Andra skolor som krävs på skadestånd

Innan elevskyddslagen började gälla, den 1 april i fjol, drevs skadeståndsprocesserna med stöd av skollagen och arbetsmiljölagen. Det rörde sig om segdragna processer som aldrig ledde till fällande domar.
Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ställer dock mycket högre krav på skolan och skolans huvudmän. Lagen förbjuder uttryckligen diskriminering, kränkningar, trakasserier och repressalier av alla barn och elever, från förskolan till gymnasium. Dessutom lägger den bevisbördan på skolan och utgår från barnets eller elevens upplevelse.
Hittills har Barn- och elevombudet, BEO, krävt skadestånd i ett tiotal fall. I hälften av dessa har huvudmännen gått med på förlikning. Ett fall avgjordes nyligen i tingsrätten. Men BEO Lars Arrhenius har överklagat eftersom han anser att skadeståndet på 5 000 kronor är alldeles för lågt.
Här är samtliga skolor som krävts på skadestånd enligt den nya lagen:
• Dalskolan i Tyresö kommun, 8 maj 2006. Föräldrar till en pojke i åttonde klass hävdar att deras son känt sig kränkt och utfrusen sedan han började på skolan i årskurs sex. Skolan har enligt anmälan till Barn- och elevombudet, BEO, inte tagit kränkningarna på allvar och istället påtalat att det varit ”pojkens eget fel” att han inte kommit in i elevgruppen, eftersom han haft hög frånvaro.
BEO slår fast att skolan fortlöpande fått signaler om att pojken känt sig kränkt sedan årskurs sex. Trots det har de konkreta åtgärderna enbart bestått av att skolans rektor pratat med berörda elever. Vid samtalen föreslog rektorn bland annat att eleverna skulle ta ”lite extra hänsyn till pojken”.
Den 15 november gick Tyresö kommun, utanför Stockholm, med på att betala pojken ett skadestånd på 65 000 kronor, alltså den summa som BEO tidigare krävt.
Enligt BEO finns dessutom en rad brister i skolans likabehandlingsplan. Den innehåller enbart översiktliga rutiner när det gäller kränkande behandling. Konkreta åtgärder saknas och det framgår inte vem som är ansvarig för vad. Det är allvarliga brister, som har bidragit till kränkningarna mot pojken, menar BEO.
Även Skolverket riktar kritik mot skolans huvudman, kommunen, för att pojken inte fått ”särskilt stöd i sin skolgång”. När en elev utan giltigt skäl är frånvarande ska kommunen undersöka vad detta beror på och vidta de åtgärder som behövs för att eleven ska leva upp till skolplikten, påpekar verket.
Kommunen uppger nu att den ska ha ”en ny organisation som tydliggör ansvar och rutiner”.
• Hamnskolan i Stockholm, 14 september 2006. En pojke i årskurs två blir jagad med järnrör och träkäppar under rasterna. Han får sparkar och slag i magen av en elev, medan en annan ropar: ”igen, igen”. Pojken får så småningom yrsel, magont och självmordstankar. När hans mamma inser att skolan inte kan skydda honom från våldet håller hon pojken hemma från skolan.
Mammans anmälan ledde till BEO:s första beslut om skadestånd (50 000 kronor) med stöd av den nya elevskyddslagen. I november gick mamman med på en förlikning med skolans huvudman, Skolkoncernen Pysslingen, vars innehåll har hållits hemligt.
• Grundstenskolan i Uppsala, 17 oktober 2006. Under slöjdlektionen leker en 13-årig pojke med en dammsugare som är avsedd att suga sågspån med. Slöjdläraren får ett vredesutbrott och slänger pojken på ett bord. Han suger sedan eleven med dammsugaren i ansiktet.
BEO ser mycket allvarligt på händelsen eftersom utövaren är en vuxen, som förväntas skapa en trygg miljö i skolan. BEO kräver 75 000 kronor i skadestånd, medan kommunen är villig att bara betala 5 000 kronor. Uppsala tingsrätt avgör vilket belopp som ska gälla (se artikel ovan).
• Kärraskolan i Göteborg, 13 februari 2007. En flicka i årskurs sex har känt sig mobbad sedan hon började skolan ett år tidigare. Hon har känt sig utfryst, fått höra nedsättande kommentarer bland annat om sina kläder. Hon har ofta suttit för sig själv i matsalen, gått och gömt sig på rasterna. Personalen menar dock att skolkamraterna försökt inkludera henne och att det varit hennes eget val att inte umgås med dem.
BEO anser att skolan inte levt upp till de krav som den nya lagen ställer. Bland annat har inte skolan blivit färdig med sin likabehandlingsplan. BEO kräver 40 000 kronor i skadestånd.
• Bruksskolan i Färgelanda, 13 februari 2007. Redan efter andra dagen i den nya skolan började de andra eleverna reta, knuffa och slå honom. Skolan tyckte dock inte att det handlade om mobbning och pojken i årskurs två fick därmed ingen hjälp. Bland annat rörde det sig om lekar som spårade ur, menade hans lärare. Pojken var borta från skolan två veckor och skolan hörde inte av sig under hela den tiden.
Skolans rektor uppgav i lokalpressen att pojken inte var mobbad, vilket ledde till att pojken inte längre vågade gå ut eftersom kompisarna skrek till honom att han ljög. Vid ett föräldramöte sade rektor att pojken fått all hjälp han kan få. Något som fick föräldrarna i klassen vända sig mot familjen. Till sist blev det ohållbart att bo kvar på orten då hela familjen började utsättas för kränkningar.
BEO anser att skolan inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att förhindra fortsatta kränkningar. BEO kräver 31 300 kronor i skadestånd för kränkning, sveda och värk.
• Lindöskolan i Norrköping, 13 februari 2007. En pojke har känt sig kränkt av andra elever sedan början av höstterminen 2005. Han har blivit retad för sin övervikt och hotad. Skolan har hävdat att det är pojken ”som är problemet”. Men det faktum att pojken agerat aggressivt på kränkningarna är inte skäl att avstå från åtgärder mot kränkningar, konstaterar BEO.
Avsaknaden av konkreta åtgärder, bristande dokumentation och bristande information till föräldrarna visar att skolan brutit mot lagen, menar BEO som kräver 25 000 kronor i skadestånd.
• Södra Ängbyskolani Stockholm, 14 maj 2007. En pojke i årskurs två utsätts för verbala kränkningar och utfrysning av en annan elev. Han tvingas också att vara med i en så kallad mobbningslek. BEO kräver ett skadestånd på 10 000 kronor till pojken. Skolan, som även har brister i sin likabehandlingsplan, har inte gjort tillräckligt för att förhindra kränkningen, anser BEO.
• Funäsdalenskola i Sveg, 14 maj 2007. Föräldrar till en flicka i årskurs nio hävdar att deras dotter bland annat utsatts för verbala kränkningar, blivit utfryst och fått hotbrev hem till sig i ett och ett halvt år. Skolan har enligt föräldrarna hävdat att flickan inbillar sig eller hittar på saker eller söker uppmärksamhet. Flickan tog upp kränkningarna med personalen, som antingen tyckte att hon ”hört fel” eller att hon skulle ”tänkta positivt”.
BEO anser att skolan vidtagit en rad stödåtgärder, men syftet har varit att ge flickan stöd för att hon mått dåligt, inte för att förhindra fortsatta kränkningar. Det har bland annat saknats ett ”medvetet, aktivt och långsiktigt” arbete, slår BEO fast och kräver 50 000 kronor i skadestånd för kränkning, sveda och värk.
• Blackebergsskolan i Stockholm, 21 juni 2007. Två pojkar som utsatts för mobbning under en längre tid tvingas byta skola. BEO kräver att pojkarna ska få 40 000 kronor vardera i skadestånd, eftersom skolan inte gjort tillräckligt för att utreda och stoppa mobbningen. Skolan får även kritik av Skolverket för brister i sitt förebyggande arbete.