiv som förbjöd nyanvändning och marknadsföring av asbest. I Sverige hade då användning av asbest varit förbjudet sedan 1982. Många år har gått. Över hundra år till och med. Ändå struntar byggföretag i reglerna så Arbetsmiljöverket tvingas utfärda viten.
Asbest är liksom inget man chansar med. När fibrerna hittat sin väg till lungorna är det kört. Och förloppet mot döden är plågsamt och långvarigt. Det vet Karin Lyberg som är huvudperson i Nina van den Brinks reportage om asbestdöden i Lomma. Hennes pappa var sjuk i två decennier. Kvävdes långsamt. I eternitfabriken i Lomma gick många arbetare samma plågsamma död till mötes. Ändå hade både ledning och fack fått varningar från Storbritannien om hur skadligt asbest är. Arbetstillfällen och profit gick före arbetarnas väl och ve. Det var en skam då. Och i dag kan det inte finnas någon byggkunnig människa som inte känner till riskerna. Det finns ingen ursäkt för fusket. Fler dör av asbest i Sverige än av gängskjutningar.
EU har nolltolerans som mål. Det återstår att se om det uppnås.
