”Vi hade ett gott lagföringsår” 

2021-02-01 12:00 Karin Nilsson  

Nästan dubbelt så många arbetsgivare godkände ett strafföreläggande under förra året jämfört med under 2019 och 2018. Tre dödsfall kunde avgöras utan prövning i domstol. Kristina Falk Strand, kammaråklagare är nöjd.

Under förra året godkändes 76 stycken strafförelägganden rörande arbetsmiljöbrott av arbetsgivare. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare år.

ꟷ Det är ganska mycket mer, men ändå totalt små mängder. Vi ser att vi hade ett gott lagföringsår under förra året och det var totalt sett högre företagsböter, säger Kristina Falk Strand kammarchef och chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Hur många strafförelägganden som godkänns och åtal som väcks under ett år kan bero på många olika saker. Det handlar bland annat om utredningsresurser hos Polisen, Åklagarmyndigheten och Arbetsmiljöverket. Flera ärenden som tagit tid att utreda kan också bli klara samtidigt. Vad fjolårets ökning beror på är därför svårt att säga. Även om ökningen är jämförelsevis stor motsvarar den ungefär ett extra föreläggande per åklagare, påpekar Kristina Falk Strand. 

ꟷ Antalet inkomna ärenden till oss ligger ganska still sedan våren 2018 så vi får följa upp det här och se om det är en trend eller inte. Men det här är positivt. 

Hur då? 

ꟷ Det är processekonomiskt positivt med strafförelägganden. Det sparar resurser för rättsväsendet när vi inte behöver belasta domstolarna och bedriva en process där, säger Kristina Falk Strand. 

Genom strafförelägganden kan arbetsgivare slippa rättegång. Ett föreläggande har dock samma verkan som en dom och används när arbetsgivaren går med på att de har orsakat olyckan och godkänt nivån på företagsboten. Från 1 januari 2020 gäller nya regler för åklagarnas användning. Tidigare var 500 000 kronor i företagsbot en maxgräns för att kunna använda strafförelägganden. Efter ändringarna är maxgränsen tre miljoner.  

Under fjolåret gällde fyra strafförelägganden arbetsmiljöbrott med högre belopp än den tidigare maxgränsen. Tre var dödsfall där arbetsgivaren i varje enskilt fall fick betala 2 000 000 kronor i företagsbot. Det fjärde var en företagsbot på 950 000 kronor och gällde en anställd och en inhyrd arbetstagare som utsatts för livsfara när de blev medvetslösa genom kolmonoxidförgiftning. 

Kristina Falk Strand är nöjd med de nya reglerna.  

ꟷ Det här visar att lagstiftaren har ett stort förtroende för åklagarnas bedömning. Tidigare var vi tvungna att gå till tingsrätten även om företagen och vi var överens om bedömningen av händelsen.

 

Få koll på alla domar och beslut om arbetsmiljön - beställ nyhetsbrevet Arbetsmiljön i rätten här.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö