Chefen lyssnar inte - vad gör jag?

Min chef lyssnar inte på mig. Jag har under ett par veckors tid försökt få ett enskilt möte för att kunna tala om en viktig sak som handlar om mitt mående på jobbet. Men chefen har sagt att det får vänta och därefter undvikit mig. Vad kan jag göra och vilken formell rätt har jag till ett samtal med min chef?

Sven Grahn, förhandlare samt arbetsmiljö- och arbetsrättsjurist, Transportföretagen: En av chefernas uppgifter är att ge bra förutsättningar för att kunna utföra arbetet & vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa AmL 3:2, med ansvaret följer även en skyldighet att vara aktiv & arbeta förebyggande, hälsofrämjande och långsiktigt för en god arbetsmiljö. Se SAM 2001:1, paragraf 8 och OSA, AFS 2015:4 som är framtagen som ett stöd för att främja hälsa på jobbet. Arbetsgivaren ska vid behov anpassa arbetsmiljön för enskilda arbetstagare och fortlöpande undersöka behov av åtgärder enligt AFS 2020:5 paragraf 1 och 4. Om chefen inte återkommer bör du vända dig till högre chef alternativt HR, vilka med en skriftlig, konkret information är skyldiga att agera på arbetsmiljöproblem och skulle de inte agera, vänder du dig till skyddsombudet lokalt eller regionalt. De kan kräva att arbetsgivaren vidtar åtgärd och även vända sig till Arbetsmijöverket. Om du vänder dig till verket direkt hanteras anmälan med absolut sekretess, vilket oftast innebär att åtgärd uteblir. Utifrån ovanstående följer en rätt till samtal med chefen om än att det inte formellt kommer till uttryck.

Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt: En arbetsgivare har många skyldigheter mot sina arbetstagare. En arbetsgivare är skyldig att fortlöpande undersöka riskerna arbetsmiljön, enligt arbetsmiliölagen kapitel 3, paragraf 2, anpassa arbetsförhållandena och ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar, enligt kapitel 3, paragraf 3. Arbetstagaren ska också ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings-och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete, arbetsmiljölagen kapitel 2, paragraf 1. Dessutom ska arbetsgivaren ge arbetstagarna möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet, se AFS Systematiskt arbetsmiljöarbete, paragraf 4. För att kunna uppfylla dessa krav måste arbetsgivaren samverka, (samtala med, ha kontakt) med sina anställda, se arbetsmiljölagen kapitel 3, paragraf 1a. Fungerar inte det bör arbetstagaren kontakta sitt skyddsombud. Denne har tystnadsplikt.

Said Andersson, tidigare regionalt arbetsmiljöombud samt ombudsman på Unionen som arbetat med nätverk och utbildningar inom arbetsmiljö:
I kommentarerna till paragraf 4 i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) står det att arbetstagaren ska delta i det dagliga systematiska arbetsmiljöarbetet exempelvis genom att rapportera risker. Där står också att det är viktigt att arbetsgivaren tar till sig arbetstagarnas synpunkter och tar hänsyn till sådant som kan förbättra arbetsmiljön. Det finns ytterligare exempel på att arbetsgivare ska samverka med arbetstagare när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet, se fler exempel i slutet av denna text.
Ovanstående anger att chefen ska reagera omedelbart. Detta eftersom arbetstagaren angettatt det rör sig om en viktig sak för arbetstagarens arbetsmiljö. Chefen ska ta reda på vad arbetstagaren upplever för arbetsmiljöproblem och försöka att åtgärda dessa För att arbetstagaren ska få till ett möte med chefen så kan hen hänvisa till ovanstående. Fungerar inte det så kan arbetstagaren skriftligen per mail eller papper begära ett möte där hen kortfattat beskriver vad hen vill ta upp på mötet. Här kan arbetstagaren också beskriva att får hen inget gensvar på mötesförfrågan så kommer hen att ta hjälp av ett skyddsombud (lokalt alt. regionalt). Detta för att komma vidare och få till stånd en lösning av arbetsmiljöproblemet. Det är alltid bra i ett sådant här läge att ta hjälp av skyddsombud och att ha dokumenterat vad man som arbetstagare gjort. Skyddsombudet kan fungera som rådgivande till arbetstagaren och kanske vara med på mötet om arbetstagaren vill det. Skyddsombudet har också alltid tystnadsplikt vid individärenden. Något som ibland missas av arbetstagare är att det är viktigt att arbetstagaren vänder sig till "rätt" befattning när det gäller en arbetsmiljöfråga. Arbetstagaren måste därför förvissa sig om att det är chefen i det här fallet som har fått fördelade arbetsmiljöuppgifter för att identifiera och åtgärda arbetsmiljöproblem som rör hen. Är det inte det kan det ju vara en orsak till att chefen inte vill ha ett möte. Arbetsgivaren ska informera om vem som har det fördelade arbetsmiljöuppgifterna för det systematiska arbetsmiljöarbetet för olika arbetstagare. En annan orsak till att chefen undviker att ha mötet med sin arbetstagare kan vara att hen känner sig osäker. Chefen kanske känner att hen inte har kompetensen för att hantera de "mjuka frågorna" inom arbetsmiljön. I dessa fall får man bara hoppas att arbetsgivarna bygger upp en organisation för arbetsmiljön och ger cheferna kompetensutveckling i detta. Fler exempel på att chefen ska samverka och ha en dialog med arbetstagare:
- Arbetsmiljölagen kapitel 2, paragraf 1, "Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete".
- Kommentarer till paragraf 4 Medverkan i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) "Det är viktigt att arbetsgivaren tar till sig arbetstagarnas synpunkter och tar hänsyn till sådant som kan förbättra arbetsförhållandena"
- Kommentarer till paragraf 8 i föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015: 4), "Genom att bedriva ett ledarskap som möjliggör regelbunden dialog med arbetstagarna kan tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelast­ning uppmärksammas och obalanser rättas till".