Arbetsmiljö
Kan självkörande bilar minska olyckorna?
UTVECKLING. Med autonoma lastbilar kan man skapa ett mer hållbart transportsystem och minska olyckorna. Det är forskare på Chalmers övertygade om. Men fortfarande återstår en del problem att lösa innan de förarlösa lastbilarna kan släppas ut i trafiken.
I en industrilokal på Lindholmen i Göteborg pågår teknikutveckling av autonoma lastbilar. Forskningen bedrivs i fordonslabbet Revere, som drivs av Chalmers och trafikforskningscentrumet Safer i samarbete med AB Volvo och Volvo Cars. Här arbetar forskare gemensamt med utveckling av den nya tekniken. Västra Götalandsregionen bidrar med finansiellt stöd.
Camilla Apoy är forskningsprojektledare.
– Det är ett väldigt intressant område. Man räknar med att 95 procent av trafikolyckorna beror på den mänskliga faktorn. Vi vill minska olyckorna genom att utveckla ett säkrare transportsystem, säger hon.
Men samtidigt som den mänskliga faktorn ligger bakom de flesta olyckor, är vi människor bra på att undvika olyckor i trafiken, invänder hon. Statistiskt sett kan vi i genomsnitt köra i 380 år innan det inträffar en allvarlig olycka. Kommer de förarlösa fordonen att bli lika säkra?
Att ha förarlösa lastbilar på motorväg för att köra långa sträckor är genomförbart inom en ganska snar framtid, tror hon. Där är körningen mer kontrollerbar. Genom att köra i kolonner med 4 eller 5 fordon vardera, 32 meter långa, som man dirigerar från ett kontrollrum, så kan man få bränslesnåla transporter. Man slipper problem med trötta eller drogpåverkade chaufförer.
Körningarna kan pågå dygnet runt. Det behövs inga rastplatser eller någon kontroll av kör- och vilotider. Men med ny teknik kommer nya problem. Från åkerinäringens sida har man framfört farhågor om kapningar och stölder av ekipage. Hur hanterar man det? Och vems är ansvaret om det händer något? Om datorn kraschar och fordonet blir stående mitt på vägen?
I stadstrafik är det betydligt mer komplicerat med förarlösa lastbilar. Så fort man rör sig i stadstrafik uppstår konfliktsituationer. Det har den artificiella intelligensen svårt att klara av.
– Tekniken är inte riktigt mogen för det ännu, säger forskningsingenjör Arpit Karsolia.
Säkerhetskraven är höga. Bilarna är utrustade med radar, sensorer, kameror, laser och gps, men svårigheterna ligger i att kunna selektera signalerna. Att kunna bedöma vad som är viktigt eller inte, menar labbchef Fredrik von Corswant.
Därför jobbar forskarna nu med att informationen som lastbilen får in från sensorerna görs om till ett format som liknar hur människor och djur tolkar världen genom sina sinnen. Det gör att lastbilen kan anpassa sig till oförutsedda händelser.
– I forskningen använder vi människors och djurs beteende som mall, eftersom vi ännu inte har kunnat bygga något som är bättre för att hantera oväntade situationer, berättar forskaren Ola Benderius.
Den inriktningen av forskningen är unik. Sverige är rankat högt och bland ett av de länder i världen som kommit längst med teknikutveckling av autonoma lastbilar. Det pågår en internationell kapplöpning om vem som blir först. Men samtidigt är det viktigt att man inte har för bråttom. Det kan straffa sig.
