Arbetsmiljö

Gruvarbetare kräver skadestånd för ”orosskada”

(Uppdaterad) Allt fler arbetare i Frankrike kan nu kräva skadestånd för att de är oroliga för att bli allvarligt sjuka. Högsta domstolen ger 731 gruvarbetare möjligheten kräva ersättning för att de har hanterat en rad farliga substanser. – Ett stort steg framåt, säger en av de berörda, François Dosso.

Publicerad

I våras sa Högsta domstolen i Frankrike att alla arbetare som har hanterat asbest kan begära ersättning för att de riskerar att bli allvarligt sjuka. Nu utvidgas möjligheten även till personer som har arbetat med andra giftiga ämnen.

Det är ett stort steg framåt för oss arbetare. Det handlar inte heller längre bara om dem som har hanterat asbest, och inte heller bara cancerogena ämnen. Det handlar om alla gifter och farliga substanser, även sådana som till exempel kan ge neurologiska skador, säger François Dosso, före detta gruvarbetare.

I Frankrike finns en juridisk term för den oro som kan förpesta livet för personer som visserligen är friska idag, men som löper stor risk att insjukna i framtiden: ”préjudice d’anxiété”. Direkt översatt betyder det ”orosskada”.

Ett liknande begrepp existerar inte i svensk arbetslag. Men i Frankrike har vissa arbetare, som har arbetat med asbest inom några specifika områden, kunnat få skadestånd för det psykiska lidande som deras oro medför. I april utvidgade Högsta domstolen möjligheten till alla som har hanterat asbest, oavsett var de har arbetat. I början av september tog juristerna ytterligare ett steg, genom att säga att personer, som har hanterat även andra farliga ämnen ska kunna kräva ersättning.

HD behandlade ett fall som berör 731 före detta gruvarbetare, och slår nu fast att alla personer, oavsett vilka skadliga ämnen de har omgetts av i sina jobb, kan ha rätt till ersättning även innan de har insjuknat.

François Dosso är en av gruvarbetarna. Han är 68 år, och idag fullt frisk. Men han vet att riskerar att bli allvarligt sjuk, eftersom han omgavs av en mångfald av giftiga ämnen under de 33 år han arbetade i en kolgruva i Lorraine i nordöstra Frankrike. Asbest, kiseldamm, aromatiska kolväten och trikloreten för att bara nämna några.

– Rädslan för att bli sjuk gör att mina nätter är korta. François Dosso berättar att han vandrar, när han inte kan sova. Han ägnar också mycket tid på en mottagning som drivs av facket CFDT. Där stöttar han kollegor som har insjuknat, eller efterlevandes familjer.

Francois Dosso och hans 730 kollegor inledde sin process hos arbetsdomstolen redan 2013.

De hävdade då, och gör det fortfarande, att deras arbetsgivare det statliga bolaget Charbonnage de France, inte gav dem tillräckligt med utrustning för att skydda dem mot de giftiga ämnena. De säger att de ofta jobbade utan masker, eller använde gammal materiel. Företaget existerar inte längre. Motparten är nu franska staten, vars representanter däremot hävdar att skyddet var tillräckligt. De sistnämnda fick också rätt i en appellationsdomstol för två år sedan.

Gruvarbetarna gick vidare till Högsta domstolen, där juristerna säger att kollegorna i den lägre instansen inte gick till grunden med anklagelserna. En annan appellationsdomstol ska därför behandla ärendet igen.

François Dosso har igen aning om när det blir, men är nöjd, även om han inte heller vet om han och kollegorna i slutänden kommer att tilldömas skadestånd för sitt psykiska lidande.

HD-domen säger att det är möjligt att de har rätt till ersättning.

Men de måste också lägga fram bevis.

– För att få skadestånd måste vi bevisa att vi har varit utsatta för skadliga ämnen, att arbetsgivaren inte har följt gällande säkerhetsregler, och att vi lider psykiskt, säger han.

Högsta domstolens beslut i september innebär alltså inte automatiskt att arbetsgivare nu tvingas ersätta tiotusentals löntagare.

Uttalandet har i alla fall mötts med stor tillfredsställelse av löntagarfack och organisationer som hjälper personer som lider av yrkesskador. Det handlar inte bara om att fler arbetare kan kräva skadestånd. De har också förhoppningar om att det leder till förbättringar i det förebyggande arbetet på arbetsplatserna.

Varken den franska arbetsgivarorganisationen Medef eller franska staten, har än så länge kommenterat HD:s nya uttalande.

Uttalandet i franska ”Cour de cassation” från den 11 september 2019 finns tillgängligt här.