Arbetsmiljö
Skyddsombud monterade larm utan att fråga chefen
Huvudskyddsombudet ville höja säkerheten på ungdomshemmet. När han inte tyckte att arbetsgivaren lyssnade, monterade han själv upp fyra dörrlarm. Arbetsdomstolen är kritisk mot tilltaget, men underkänner ändå uppsägningen av huvudskyddsombudet.
Mannen har arbetat som behandlingsassistent på ett behandlingshem för kriminellt belastade ungdomar i Skaraborg.
Statens institutionsstyrelse upptäckte de egenmonterade dörrlarmen vid en oanmäld nattlig inspektion i februari 2007. Institutionschefen ansåg sig också ha tagit mannen på bar gärning då han sov. Statens institutionsstyrelse sade upp behandlingsassistenten av personliga skäl.
Men fackförbundet Seko stämde arbetsgivaren i Arbetsdomstolen (AD). Igår meddelades domen där AD granskar anklagelserna mot mannen.
Institutionsstyrelsen motiverar uppsägningen med att behandlingsassistenten, trots tydliga instruktioner, sovit på jobbet. Dessutom har mannen gått för långt, då han på eget bevåg monterat larmen. Han har äventyrat säkerheten på behandlingshemmet och grovt åsidosatt vad som åligger honom. Mannen har förbrukat sitt förtroende.
Seko har i målet hävdat att behandlingsassistenten inte sovit på arbetstid. När det gäller larmen, anser Seko att det inte är ett så allvarligt övertramp att det motiverar uppsägning.
Behandlingsassistenten kände sig otrygg i arbetet på natten. Det hade inträffat fritagningsförsök tidigare och flera ouppklarade stölder. Ungdomarna på hemmet har oftast ett kriminellt förflutet eller en missbruksproblematik.
I egenskap av huvudskyddsombud tog behandlingsassistenten upp arbetsmiljöbristerna på skyddsronder. När arbetsgivaren inte lyssnade, köpte han själv fyra larm som han monterade på avdelningens dörrar. Larmen utlöstes om någon öppnade. Behandlingsassistenten satte upp larmen när hans arbetspass började och tog ner dem igen vid arbetspassets slut.
AD anser att monteringen av larmen inneburit ett otillåtet ingrepp i arbetsgivarens egendom. Tilltaget förtjänar kritik; inte minst för att det handlar om en arbetsplats där säkerheten är av största vikt. Kompletterande larm, som inte alla känner till, kan skapa farlig förvirring, resonerar AD.
Utredningen i målet styrker inte behandlingsassistentens uppgifter om att han skulle ha talat med arbetsgivaren om säkerhetsbristerna.
AD anser det inte visat att mannen skulle ha sovit den där februarinatten. Däremot har han riskerat att äventyra säkerheten på avdelningen genom att ligga på en madrass i ett mörkt rum med alla persienner i fönstren mot korridoren nerdragna.
Men det här är inte fråga om upprepad misskötsamhet, påpekar AD. Behandlingsassistenten har inte fått chansen att ändra sitt beteende. Därför saknar arbetsgivaren saklig grund för sin uppsägning och döms att betala 50 000 kronor i skadestånd till mannen.