Arbetsmiljö

Frågvisa sjuksköterskor blir mindre stressade

Studien visar att arbetsgivare med enkla medel kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön för de som är nya i yrket. Foto: Claudio Bresciani/TT
Petter Gustavsson, professor i psykologi, Karolinska institutet.

FORSKNING. En av tre nyutexaminerade sjuksköterskor har allvarliga symptom på utbrändhet under sina första år i yrket. Men med tidiga och enkla insatser kan sjuksköterskornas stress minskas och inlärningen förbättras, visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid Karolinska institutet.

Publicerad

Höga stressnivåer är vanligt i början av yrkes­karriären. Petter Gustavsson är professor i psykologi vid Karolinska institutet och har tidigare varit forskningsledare för två projekt där sjuksköterske- och lärarstudenter följdes under lång tid. Omkring 30 procent av de nyexaminerade sjuksköterskorna hade någon gång under de tre första åren i arbete höga nivåer av utbrändhetssymptom under en längre period. Varannan av dem hade kliniska nivåer av utbrändhet.

Nu har Petter Gustavsson tillsammans med sin forskargrupp följt upp de tidigare studierna med ett nytt omfattande forskningsprojekt, som fokuserar på sjuksköterskors första månader i yrket.

– När vi presenterat våra tidigare data för fack, arbetsgivare och professionsföreningar har det ofta kommit berättelser om hur av­görande de första tre månaderna är. Ändå fanns få studier över den här första intensiva perioden, säger Petter Gustavsson.

Sjukvårdsyrket är extra utsatt för stress. Arbetsbelastningen är hög, ny personal förväntas snabbt komma in i yrket och samtidigt kan misstag i arbetet få stora konsekvenser för andras hälsa.

– Man kan aldrig ta bort den intensitet som finns under den här första perioden. Frågan är hur arbetsgivare och vi som forskare kan göra för att situationen ändå ska bli hanterbar.

Forskargruppen utvecklade en interventionsmetod med syfte att minska stressen och förbättra chanserna till inlärning för sjuksköterskor under de första tre månaderna. Interventionen testades sedan inom ramen för ett introduktionsprogram i Uppsala läns landsting.

Sjuksköterskorna fick under handledning i grupp diskutera problem som de brottades med i jobbet, och fick hjälp med att komma på andra sätt att agera i svåra lägen.

– Det handlade mycket om att de undvek att vara aktiva i utmanande situationer, genom att exempelvis ställa frågor eller be om hjälp, eftersom de var rädda att bli utfrusna eller betraktade som inkompetenta. De valde att ligga lågt för att minska obehaget i stunden, säger Petter Gustavsson.

Undvikandet resulterade på sikt i att stressen ökade, eftersom sjuksköterskorna inte fick kompetens kring hur de skulle hantera olika situationer.

– När man är överväldigad är det lätt att backa ur. Vi riktade in oss på att prata om hur man behåller en aktiv och lärande inställning i tuffa situationer.

Genom interventionen blev deltagarna bättre på att använda proaktiva beteenden och minskade sina stressnivåer. De tyckte också att de lärde sig bättre och utvecklade sin kompetens.

Studien visar att arbetsgivare med enkla medel kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön för dem som är nya i yrket, enligt Petter Gustavsson. Särskilt viktigt är det att låta nya personer träffas och dela erfarenheter så att de förstår att de inte är ensamma om sina tankar och rädslor.

Samtidigt är den här typen av introduktionsinsatser ingen lösning på en ansträngd psykosocial arbetsmiljö, utan ska enbart ses som ett komplement, påpekar Petter Gustavsson. I en god arbetsmiljö får nyanställda tid att komma in i jobbet och vågar ställa frågor.

– I vissa branscher finns det krav på att fungera i full yrkesutövning från första dagen. Men det är helt orimligt.

Treårigt projekt i mål

Nyligen avslutades det treåriga forskningsprojektet Säker, motiverad och skicklig – forskningsbaserad intervention för att stimulera hälsa, arbets­engagemang och kompetens hos nya sjuksköterskor.

Interventionen omfattade nyutexaminerade sjuksköterskor under deras första tre månader i yrket och baserades på kognitiv beteendeterapi i gruppformat. Det visade sig att nyanställda ibland drog sig för att fråga om råd eller delegera vid en för hög arbetsbelastning, bland annat eftersom de var rädda att ses som inkompetenta av sina kolleger.

Över tid gjorde beteendet att de blev mer rädda och stressade. Sjuksköterskorna var också oroliga för att vara trötta på jobbet och minskade därför på fritidsaktiviteter som att träffa vänner och träna. På sikt skapade det ökad trötthet.

Interventionen syftade till att skapa mer effektiv återhämtning och ett mer proaktivt beteende.

Resultaten visade att deltagarna blev mindre stressade och tyckte att de lärde sig mer i jobbet.