Verket ignorerade skador på själen

2014-05-11 23:00 Elinor Torp  

Sverige var först i Europa med lagstiftning mot mobbning. Men på tjugo år hamnade inte ett enda fall i domstol. När expertmyndigheten förra året fick chansen att pröva sin egen lagstiftning sumpade man den. Varför? Arbetarskydd undersöker de juridiska besluten kring självmordsmålet som väckte en hel nation.

Två gånger fick Arbetsmiljöverket frågan. Vill expertmyndigheten titta närmare på bristerna bakom socialsekreterarens självmord? Först frågade polisen. Sedan åklagaren. Enligt läkare fanns ”ett rimligt och mycket sannolikt orsakssamband” mellan Lars Perssons djupa depression och det han utsatts för på sin arbetsplats, påpekade utredarna i mejlet till Arbetsmiljöverket. Men myndigheten svarade nej med motivering att man främst utreder fysiska skador.

Verket vägrade vittna.

I stället kallades en chef från expertmyndigheten till rätten för att vittna på arbetsgivarens sida.

  • Östersunds tingsrätt, rättegångsdag 3 om chefers ansvar för en anställds självmord:

En efter en träder de fram i båset, lovar att säga hela sanningen och intet förtiga. Det är kolleger, en tillförordnad chef och, från Arbetsmiljöverket, Agneta Sunder, högst ansvarig för de regler om psykosocial arbetsmiljö som ska komma ut 2015 och gälla på Sveriges arbetsplatser. När Lars Persson mobbades på sin arbetsplats drev hon ett framgångsrikt projekt om verksamhetsnära företagshälsovård i Krokoms kommun. Sjuktalen minskade. Från att ha legat på bottenskiktet bland Sveriges 240 kommuner stegade Krokom upp till en 28:e plats. Ledarstöd till chefer, nya metoder för rehabilitering och ett genusperspektiv som genomsyrade hela arbetsmiljöarbetet var tre viktiga bitar. Projektet budgeterades till drygt tolv miljoner kronor och påbörjades vid samma tid som Lars Persson fick en ny arbetsledare. Han började snabbt må sämre. Bit för bit bröts Lars Persson ner. Kollegerna på missbruksenheten larmade om att arbetsledningen i gruppen inte fungerade, men fick inget gehör. Situationen förvärrades, socialsekreterarna mådde dåligt och deras kollega krympte i takt med angreppen. Till slut signalerade Lars Persson att han inte orkade leva längre.

Arton dagar före självmordet, natten mot en måndag, fick arbetskamraten Therese Hedman ett mejl från honom. Eftersom hon upplevde att cheferna inte lyssnade vände hon sig till arbetsmiljösamordnaren Agneta Sunder. Therese Hedman förstod inte riktigt hennes roll i kommunen, men uppfattade henne som en neutral part kopplad till företagshälsovården. Svaret från arbetsmiljösamordnaren gjorde henne ännu mer frustrerad. Agneta Sunder svarade att cheferna hade full kontroll, att Therese Hedman måste lita på det och att hon skulle radera mejlet från Lars Persson. Therese Hedman vittnar om detta i tingsrätten medan Agneta Sunder i sitt vittnesmål säger att hon inte kan minnas.

När Arbetarskydd talar med Therese Hedman efter domen är hon fortfarande skärrad. Hon upplevde inte att cheferna hade kontroll över situationen.

– Vi mådde väldigt dåligt i gruppen. Det var hemskt att se en kollega gå under. Vi ville hjälpa honom på alla vis. En sak var att kontakta Agneta. Hon var inte nonchalant eller otrevlig. Hon sa bara att jag skulle lita på att cheferna hade full koll.

Therese Hedman beskriver en tärande tystnad.

– Även när domen kom valde kommunpolitikerna att först ställa sig bakom cheferna, vilket var jobbigt. Då kände jag mig tilltufsad igen. Under alla de här fyra åren sedan självmordet har det inte funnits något intresse från kommunens sida att lyssna på vår upplevelse av det hela, säger hon.

Efter påtryckningar från arbetskamrater och anhöriga ändrade sig dock kommunen. I väntan på hovrättsdomen är de båda fällda cheferna borta från sin poster och arbetsgruppen har fått träffa kommunledningen för ett samtal.

– Nu har vi bra chefer, säger Therese Hedman.

Hon tycker att tingsrättsdomen speglar vad som hände i Krokoms kommun den mörka perioden kring Lars Perssons självmord.

– Så många gånger som vi larmade. Så många gånger som vi sa till. Äntligen fick vi berätta, säger Therese Hedman, som hoppas få gå vidare nu och slippa vittna i hovrätten.

  • Östersund, 2010–2014:

Morgonen den 10 juni 2010, samma dag som överläggningarna om Lars Perssons avskedande skulle äga rum, hittade Maria Lundquist Persson sin make livlös i garderoben. När änkan några månader senare polisanmälde fem chefer i kommunen och åklagaren beslutade sig för att inleda en förundersökning närmade sig Agneta Sunders pilotprojekt sitt slut. Östersunds-Posten skriver att Agneta Sunder nu går vidare mot nya arbetsuppgifter och flyttar till Stockholm. Det framgångsrika projektet i Krokoms kommun ledde till en chefstjänst på Arbetsmiljöverket.

Myndighetens generaldirektör hade då beslutat sig för att göra ett nytt försök med ett regelverk om psykosocial arbetsmiljö. Tidigare försök hade misslyckats. 2004 skrotade Arbetsmiljöverket sin egen föreskrift, innan den kom ut. Nio anställda hade jobbat med föreskriften i två år. Remissinstanserna sågade den, Svenskt Näringsliv ville inte ha reglerna alls medan andra organisationer på arbetsgivar- och arbetstagar­sidan krävde omfattande förändringar i förslaget. Dåvarande generaldirektören Kenth Pettersson gav vika. Föreskriften såg aldrig dagens ljus. I stället nöjde sig Sverige med EU:s ramavtal Stress at Work. Sedan hände inget mer. De allmänna råden från 1980 blev kvar och inspektörerna vid myndigheten ställdes utan riktlinjer och redskap för dessa ”mjukare” delar av arbetsmiljön.

Som högst ansvarig för en ny föreskrift om psykosocial arbetsmiljö skulle Agneta Sunder lyckas med det myndigheten tidigare misslyckats med. Men mitt under arbetet med föreskriften kallades hon till förhör i Östersund. Hon skulle vittna i rättegången om Lars Persson, på arbetsgivarens sida. Hon flög tillbaka upp till sina forna hemtrakter och svor eden i vittnesbåset.

I egenskap av arbetsmiljösamordnare var det Agneta Sunder som pratade med en psykolog på företagshälsovården om att göra en mobbningsutredning. Psykologen sa nej. Dels bedömde inte psykologen att Lars Persson var självmordsbenägen, dels kände psykologen att det vore som att ta ett juridiskt ställningstagande, vittnade han om i rätten. Efter att företagshälsovården nekat till att göra en mobbningsutredning lade Agneta Sunder föreskriften om kränkande särbehandling på Sverker Eliassons bord. Eliasson var chef över den arbetsledare som Lars Persson kände sig angripen av. Med stöd av föreskriften gjorde chefen en undermålig mobbningsutredning, konstaterar tingsrätten. Agneta Sunder fick också i vittnesbåset frågan om mejlet från Lars Persson som hon ska ha sagt åt Therese Hedman att radera. Här sviker minnet. Hon kan inte komma ihåg att hon skulle ha gett Lars Perssons arbetskamrat detta råd.

Arbetsmiljöverkets huvudkontor i Stockholm:

Agneta Sunder går inte att nå. Arbetarskydd försöker per mejl och via telefon, men hon återkommer inte. Det visar sig att hon är sjukskriven.

Kollegan Torsten Heinberg, sakkunnig i arbetet med den psykosociala föreskriften, berättar hur jobbig rättegången var för hans chef.

– Hon ledde ett projekt kring företagshälsovård som var väldigt prisat. Hon fick mycket uppskattning för arbetet hon gjorde där. Att vittna i tingsrätten var tufft för henne, säger han.

Sakkunniga vid Arbetsmiljöverket har bestämt sig för att vänta med kommentarer tills efter hovrättsdomen. Men en bit in i samtalet delar Torsten Heinberg ändå med sig av sina åsikter om målet. Han ifrågasätter domen och försvarar cheferna:

– Det finns något som är ganska häpnadsväckande i tingsrättsdomen. Man påstår att ingenting i den här personens historia skulle ha haft någon betydelse för självmordet. Det är bara det raka sambandet mellan arbetsmiljön och att han valde att ta sitt liv, säger Torsten Heinberg.

Han var inte med under rättegången. Det var däremot arbetsmiljöinspektören Kerstin Flood från distriktet i Härnösand. Arbetarskydd satt bredvid henne en av de sista rättegångsdagarna. På frågan vad hon trodde om utgången i målet svarade Kerstin Flood:

– Det här är ju arbetsrättsligt. Socialsekreteraren har jag hört ska vara väldigt duktig, men felen han gjorde är så grova att kommunen hade rätt att avskeda honom.

Inspektören Flood vid tillsynsmyndigheten utgick från arbetsgivarens påståenden. Samma inspektör svarade polisutredaren efter Lars Perssons självmord:

Arbetsmiljöverket

2010-12-16

Jag har nu rådgjort med vår jurist och med min chef angående händelsen med en enskild medarbetare i Krokoms kommun som vi talat om i telefon vid ett par tillfällen. I nuläget är vår ståndpunkt att det inte är ett arbetsmiljöärende. Vi grundar det på den information som vi fått i ärendet, bl a att det rör en enskild medarbetares arbetssituation och att Arbetsmiljöverket inte har möjlighet att utreda vad som skett eller inte skett i förfluten tid samt att det i grunden handlar om arbetsrättsliga frågor.

(...)

Socialstyrelsen gjorde en tillsyn under Lars Perssons sista månader i livet. Arbetarskydd begär ut resultatet. Tillsynsrapporten visar inga fel eller brister hos enskilda handläggare utan riktar kritik mot verksamheten i stort för att sakna rutiner och riktlinjer. Kerstin Flood hade själv inspekterat arbetsplatsen, 2006, det år som Lars Persson började vid missbruksenheten. Hon fann en mängd brister i organisationen som behövde åtgärdas. Psykosocial arbetsmiljö är ett svårt område, konstaterar hon.

– Vi efterlyser väl alla klarare riktlinjer och bättre verktyg för att jobba med de här frågorna.

När Arbetarskydd talar med arbetsmiljöinspektören Kerstin Flood igen efter domen resonerar hon annorlunda.

– Det är bara att konstatera att utslaget blev som det blev och att ärendet var väldigt unikt. Man funderar ju på vad domen kan få för följder för vårt sätt att se på sådana här fall, och om något behöver ändras i lagstiftningen?

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund:

Den 25 februari 2011 inleder åklagaren Åse Schoultz en förundersökning om arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Samma dag skriver hon till Arbetsmiljöverket. Hon ställer en rak fråga: Är myndigheten intresserad av att titta närmare på händelsen? Mejlet innehåller ett utlåtande från en läkare på företagshälsovården som säger att ”mannens insjuknande i en svår depression har ett klart tidssamband och ett rimligt och mycket sannolikt orsakssamband med den konfliktsituation och arbetsrelaterade problematik som förelåg på hans arbetsplats”. Åklagaren nämner också att fler handlingar indikerar att mannen mobbats på arbetsplatsen. Föreskriften om kränkande särbehandling i arbetslivet hade då funnits i nästan tjugo år utan att ha använts en enda gång av åklagare i rätten. Men Arbetsmiljöverket vill inte heller denna gång pröva sin egen lagstiftning. En månad senare, den 25 mars 2011, får Åse Schoultz svar:

Hej,

Vi har diskuterat den händelse som din förfrågan rör.

Arbetsmiljöverket utreder tillbud och olyckor som inträffat i arbetet och då särskilt dödsolyckor eller olyckor som lett till allvarliga personskador. Om skadan eller dödsfallet inträffar utanför arbetet är kopplingen till arbetsplatsen inte lika klar, men ibland kan orsaken vara t.ex. brister i den psykosociala arbetsmiljön. För att Arbetsmiljöverket ska utreda en skada eller dödsfall som inträffat utanför arbete krävs det någon omständighet som visar en koppling till arbetsmiljöbrister på arbetet. Den information som kommit Arbetsmiljöverket till del hittills har inte visat att arbetstagarens självmord haft sin orsak i arbetsmiljöbrister, varför någon utredning inte har företagits. Arbetsrättsliga åtgärder omfattas exempelvis inte av Arbetsmiljöverkets tillsyn. Mot bakgrund av detta avser verket inte att utreda händelsen närmare.

(...)

Myndighetens motivering att inte utreda det misstänkta arbetsmiljöbrottet på grund av att skadan är själslig och inte orsakats av en olycka på arbetsplatsen är konstig och inkonsekvent, anser Sveriges mest erfarna åklagare på området, Lotten Loberg.

– Lagen gör ingen skillnad mellan fysisk och psykisk skada. Om den psykosociala arbetsmiljön orsakar en sjukdom är det lika angeläget för Arbetsmiljöverket att utreda och åtalsanmäla som om myndigheten fått vetskap om att en person skadats för att skyddet på en maskin saknas. Jag kan inte uttala mig i just det här fallet. Jag vet bara att ingen åtalsanmälan gjordes, säger hon.

Arbetsmiljöinspektören Åsa Sjöström Ross i Luleå är bekymrad över sin egen myndighets inställning:

– Det har funnits som ett mantra på verket. Vi ska inte jobba med individärenden. Men om någon gör illa sitt finger på en maskin eller faller ner i en grop far vi dit och utreder. Det är också en individ, säger hon och menar att det är en värderingsfråga.

Om en anställd blir sjuk på grund av urartade konflikter eller mobbning på jobbet måste Arbetsmiljöverket gå in och se vad som har bidragit till processen, precis som efter en arbetsplatsolycka, anser inspektören Sjöström Ross.

– Vi kan inte bara säga: Du är knäpp! Vi hjälper dig inte, säger Åsa Sjöström Ross.

Berndt Jonsson var tillsynschef på Arbetsmiljöverket då förfrågningarna kom från polis och åklagare.

– När det gäller vår inriktning mot personär­enden och psykosociala frågor har vi haft en återhållsam linje. Vi utreder inte många sådana ärenden. Det här var ett sånt.

Vad beror det på?

– Det är en inriktning och en prioriteringsfråga som vi haft inom Arbetsmiljöverket. Sedan är det naturligtvis kopplat till resurser. Vi kan inte göra allt, svarar Berndt Jonsson.

Åklagaren i Östersund, Åse Schoultz, väckte åtal ändå.

– Ett skydd som saknas på en maskin är konkret. Det är jättekonkret. Själsliga åkommor verkar fortfarande skrämma svenska myndigheter. Det har varit tufft utan Arbetsmiljöverkets stöd. Men det var dags för ett själsligt mål, säger hon.

För att få någon fälld för arbetsmiljöbrott måste åklagaren förutom orsakssambandet kunna bevisa en oaktsamhet eller en underlåtenhet. För grovt arbetsmiljöbrott krävs underlåtenhet.

– Kommunen hade ansvaret för Lasse ända fram till 10 juni 2010, men gjorde ingenting för hans arbetsmiljö. De underlåter alltså att göra vad de måste enligt lag. I stället är de aktiva genom att försöka få bort honom. De skär av honom från mejlkonversation och säger till kolleger att inte höra av sig samtidigt som de säger att de har full kontroll, förklarade Åse Schoultz i tingsrätten.

Krokomcheferna har överklagat domen. Nästa rättegång blir i Sundvall. Sakkunnig vid verket Torsten Heinberg hoppas att ärendet går ända upp till Högsta domstolen. Han hänvisar till den SBU-rapport som kom i februari. Rapporten säger i grova drag att Sverige kan sluta forska om sambanden mellan arbetsmiljö och depression. Det är redan belagt. Människor blir sjuka av dåliga arbetsmiljöer och mobbning på jobbet. Men det är för tidigt att dra några växlar utifrån Krokomfallet, tycker Torsten Heinberg.

– Det är sällan som en tingsrättsdom har fått prejudicerande verkan. Men det saknas ju vägledning på området. Om den här domen står sig blir det mycket att fundera över. Hur ska man vara som arbetsledare och chef? Och: Vem vågar vara chef?

* * *

Innan tidningen går i tryck återkommer Agneta Sunder, enhetschef på avdelningen för regelarbete och expertstöd. Hon svarar kortfattat via myndighetens pressavdelning: Det är viktigt att vi tillsammans med arbetsmarknadens parter hittar fram till sätt som kan skydda arbetstagare så att de inte utsätts för ohälsa i arbetslivet. Krokomdomen överklagas nu. Ingen vet ännu vilka lärdomar som går att dra från detta fall. Arbetsmiljöverket följer med intresse processen.

Staten slår fast samband: SBU-rapporten

Den 19 februari 2014, samma dag som mobbnings­domen, kom en SBU-rapport med rubriken Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. SBU har gått igenom forskningsläget och kommit fram till slutsatser:

  • Människor med små möjligheter att påverka sin situation på jobbet och som samtidigt har alltför höga krav på sig utvecklar mer depressionssymtom.
  • Människor som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom.
  • Den som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete drabbas oftare av depression än andra.
  • Press och för lite belöning i förhållande till ansträngning leder till depression och utmattningssyndrom.
  • Människor som har goda möjligheter att påverka sitt eget arbete och upplever sig rättvist behandlade på arbetsplatsen utvecklar mindre symptom.
  • Sambanden mellan arbetsmiljö och depression är klarlagda. Framtidens forskning kan därför inrikta sig på långtidseffekter efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser.

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, är ett kunskapscentrum för hälso- och sjukvården.

 

---

Självmordsmålet i Krokom

  • 24 maj 2010 vädjar socialsekreteraren Lars Persson om att få bli omplacerad.
  • 26 maj 2010 får Lars Persson en underrättelse om avskedande.
  • 10 juni 2010 är Visions ombudsman på väg till Krokoms kommun för överläggning om avskedande. Samma morgon tar Lars Persson sitt liv.
  • 27 september 2010 polisanmäler änkan Maria Lundqvist Persson fem chefer vid Krokoms kommun för brott mot arbetsmiljölagen genom vållande till annans död.
  • 21 mars 2013 åtalas två av cheferna i kommunen för arbetsmiljöbrott.
  • 11 november 2013 börjar rättegången mot de två cheferna.
  • 19 december 2013 avslutas rättegången i Östersunds tingsrätt.
  • 19 februari 2014 meddelas domen. Cheferna fälls för grov vårdslöshet, villkorlig dom och kännbara dagsböter. Eftersom de är tidigare ostraffade får ingen av dem fängelse. Domen motsvarar annars ett års fängelse.
  • 12 mars 2014 överklagar Krokomcheferna domen.
  • 14 mars 2014 överklagar även åklagaren och vill ha hårdare straff.
  • Nästa rättegång blir i Sundsvall, hovrätten för nedre Norrland. Datum är inte klart.

20 år av juridik mot mobbning

1994:

  • För tjugo år sedan kom föreskriften om kränkande särbehandling i arbetslivet ut.

2004:

  • För tio år sedan jobbade nio personer i två års tid med en föreskrift om sociala och psykologiska arbetsmiljöförhållanden. De nya reglerna skulle ersätta gamla råd och föreskrifter, de äldsta från 1980. Men föreskriften sågades av remissinstanserna och skrotades. Arbetsmiljöverkets generaldirektör beslutade sig för att det fick räcka med EU:s nya ramavtal Stress at Work.

2014:

  • I år kom en unik dom på området. För första gången prövades föreskriften om kränkande särbehandling i arbetslivet. Två chefer fälldes i tingsrätten. Mobbningsdomen är nu överklagad till hovrätten.
  • 2014 går också Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om psykosocial arbetsmiljö ut på remiss. Om den träder i kraft nästa år upphör föreskriften Kränkande särbehandling i arbets­livet, AFS 1993:17.

---

Verket kan driva rättsfråga: Åtalsanmälan

En åtalsanmälan innebär att Arbetsmiljöverket tycker att en åklagare ska pröva om brott mot arbetsmiljölagen har begåtts. Myndigheten gör en utredning av olyckan, händelsen eller missförhållandet. Med utredningen som en slags motivering skickar Arbetsmiljöverket en begäran om åtalsprövning till åklagaren.

Om åklagaren ändå inte väcker åtal kan Arbetsmiljöverket begära en överprövning av beslutet. Om Arbetsmiljöverket där­emot inte gör någon åtalsanmälan lägger åklagaren oftast ner förundersökningen. Krokomfallet är ett undantag.

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen