Arbetsmiljö

Farlig skrotsortering: Blodprov ska skydda mot skadliga ämnen

Stena Technoworlds anläggning i Halmstad saneras elektronikskrot från farliga komponenter innan det kan återvinnas. Foto: Mats Samuelsson

RISKAVFALL. Mängden uttjänt it-utrustning och hemelektronik ökar hela tiden. Prylarna som vi uppskattar både på jobbet och privat innehåller mängder med farliga ämnen. – I vår process arbetar vi hela tiden med att eliminera eller minimera riskerna i vår arbetsmiljö, säger Rickard Andersson på Stena Technoworld.

Publicerad

När uttjänt elektronikskrot samlats in ska detta först saneras från farliga komponenter innan det kan återvinnas. Det görs bland annat på Stena Technoworlds förbehandlingsanläggningar. Exempel på farliga komponenter är kvicksilverbrytare, pcb-kondensatorer och alla sorters batterier.

När materialet är sanerat skickas det vidare till nästa process där det separeras i mer eller mindre rena fraktioner som stål, aluminium, koppar och plast. Dessa går sedan tillbaka in i det cirkulära kretsloppet i form av nytt rå­material till smältverk och plastindustrier.

– Vi arbetar kontinuerligt för att minimera miljöpåverkan och i det arbetet står medarbetarens säkerhet alltid i fokus, säger Rickard Andersson, Process and Quality Development Manager på Stena Technoworld.

Flera moment i arbetet innehåller risker för dem som arbetar med hanteringen. Den största risken är att skära sig vid sortering och isärtagning av uttjänt utrustning. Farliga ämnen som bly, kadmium och kvicksilver förekommer. För att minimera risken att andas in dammpartiklar städas arbetsplatsen regelbundet med både sop- och skurmaskiner.

Andra risker är de som alltid finns inom industrin som truckar och rörliga delar på maskiner.

– Vi gör varje vecka ett antal ”safety walks”, där vi både identifierar risker med våra processer och maskiner och kollar att all personal har ett säkert beteende. Vi pratar alltid med personalen för att få deras synpunkter eller för att ge feedback. Varje dag har vi också möten ute i produktion, där säkerhet står först på agendan, säger Rickard Andersson.

De som arbetar med sorteringen bär hjälm, skyddshandskar som står emot skärskador, skyddsskor, skyddsglasögon, speciella armskydd, hörselskydd. Dammfilter bärs vid behov. All personal har också reflexkläder för att synas bättre.

De anställda genomgår regelbundet medicinska kontroller där blodprov tas för att kontrollera om man utsatts för skadliga ämnen.

– Glädjande nog har vi inte varit i närheten av några gränsvärden någon gång, säger Rickard Andersson.

Säkerheten på anläggningarna kontrolleras löpande vid säkerhetsrevisioner. Det görs riskbedömningar av alla steg i processen och dessutom genomförs regelbundna luft- och bullermätningar.

Arbetet med säkerhet ger mätbara resultat.

– Vi har ett rapporteringssystem som ger hög transparens, och antalet skador som lett till sjukskrivningar har halverats de senaste åren. Det är vi glada för. Det gäller att ständigt ha fokus på säkerheten, säger Göran Berg, Corporate Safety & Security Director på Stena Metall.

Återvinning i siffror

Under 2015 samlades 140 000 ton elprodukter och batterier för återvinning i de svenska kommunerna. Det är en minskning i vikt. Men inte i antalet produkter. Viktminskningen beror till största delen på att tjock-tv och tjocka datorskärmar försvunnit nästan helt.