Arbetsmiljö
Ergonomer lär sig riskbedömning
Ergonomer måste - och vill - bli bättre på att bedöma risker för belastningsskador. Till hösten startar en kurs vid Högskolan i Gävle som ska ge dem nödvändiga instrument.
Det handlar inte bara om hur mycket man lyfter och hur ofta. Många faktorer i omgivningen spelar roll för att belastningsskador ska uppstå. Sambanden är komplexa och behöver utredas.
- Den psykosociala arbetsmiljön påverkar liksom klimatologiska förhållanden och mycket annat. Ergonomer är generellt ovana vid att göra riskbedömningar, säger kursansvarige Per Lindberg.
Kursen som heter belastningsergonomisk riskbedömning vänder sig framför allt till personal inom företagshälsovården. De har efterfrågat en utbildning av detta slag. Arbetsmiljöverket skissade på en kurs redan innan Arbetslivsinstitutet lades ned. Nu blir det istället Centrum för belastningsskadeforskning i Gävle som står för regin. Kursen börjar med ett block om riskteori och aktuell kunskap om orsaker till belastningsskador. Arbetsmiljöverket kommer sedan att gå igenom bra och dåliga rapporter.
- Vi går också igenom olika metoder för att bedöma risker och hur man lämpligen utformar en rapport. Det handlar om att behärska flera instrument och att välja rätt instrument vid rätt tillfälle. Metoderna måste även vara förankrade i vetenskapen, så att de är tillförlitliga, förklarar Per Lindberg som själv är forskare.
Fem dagar i början och slutet av kursen träffas studenterna i Gävle. Resten är på distans. Studenterna gör en egen studie på ett företag och redovisar inför klassen. Olika arbetssituationer diskuteras. Tanken är att de efter kursen ska bli säkrare och bättre på att avgöra när arbetet blir en risk.