Vi trivs sämst i öppna landskap

2012-10-21 23:00 Elisabeth Vene  

Utvecklingen går stadigt mot öppna kontor. Men kontorslandskap är inte demokratiska och icke-hierarkiska bara för att chefen också sitter där. – Ingen kan slappna av. Alla är på scenen hela tiden, inklusive chefen, säger forskaren Susanna Toivanen.

Det finns kurser i hur man klarar av att jobba i kontorslandskap. Uppochnervända världen, tycker Susanna Toivanen, som forskar i sambandet mellan arbetsliv och hälsa vid Stockholms universitet.

– Det är att skjuta ansvaret från arbetsgivaren. Arbetstagaren ska inte behöva anpassa sig till något som inte är bra. Forskning visar att medelstora kontorslandskap är sämst för hälsan. Där är sjukfrånvaron högre än bland dem som arbetar i cellkontor, säger hon.

Som de ser ut i dag är inte landskapen kopplade till god hälsa, anser Susanna Toivanen. Kanske åldrandeprocessen snabbas på av att jobba i öppet landskap. Kanske hörseln försämras.

Dessa och många ännu inte identifierade risker måste tas hänsyn till när man planerar nytt. Liksom att vi lever längre och alltså måste jobba hög­re upp i åldrarna.

– Det behövs mer forskning om långtidseffekterna på hälsan av att jobba i kontorslandskap.

Susanna Toivanens stora passion är hur arbetsliv och hälsa hänger ihop. Hon är skyddsombud i hjärtat, säger hon, alltsedan hon var skyddsombud på sin institution. Hon är frustrerad av att så lite av all kunskap som finns om sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och hälsa tillämpas i praktiken.

Hur framtidens arbete kommer att vara utformat är givetvis oklart. Men trenden är mer distansarbete. Det måste vägas in i planeringen av kontor. Eller arbetsplatser, som Mikael Graffman, vd och ansvarig för den svenska verksamheten i byggföretaget NCC Property Development, föredrar att kalla det.

– En arbetsplats kan ju faktiskt vara en soffgrupp eller ett köksbord, säger Mikael Graffman.

NCC Property Development betalar 25 procent av Susanna Toivanens lön i tre år, då hon deltar i ett projekt för att öka samverkan mellan forskning och näringsliv. Mikael Graffman är mycket nöjd med tilltaget att anställa en forskare.

– Susanna har gett oss ökad kunskap kring hur vi kan optimera framtidens arbetsplatser, säger Mikael Graffman, som tidigare har gjort samma sak på bostadssidan, undersökt brukarnas önskningar och behov med forskares hjälp.

Susanna Toivanen har uppdaterat företagets presentationsmaterial.

– Det är stor skillnad på att tro och att kunna stödja sig på forskningsresultat. Som att produktiviteten ökar med hälsotalet. En självklarhet, kan tyckas, men man ska räkna fram det också. Susanna Toivanen har letat upp forskning och summerat resultaten åt oss. Sådant man inte har tid och möjlighet till i det dagliga arbetet, säger Mikael Graffman.

Idén att kontorslandskap är lukrativa är utbredd. Det finns företag som vill veta hur många procent produktiviteten ökar med om man går från cellkontor till öppna planlösningar.

– Men resultatet kan lika gärna bli det omvända, det finns inga allmänna sanningar om en optimal arbetsplats, säger Mikael Graffman, som ser NCC som samarbetspartner med kunderna, inte bara byggare och uthyrare av kontor.

Hon vill göra något konkret

  • Susanna Toivanen är docent i sociologi vid Stockholms universitet och forskar om sambandet mellan arbetsliv och hälsa. Hon såg sin chans att uträtta något konkret då Riksbankens jubileumsfond sökte deltagare till ett forskningsprogram för att öka samverkan mellan näringslivet och akademin.
     
  • Byggföretaget NCC Property Development betalar 25 procent av Susanna Toivanens lön i tre år, Riksbankens jubileumsfond resten.
     
  • På mässan Gilla jobbet, som hålls i Stockholm 24-25 oktober, håller hon i en paneldebatt om trivsel i kontorsmiljöer.

Störst frånvaro i kontorslandskap

  • De som jobbar i medelstora kontorslandskap har 62 procent högre sjukfrånvaro än de som jobbar i eget rum.
     
  • De som jobbar i små kontorslandskap har 36 procent högre sjukfrånvaro.
     
  • De som delar rum 50 procent högre sjukfrånvaro.

Elisabeth Vene

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer